Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Offentlighets- och sekretesslagen’

Med anledning av ett antal kommentarer i media efter dödsskjutningarna på restaurang i Göteborg där det klagas på att inte polisen lämnar ut uppgifter, så tar mig för pannan och undrar hur det står till hos en del journalister, politiker m.fl. som inte förstår att även Tryckfrihet i Sverige trots att denna är Grundlagsfäst har sina begränsningar.

Det fria ordet Yttrandefrihetsgrundlagen
Vad menar vi i Sverige med det fria ordet? Det har lång historisk tradition i Sverige, men har aldrig varit helt fritt. Det är t.ex. inte tillåtet att sprida eller på något sätt trycka sekretessbelagda handlingar. Men det är väl tämligen självklart att det aldrig är möjligt att ha alla handlingar som Offentliga handlingar för publicering. Varje land har ett antal situationer där det för rikets och/eller enskild persons säkerhet finns sekretesstämpel och det MÅSTE respekteras.
Det fria ordet – Yttrandefrihet och Tryckfrihet

Tryckfrihetsförordningen
GRUNDLAG

Kapitel 2 Om Allmänna handlingars offentlighet

2 § Rätten att taga del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3.myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,

5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
<….

– – – –
Först: Polismyndighet har som alla andra myndigheter att rätta sig efter Regeringsformens begränsningar av Fri- och Rättigheter:

Regeringsformen
2 kap Grundläggande fri- och rättigheter

Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter

20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning
som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag
:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första
stycket 1–5),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande
intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

3. rörelsefriheten (8 §), och

4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).

Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen
– – – – – – –
För det andra, så är det så att undersökningssekretess råder. Helt i enlighet med de lagar som gäller för Offentlighets- och Sekretesslagstiftning, så är inte allt som finns hos en myndighet Allmän handling

Offentlighet och sekretesslag
7 kap. Grundläggande bestämmelser

Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift

1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den
verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.

Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.

2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tilllämplig hos den
mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har
elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.
– – – – – – –

Det är värre än så – I vår svenska Brottsbalk faller den/de som lämnar ut sekretessbelagda uppgifter, arbets- eller utredningsmaterial som inte är offentligt samt om den/de ovan angivna lämnar ut handling som faller under de begränsningar i Fri- och Rättigheter som finns i Regeringsformen under:

Brottsbalken
20 kap. Om tjänstefel m. m.

1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt tjänstefel till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört allvarligt förfång eller otillbörlig förmån som är betydande.

…….

3 § Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av oaktsamhet begår gärning som avses i första stycket, dömes till böter. I ringa fall skall dock ej dömas till ansvar.
– – – – – –

Sammanfattning
Med andra ord det är inte så att journalister i Sverige äger rätten att ta del av clearat, hemligstämplat material när detta är förbjudet i enlighet med gällande lagstiftning. Den som lämnar ut sådan uppgift får åtalas för tjänstefel.

Read Full Post »

eller förstår de inte orden som står i Regeringsformen? Allt det de beslutade om – Ökad sekretess kring EU-dokument – täcktes redan innan beslutet upp av det som står i Regeringsformen!

Regeringsformen

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
…..
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

3. rörelsefriheten (8 §), och

4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.

Offentlighetsprincipen – en papperstiger, Norah4you 20 november 2013

Det är informationsfriheten som redan utifrån Regeringsformens 2 kap 20 §:s 1 punkt helt i enlighet med hela 20§ får begränsas genom lag som gör att det som redan står i Offentlighets- och Sekretesslagen direkt påverkas av Regeringsformens 2 kap 23 §:s Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott
Skälet är att Regeringar alltid kan luta sig tillbaka mot Regeringsformen och att EU-dokument antingen kan falla under kategorin ‘arbetshandling’ vilka aldrig är Offentliga = öppna handlingar som vem som helst har rätt begära ut;
alternativt så är de handlingar som i och för sig är Offentliga men som faller under sekretesslagstiftning pga. Rikets säkerhet.
Så i sig har vår kära Riksdag idag kostat svenska folket stora summor för att förtydliga något som redan står i klartext i våra Grundlagar. Kom ihåg att det endast är sittande regering som kan välja att lämna ut sekretesskyddat material som någon svensk myndighet har lagt under sekretess som den inte vill häva. Detta borde väl som minst de folkvalda känna till? Eller är det så illa ställt att de inte kan våra Grundlagar. De som inte kan och/eller inte vill respektera dessa – bör de då sitta i Riksdagen?
Inte illa att slösa pengar på det 😛

Ökad sekretess kring EU-dokument, GP 21 november 2013
EU:s handlingar kan lättare hållas hemliga, Expressen 21 november 2013
Ökad sekretess kring EU-dokument, Aftonbladet 21 november 2013
Ökad sekretess kring EU-dokument, SvD 21 november 2013

Sedan kan man tycka vad man vill om detta. Så länge Sverige inte har en Författningsdomstol eller ändrar Regeringsformen genom två Riksdagsbeslut med mellanliggande lag, så har det som står i Regeringsformen fortfarande giltighet och så länge behövdes inte läggas pengar på något som redan finns beslutat!

Read Full Post »

som ser fin ut i ord så länge man inte studerar vad begränsningarna som finns i Tryckfrihetsförordningen och grundar sig på Regeringsformen som styr alltihopa säger….
Observera att jag personligen anser att Regeringsformen så som den föreligger är helt korrekt undantaget att jag personligen skulle önska att Sverige hade en Författningsdomstol på samma sätt som flertalet andra demokratier i världen har.

Så kallade Offentlighetsprincipen har aldrig någonsin i Sverige inneburit att allt är Offentligt. Principen som sådan är och förblir en papperstiger som utåt ser ut att verka för att alla handlingar, alla beslut och allt som sker i den Offentliga verksamheten skall vara tillgängligt för såväl gemene man som få tryckas i media. Det är här de som hävdar att Offentlighetsprincipen nu är i fara gått vilse inte bara i pannkakan utan i vad som står i våra svenska Grundlagar samt vad som stod i tidigare Tryckfrihetsförordningar som reglerats utifrån sin tids gällande Regeringsform.

För enkelhets skull börjar jag med att visa varför den amerikanska tryckfriheten och insynen för allmänheten är större än den svenska någonsin varit och större än den engelska är.
Grunden för USA:s First admendment ligger i att ALLA individer som är medborgare i USA rätten till Yttrandefrihet. Det finns inga begränsningar i detta och det är i grunden orsak till den stora skillnaden mellan länderna.
I den engelska Bill of Rights var det Rätten att tala fritt i Parlamentet som var grunden för Yttrandefriheten i England.
Här i Sverige har vi i stället valt att dölja alla begränsningar som finns i såväl Tryckfrihet som i vad som står i det som brukar kallas Offentliga handlingar genom att vi utåt sett ägt rätten att ta del av respektive trycka ALLT SOM INTE GENOM ANDRA GRUNDLAGAR ELLER LAGAR ÄR SEKRETESSBELAGT ALTERNATIVT FÖRBJUDET ATT TRYCKA.

Innan vi tittar närmare på 1 kapitlet 1 § i Tryckfrihetsförordningen, som är den text många går vilse i, så är det viktigt att se närmare på Sveriges Regeringsform. Det är där som all grund för begränsningar av friheter klargörs och det är endast meddelst två riksdagsbeslut med mellanliggande val som de begränsningarna samt efterverkningarna på såväl Tryckfrihet, Meddelarfrihet och Offentlighetsprincipen som så många hänvisar till rent teoretiskt skulle kunna ändras.

Regeringsformen

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
…..
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
20 § Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21–24 §§, begränsas genom lag:

1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 § första stycket 1–5),

2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

3. rörelsefriheten (8 §), och

4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen).
Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna fri- och rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 § och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 § första stycket andra meningen.

Egentligen borde varje person som kan läsa kanslisvenska reagera starkt mot att det som är blåmålat av mig i Regeringsformens 2 kap 20§ lydelse skiljer sig från vad många som inte har haft ämnes- och stadiebehöriga lärare fått för sig under sin skolgång i 7:e till 9:e klass. För Så är det i Sverige – SAMTLIGA VÅRA RÄTTIGHETER har många mycket starka begränsningar. Eftersom Sverige inte har någon Författningsdomstol, så saknar svensken oavsett yrke i stort sett varje form av möjlighet att få rättighet som beskurits prövad mot Mänskliga Rättigheterna… detta trots att Mänskliga Rättigheterna ingår i EU-rätt och därmed ligger över Svenska Grundlagar och Svenska Lagar. Av detta skälet har ett antal fall förekommit där Sverige fällts i Europadomstolen. Många andra fall kommer aldrig så långt oavsett vad media försöker få tolkningar till. Helt riktigt utifrån Svenska Grundlagarna – det är i svensk Riksdag som lagar stiftas samt SOU (Statens Offentliga Utredningar) som ligger till grund för lagändringar läggs fram.

I inledningen av 2 kapitlet 20§ står
det som är viktigt att ta till sig är inte i första hand det som står i 21§ eller 22§ för där är kommer det inte i klartext fram de stora begränsningar som ligger till grund för såväl Tryckfrihet, Meddelarfrihet o.s.v. i Sverige. Det som är viktigt att ta till sig står i:

Regeringsformen

2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
23 § Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.
Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten.

24 § Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot.
Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Här är det viktigt att titta närmare på de av mig blåmålade texterna. Smaka på ”Yttrandefrihet och informationsfrihet får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet…allmän ordning och säkerhet….eller förebyggandet och beivrandet av brott”
Det är utifrån detta som skrivningen i inledningen av Tryckfrihetsförordningen skall förstås och tolkas:

Tryckfrihetsförordningen

1 kap. Om tryckfrihet
1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
……

Läs noga de blåmålade texterna. Har svensk myndighet eller allmänt organ lag som förhindrar att något trycks, så är det förbjudet att trycka. Oaktat att det finns en Tryckfrihetsdomstol där det tryckta i efterhand kan tas upp till domstolsbedömning.
Det är alltså inte så att Sverige har fler eller säkrare rättigheter varken när det gäller det tryckta eller vad gäller vad som är offentlig handling som inte faller under vad som är Offentlig handling enligt Offentlighetsprincipen.

Utöver att det är viktigt att skilja på Allmän handling och Offentlig handling, så är det också viktigt att göra klart att en av de lagar som starkt begränsar vad som är offentlig handling som får lämnas ut faller under Offentlighets- och sekretesslagstiftnings begränsningar…..

Notera även att Palmeregeringen låg bakom proposition 1975/76:204 …”det inte kan komma i fråga att privilegiera journalister eller andra som för att söka material använder sig av brott”……..
Vilket i sig låg till grund för Professor Claes Sandgrens artikel Tidningarnas tipspengar till enskilda poliser är mutbrott, Claes Sandgren, professor i civilrätt, ordförande för Institutet mot mutor, IMM; på DN Debatt 11 december 2011

Svenska Offentlighetsprincipen urholkas, SvD 19/20 november 2013
Regeringens förslag leder till ökad sekretess och godtycke, Aftonbladet 18 november 2013 Där det av texten framgår att såväl riksdagsmän som JK(!) inte har klart för sig den logiska bakgrunden som sedan senaste Regeringsformen antogs begränsar exakt det som nu kommer i klartext….. det där med lagar lydelse, logik och ordförståelse/ordkunskap har inte varit detsamma sedan Grundskolan infördes!

Read Full Post »

Vore på tiden att Ni läste igenom den paragrafen samt de Mänskliga Rättigheterna. Vore också bra om någon hos Er lärde sig att det är domstol och inte Skatteverket som ytterst avgör om Ni får ändra redan inlagd kvarsittning. I och med att Ni en gång godkänt detta, är det inte längre Er sak att fatta beslut om skyddet för kvinnan skall upphöra eller förstärkas. Ni är myndighet och skyldig att i datalagsfrågor gå till domstol eller eljest få ett klartecken från Datamyndigheten. Personlig integriteten och svenska Sekretesslagar gäller också. Hur står det till?

Myndigheterna vill inte längre skydda Lena, Aftonbladet 12 november 2012

Read Full Post »

utan efterlevnaden av Sveriges Grundlagar i all synnerhet Regeringsformens 2 kap § 20 samt kapitel 15 och Offentlighets- och sekretesslagen. Sverige har som alla andra länder i hela världen, demokratiska och för våra ögon odemokratiska stater, en mycket stor del av sin verksamhet som faller under de undantag från den sk. Offentlighetsprincipen som många idag av de som haft icke ämnes- och stadiebehöriga lärare under sin skoltid i 7-9:e årskurs i Grundskolan aldrig lärt in att faller under sekretess och aldrig någonsin får föras ut uppgifter om. Har de ens haft lärare som lärt ut???

En sittande minister är inte i automatiskt clearad för alla uppgifter. Än mindre är en hel regering det. Det var och är en av de verkliga skydden vi i Sverige har mot att någon försökte/försöker kuppa fram en icke folkvald regering och därigenom komma över alla möjliga hemligheter som finns och måste finnas i varje stat så och i Sverige för att vi skall kunna leva i den frihet som vi trots allt har och som är större efter FRA-lagens införande även om många som fortfarande tror på fairy tales från kalla krigets dagar inte fått detta klart för sig. Även om en sittande minister är clearad, vilket torde vara fallet med de som blir Försvarsministrar, så är det aldrig person som skall skyddas utan Rikets säkerhet. Helt i enlighet med våra svenska Grundlagar. Sveriges Grundlagar gäller i Sverige. Sverige är inte så stora på den globala världens arena som många här tror. Sverige har aldrig varit så snövita som många försökt inbilla svensken men som var väl känt både för de stora världsmakterna och andra.

Svensken har också väldigt dålig kunskap om Saudi Arabien. I de debattinlägg som synts i media framgår att många har en bild som verkar vara en blandning av dagens verklighets Afganistan och Lawrence of Arabias tidevarv. Det har gått de flesta förbi att kvinnor får gå på universitet och inneha chefstjänster, regeringsposition m.m. i dagens Saudiarabien. Det har även gått de flesta förbi att såväl utbildningsnivå som medicinsk vård inte ligger långt efter, om det gör det, vår egen för de som är Saudi Arabiska medborgare. Nåväl Saudi Arabien har fortfarande förbud mot att kvinnor kör bil. Det är under diskussion. Saudi Arabien har dödsstraff som så många andra av världens länder tyvärr har. Däremot hörs det sällan talas om att kvinnor tvångsgifts och behandlas så illa som kvinnor gör i t.ex. Pakistan eller i vissa andra arabiska och asiatiska länder. Rätt skall vara rätt även om de svenska geografiböckerna för Grundskolan lämnat mycket övrigt att önska om Saudi Arabiens utveckling mot demokrati från 70-talet och fram till idag.

Svensken har med andra ord minst lika dålig kunskap om dagens Saudi Arabien som svensken har om vad som hände i Sverige på 60- och 70-talet. Säger tyvärr alltför mycket om vår grundskola. Mer än de flesta politiskt aktiva oavsett parti förstår.

Försvarsministern skulle skyddas, GP 28 mars 2012
Ministern skulle skyddas, SvD 28 mars 2012
”Han måste skyddas”, Aftonbladet 28 mars 2012
det är så vansinnigt att någon tjänsteman kunnat få för sig att han ägt rätten att skriva under ett mellanstatligt avtal. Finns ingenting i svenska grundlagar och övriga lagar som ger en tjänsteman rätten att få sådan delegering utan finns flera hinder för att något sådant skulle kunna förekomma. Vad värre för tjänstemannen är att det i klartext står att de lagar, förordningar och beslut som inte följer Grundlagen inte är giltiga. Någon längre ner har precis som i vårt eget lokala fall Göteborg fått för sig att delegering varit tillåten. All delegering som är tillåten måste diarieföras och finnas med vid beslut samt i avtal.

Tjänstemannen har varit ute och cyklat och får ta sitt ansvar. Vid den typen av avtal som tjänstemannen sägs skrivit under hade det utöver diarieföring av godkänd delegation från Försvarsdepartementet även varit nödvändigt med godkänd delegation från Utrikesdepartementet samt ett preliminärt avtal skulle för att det ens skulle varit bindande tvingats godkännas av båda länders regeringar med underskrifter av ministrar. Mellanstatliga avtal måste alltid skrivas under av ansvariga ministrar i båda länder för att vara giltiga. Var i hela fridens namn gick den tjänstemannen i skolan???

Tillägg 11.27 Fler som jag undrar var de gick i skolan….. Sluta lek James Bond, Tolgfors, Ledarkrönika Aftonbladet 28 mars 2012 Hur långt ner i okunskap har svenska skolans Samhällskunskapsutlärning ramlat??????

Read Full Post »