Rent vatten

borde inte vara ett problem i ett land som Sverige. Inte i ett land som tidigt startade sin satsning på vattenrening.

Exempel på tidiga åtgärder/provtagningar

:
1882 vattenintaget vid Alelyckan förses med ett sk. långsamfilter

1940-46 försöksanläggning för nytt reningsverk Alelyckan, Göteborg. Laboratorieundersökningar av vattnet gjordes fortlöpande. Källa original från Göteborgs Vattenverk 27 sept 1946.
resulterade i nybyggnation

1947 nytt reningsverk byggs klart 1949 Källa officiella handlingar samt original från VA-verket Göteborg

1972 Trestegs reningsverk utbyggt i Linköping. Tre steg = mekanisk rening (slamavskiljning), biologisk rening (rötkammare m.m.), kemisk rening.
Källa: Östgöta Correspondenten 29 september 1972 sid 18

Tidig avhandling
1988 Wigilius Bo, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, avhandling Tema Vatten Linköpings Universitet 1988, ISBN 91-7870-346-8

Efter mitten av 1990-talet hände något. Förvisso blev såväl Humanekologi som Geologi mer betonat. Vilket i och för sig har lett till ett antal förlorade år. Förlorade? Ja av de akademiska arbeten som kommit mellan 1995 och idag, är ett flertal i princip detsamma som att upptäcka hjulet igen från den tid då frågan om Rent vatten togs upp på Nordiska Hälsovårdshögskolan som ett hälsoproblem som skulle studeras, slutet av 60-talet fram till mitten av 80-talet. Dvs. det är inte fel att det skrivs avhandlingar i ämnet. Problemet är att de skrivs och forskning bedrives som om man fortfarande inte tagit till sig att det redan i första Naturvårdslagens avsnitt om vatten och avlopp krävdes(!) längre gående rening än två-stegs rening. Obs det fanns i klartext skrivet att det krävdes mer från såväl industri- som jordbruksutsläpp än detta.

Mer än 40 år av lagstiftning – ändå problem få kommuner m.fl. att kunna läsa
Problemet som finns idag är ett gammalt problem. Själv tog jag upp det i december 1971 i samband med ett politiskt partis möte där det kom en politiker (numera känd) som sa att partiet skulle kräva 3-stegs rening. Det krävdes en hel del skriftväxling och inkoppling bl.a. av min egen far som ju jobbat med VA-frågor sedan slutet av 30-talet, för att partiets politiker skulle fås att förstå att det de krävde redan stod i klartext i den lag som Sveriges Riksdag antagit på 60-talet.

I och med att frågan splittrades upp och skickades i olika delar till ett antal nyorganiserade myndigheter, fram och tillbaka, så har tyvärr ett stort antal av de långsammaste kommunernas politiker fåtts att tro att detta är något nytt. Växtgift förbjöds i stort sett redan i mitten på 70-talet. 1977 förbjöds t.ex. lövbekämpning med hormoslyr. Ett antal andra liknande totalförbud (inga dispenser söktes) tillkom.

Stor skandal att det ens skall behöva säga att Sverige inte kontrollerar dricksvattnet tillräckligt
Det är en stor skandal att de forskare som skriver Sverige måste bli bättre på att kontrollera dricksvattnet, stort antal Myndighetsexperter samt forskare på DN debatt 2 januari 2013 ens skall behöva skriva detta. Stor skandal för ett stort antal av de mycket viktiga åtgärder som de tar upp krävdes i lagstiftning redan i slutet av 1960-talet, ”försvann” i flumformuleringar i allt för hög grad fram till 1976, återkom under Torbjörn Fälldin (C) regeringsperiod samt flummades i lagtexter åter bort under regeringen Palmes- regeringen Perssons tid. Flummades bort till så hög grad att det trots att det är totalt förbjudet för ett antal av utsläppen missats till och med av beslutande och kontrollerande myndigheter efter 1995.

Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, GP 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, Aftonbladet 2 januari 2013
Forskare: Dricksvattnet kräver skydd, SvD 2 januari 2013

Åtgärderna som forskarna kräver skulle egentligen varit genomförda 1990 OM Sveriges kommuner och landsting följt gällande lagstiftning samt lyssnat på de kontrollerande myndigheterna! Skälen till att vattenrening är viktig, är dock annorlunda än vad forskarna skriver. Men det lämnar jag för närvarande därhän.

Vattenvårdsförbund från 1950-talet, slutna system m.m.
OMMotala ströms vattenvårdsförbund bildat 1955 samt Vättern Vattenvård bildat 1957 står att läsa på Vattenvårdsförbund, Länstyrelsen Östergötland Det förra resulterade bl.a. i att Holmens Bruk (nuvarande Holmen) i Norrköping fick slutna system. (Var själv med min far och besökte vid provkörning innan invigningen)

Jag vet att det finns ett antal studier och rapporter på SGI i Linköping samt ett stort antal rapporter från kontinuerlig mätningar och provtagningar i Östra Sverige söder om Mälaren från 1957 och framåt i Landsarkivet i Vadstena. Tyvärr i mer än ett arkivregister. Använde mig själv av dessa (samt otal andra från Sverige och andra länder) i mina förstudier till C-uppsatsen i historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider.

Hur länge skall det behöva ta för att t.ex. medicinrester, kemikalierester, rester efter tillåtna bekämpningsmedel etc skall renas vid utsläppskällan som kravet var för alla icke slutna system redan i den första Miljölagen?

Tillägg Rent vatten är ingen självklarhet, GP ledarsidan 6 januari 2014

Read Full Post »

55 år för sent ute kära kommuner

Hur dålig koll har kommunernas politiker respektive tjänstemän? De må vara att det inte står moderna varianter ordet skyddat, men likväl har Vättern varit skyddad som vattentäkt redan innan första Miljölagen kom. Vad är och vad var Vätterns Vattenvårdsförbund?

Vätternvårdsförbundet ombildades 1989 från Kommittén för Vätterns Vattenvård som bildades 1957 och har till uppgift att att bevara sjöns unika egenart och samordna åtgärder, övervakningsprogram och forskning i och omkring Vättern.

Förbundets arbete finansieras av medlemmarna vilka utgörs av kommuner, landsting, länsstyrelser, företag m fl runt Vättern. Vattenvårdsförbund, länstyrelsen.se/ostergotland

Tillsamman lyckades Kommittén för Vättens Vattenvård att få Vätterns vatten drickbart och inte nog med det – de lyckades även påverka dåvarande politiker så att strikta lagar om vad som var och vad som inte var tillåtet att släppa ut efter respektive reningssteg kom att omfattas av lagar. 1957 var två år efter att Motala Ströms Vattenvårdsförbund bildades. I båda var min egen för 5 år sedan avlidne fader en av de som var med från början tills han gick i pension (på övertid efter begäran från dåvarande regering). Jag har själv i min barn- och ungdom varit med när han träffat olika personer utöver att jag var med från 1957 vid provtagningar.

För det är väl inte så illa att kommunerna glömt bort gällande lagar när det gäller rening samt slappat från att kolla hur de olika företagen samt jordbruken har det med sin respektive rening och användning av gifter respektive latrinhantering? I så fall är det inte bara svenska skolan som förfallit utan ordförståelse och ordkunskapen om vad tillsyn av lagefterlevnad innebär! För kraven som ställs i gällande lagar och i de avtal som träffades och gällt genom åren är i princip lika stränga som de krav som kommunerna runt Vättern idag vill få fram genom att ‘skydda Vätterns vatten’. Till och med Örebro länstyrelse som inte gjort lika noggranna slamstudier och vattenkvalitéstudier under åren började återigen med studier 2010, så även i det fallet är det flera år sent ute. Den stora studien som gjordes på hela Vättern har 37 år på nacken Håkansson Lars, Ahl Thorsten; Vätterns-recenta sediment och sedimentkemi;SNV PM740 NLU Rapport 88 Uppsala 1976. 1985 kom så Ahl Thorsten Undersökningar i Vättern 1984 inom av militär verksamhet berörda områden : metaller i sediment, detritus och vatten / T. Ahl utgiven av Statens naturvårdsverk 1985 även ingående i serien Rapport / Naturvårdsverket, 0282-7298 ; 3072
uppföljare har gjorts under åren men även de har väl fallit i glömska- Bland dem Måns Lindell, Avstämning av vattenvårdsplanerna Vättern 90 och Vättern 96, Vattenvårdsförbundet Jönköping 2005 även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 88

Vätterns vatten föreslås bli skyddat, Aftonbladet 15 april 2013
Vätterns Vatten föreslås bli skyddat, GT 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, GP 15 april 2013
Vätterns vatten förslås bli skyddat, SvD 15 april 2013

Eftersom det står klart att kommunala politiker och tjänstemän inte gjort sin hemläxa, föreslår jag att kommande helg används till inläsning av:
* Information angående undersökningar i och vattenvårdsplan för Vättern. Utgiven 1968 (även utgiven som Rapport från Kommittén för Vätterns vattenvård, 0280-9435 ; 7)

* Vättern, vatten, vård : vattenvårdsplan för Vättern / utg. av Kommittén för Vätterns vattenvård 1970

* Vattenvårdsplan för Vättern : revidering och komplettering 1978 : remissupplaga

* Vättern : vattenvårdsplan för Vättern / Kommittén för Vätterns vattenvård 1979

* Vättern 90 : vattenvårdsplan för Vättern / … av Vätternvårdförbundet ; under redaktion av Ola Broberg

* Årsskrift. 1996, Vättern 96 : reviderad vattenvårdsplan för Vättern (även utgiven som Rapport från Vätternvårdsförbundet, 1102-3791 ; 43)

* Vattenvårdsplan för Vättern, Vätternvårdsförbundet 2006

Kom tillbaka när Ni läst den första delen av Er hemläxa! Påbörja därefter snarast att själva läsa in lagtexterna som gäller för sjöar som är dricksvattenreservoarer! Uppriktigt sagt är jag trött på att behöva tala om för svenska politiker och tjänstemän att hjulet behöver inte uppfinnas igen. Ofta räcker det att skaffa sig ordkunskap tillräckligt för att kunna förstå och läsa Kanslisvenska!

Read Full Post »

Rent vatten, än en gång

När det nu gjorts en undersökning av vår svenska kranvattenskvalité, gjord av ranschorganisationen Svenskt Vatten, som visar att 1,5 miljoner svenskar (av cirka 9 miljoner människor) är ”anslutna till vattenverk som inte uppfyller Livsmedelsverkets rekommendation om skyddsnivå.
Vattenverken har för dåliga skydd mot föroreningar, DN 4 augusti 2012
så skulle man kunna tro att detta är något nytt. Även om väl alla eller nästan alla hört talas om senaste årens uppmaningar på flera orter att koka vattnet eftersom det kommit parasiter eller föroreningar i det.

Nytt? Absolut inte. 1988 hade Bo Wigilius uppe avhandlingen Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water (ISBN 91-7870-346-8) på Institutionen för Tema, Linköpings universitet. Och det var inte första gången frågan lyftes. Så hade i mindre offentligt sammanhang skett vad gäller undermåliga avloppsnät samt underdimensionerade dagvattenledningar sedan början av 1970-talet då utbyggnaden av reningsverk hållt på i cirka 15 år. Många av de reningsverk som byggdes från 1972 och fram till 1995 uppfyllde lagens krav men var redan på konstruktionsstadiet vid ritbordet dimensionerade för helt annan mängd anslutna hushåll.

Värst var det att man från Naturvårdsverkets sida inte fått gehör för lagkravet som redan i mitten av 1960 även inkludera fritidshusområden med mer än (tror det var) 12 hushåll som enligt lag redan då var tvungna att ha ‘längre gående rening än slamavskillning. Det där med ‘längre gående’ var något som Sveriges Kommuner och politiker hade svårt att fatta. Första steget i en reningsprocess i Reningsverk inkluderar alltid slamavskillning. Dvs lagen krävde i alla tätorter, vid alla industriföretag som hade någon form av avloppsbehov (avlopp + dagvattenledningar) och inte som Holmens Bruk i Linköping som tidigt byggde slutna system som minskade utsläppen i avloppsnät samt omgivande natur, i SAMTLIGA de fallen krävde svensk lag redan då tvåstegsrening! Vilket herrar politiker och kommunala tjänstemän inte förstod. Jag hade själv en häftig debatt som min egen far (då ansvarig för BLÅ sidan på det som kom att bli Naturvårdsenheten vid Östergötlands Länsstyrelse) som expert för att få ledande politiker, som jag rent ut sagt brakat ihop med när de från två svenska partiers sida trodde att de låg i framkant när de krävde minst 2-stegs rening. Vilket alltså lagen redan gjorde. Så inte var frågan ny ens när Bo Wigilius, min systers svåger btw, hade uppe sin avhandling!

Ett av de stora problemen redan då, var ett annat som jag tagit upp i debatter med Göteborgs Kommun i GP-s spalter. Senast i debattinlägget Avloppslam har inte på åkrar att göra, Norah4you 2 oktober 2011. Det hade då alltså gått 33 år sedan Bo W hade sin avhandling uppe. Det hade gått 40 år sedan problemet med deponering av det rötade slammet tagits upp här i Göteborg i samband med symposium och kurster i Vattenvård på Nordiska Hälsovårdshögskolan här i staden. Var i hela fridens namn har våra politiker och höga tjänstemän, en del med sk. höga examina, hållt hus dessa åren?

Problemet är alltså stort:
* Underdimensionerade eller i ”bästa fall” ‘bara‘ linjeplastade rätt dimensionerade rör (plast är i sammanhanget helt förkastligt)

* Underdimensionerade och trasiga avlopps- och dagvattenrör. Hörde vid ett symposium redan på 70-talets slut att om Göteborg, det var det aktuella exemplet, skulle byta ut alla ledningar som behövdes till rätt dimension och kvalité, så skulle det med de pengar som fanns anslagna där och då som snitt under närmaste femårs period ta 150 år innan alla problem var åtgärdade. 150 år?

* Under senaste 40 års perioden har antalet kemikalier, inklusive medicin- och hormonrester, i våra avloppssystem ökat drastiskt. Redan de tidigare kraven på fosforreducering (inte återvinning som något snille till politiker förde fram tankarna om för några veckor sedan) ställde höga investeringskrav. Det är inte ekonomiskt möjligt att mota grisen i grinden utan det måste ske genom minskade utsläpp; renare utsläpp = högre krav på slutna system; totalförbud mot att använda rötslam på åkrar och ängar. Det må vara att det låter bra, men farorna är inte bara tungmetaller. Tungmetaller anrikas i djur som äter vegetationen. När vi äter kött OCH vegetarisk kost, från åkrar där det växt sådant som vi antingen äter direkt eller får i oss redan anrikat i djurkött, så anrikas detta i oss människor. Hälsan är i betydligt större fara än vad som sagts via våra svenska myndigheter! Ännu värre än så: för ögat osynliga plastpartiklar som förs med dagvatten och avloppsvatten till reningsverk är lika farliga för människors och djurs fertilitet som en del av de hormonämnen vars restprodukter finns kvar även efter alla reningsprocesser i bästa 3-stegs rening som finns!

Dåligt skydd för dricksvatten, GP 4 augusti 2012
Svenskt dricksvatten håller inte måttet, Expressen 4 augusti 2012
Dåligt skydd för dricksvatten, SvD 4 augusti 2012
Dåligt skydd för dricksvatten, Aftonbladet 4 augusti 2012

Det paradoxala är att OM Kommuner och Stat satsade ens de första 100 miljarderna av alla de som krävs för att åtgärda problemet, så hade ett större antal arbetstillfällen snabbt kommit tillstånd inom ett stort antal sektorer. Vi talar om 10.000 tals jobb från enkla till kvalificerade; från gruvindustri via tillverkningsindustri till jordbruk och handel. Något som drastiskt skulle minska arbetslösheten bland unga, för kombinerade man insats med första jobb/praktik med riktad utbildning inom miljöområdet, så får vi snabbt tillbaka det i form av bättre miljö, bättre utbildade unga som får jobb och som betalar skatt samt efterfrågar varor och tjänster. Men det är väl fortfarande för enkelt för en del politiker att se? Ingen sida nämnd och ingen glömd!

Vi har inte tid att vänta 20 år varken här eller i övriga Sverige. Det är ren parodi när Göteborgs VA-verk i dagarna går ut med en reklamkampanj om Mineralvatten ur kranen kostande 2 öre/liter. Inte ens i hela Göteborg har vi samma kvalité på vattnet pga transportvägar som i detta fallet innebär långa sträckor med dåliga rör….. För övrigt är de sk. Myndighets normvärdena som inte får överskridas för ‘hälsovådlighet’ inte nerdragna ens till hälften av de värden som finns på respektive kemikalie- och medicinföretags produktblad för resp. tungmetall, plast eller medicin-/hormonrester! Skrämmande. Om vi har detta problemet, Hur tror då någon att det går att få t.ex. Calcuttas innevånare att erhålla RENT VATTEN av bra kvalité? RENT VATTEN är det enskilt största miljöproblemet för framtida människors utveckling och liv. Låt inte snålheten bedra visdomen längre!

Tillägg 10.03 Dåligt skydd för dricksvatten, Sveriges Radio 4 augusti 2012

Read Full Post »

Det där med RENT VATTEN

förutsätter tre saker:
* Alla avlopps- och vattenledningar som är äldre än 20 år byts ut – inte plastas invändigt för det ger inte rent vatten.

* Alla förorenade platser i Sverige (och i förlängningen hela världen bit för bit men inte för svenska pengar) saneras oavsett om platsen är deponeringsplats med eller utan godkännande av myndigheter, gammal soptipp som i och för sig behandlats enligt tidigare godkända metoder, eller om det är föroreningar i mark efter industriproduktion/dagvattenutsläpp före 1965 (då reningsverk i större skala började byggas).

* Noggrann genomgång av tullhandlingar för import av farligt gods till industrier i Sverige före Sveriges EU-inträde. Vart gick varorna och hur såg miljöhanteringen ut enligt de trots allt stränga lagar som funnits sedan 1966.

Vi talar om ett antal 100 miljarder kronor totalt sett varav cirka 20 miljarder i initialskedet om vi skall ha en möjlighet att vinna kampen för rent vatten. Vi har inte mer än max 20-25 år på oss innan flera av de lagligt deponerade föroreningarna riskerar att läcka ut i grundvatten. Hur det står till med de olagligt deponerade, det törs jag inte tänka på.

Dock är det inte bara en viktig investering för framtiden även om summorna kan verka avskräckande. Det skapar ett stort antal jobb från grovarbete upp till högteknologisk forskning. Om alla 1300 skall kunna åtgärdas kommer det att krävas en arbetsstyrka på minst 6-10.000 nya tjänster. Vilket i sig är en nog så betydelsefull push för att få en hållbar ekonomi samtidigt som vi får en hållbar miljöpolitik för framtiden.

Pengar till sanering räcker inte, GP 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, SvD 22 juli 2012
Pengar till sanering räcker inte, Aftonbladet 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Borås Tidning 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Hallands Nyheter 22 juli 2012

Det allvarligaste i kråksången är inte att endast 30% av de 1300 mest förorenade platserna får pengar för att åtgärdas innan 2050. Det allvarligaste är att 2050 hade varit försent för rent vatten till stora delar av vårt lands tätorter och glesbygd långt dessförinnan. Hur vore det att ta upp det akuta problemet på dagordningen i stället för att orda om ett helt fiktivt klimathot om 200-300 år?

Read Full Post »

Avloppsslammet allt annat än ofarligt

Det är som om vissa politiker och tjänstemän oavsett sina utbildningar har skygglappar för det som gör att Sverige idag har stora problem med föroreningar i vatten samt anrikning av farliga ämnen från kadmium, tenn till fosfor och restprodukter (från läkemedel, pencillin, sulfa samt hormonpreparat värst) som de själva för att ‘ta tillvara näringen i avloppsslam’ utsätter hela svenska befolkningen för hälsoproblem.

Det finns bra litteratur och har länge funnits bra vetenskaplig dokumentation på hur farligt avloppsslam i verkligheten är. Jag har skrivit om det tidigare i bloggen:

”Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11 ”
Saknar belägg??? Hur sa…., Norah4you 16 september 2009

Svenska åkermarken förgiftas i det tysta, Mikael Karlsson ordförande Naturskyddsföreningen på GP debatt 28 maj 2012

För de som händelsevis tror att avloppsslam är ofarligare när det läggs i skogen, är det viktigt att påminna om bär, svamp och vilda djur. Allt leder tillbaka till det faktum att flera ämnen tas upp, anrikas och t.o.m. är farligt för fortplantningsförmågan hos djur och människor.

Tillägg 00.56 29 maj 2012 Riskabel slamspridning, GP Ledarsidan 29 maj 2012

Tillägg 08.53 28 maj 2012. Maken till uppvisande av okunskap har sällan skådats: ”Fortfarande sprids okontrollerat slam på åkrar i Sverige och i länder varifrån vi importerar livsmedel, skriver Lena Söderberg, vd Svenskt Vattenap av farlighet med användning av avloppslam, rötslam, på jordbruksmark och i skog, som den som Lena Söderberg VD för Svenskt Vatten uppvisar har INTE setts på länge. Det är ingalunda Okej att bara följa föreskrifter eller att hänvisa till ” Fortfarande sprids okontrollerat slam på åkrar i Sverige och i länder varifrån vi importerar livsmedel, skriver Lena Söderberg, vd Svenskt Vatten
Avloppsslam är okej om reglerna följs, GP 1 juni 2012

Det finns inte ett enda svenskt reningsverk utanför de industrier som har helt slutna system, Holmen i Norrköping är ett exempel, där man kan skilja bort alla tungmetaller, tennrester, manganrester, kemikalierester, hormonpreparatrester m.m. och efter ‘kontroll’ kunna påstå att rötslammet inte utgör någon fara för anrikning i djur eller människokropp. Tvärt om är det i högsta grad så att rötslam inte ens lämpar sig att lägga ut i skogsmarker med tanke på att anrikning sker av ett stort antal av de ämnen som inget reningsverk kan klara av att ta hand om. Värst är det i det fallet att svampar och annat som äts av djur och människor bidrar till att kemikalier och tungmetaller som anrikas i kroppen vållar skada. Försök inte med dimridåer. Jag har haft förmånen att få följa hela den vetenskapliga debatten på detta område i drygt 50 av min 62 levnadsår. Följer fortfarande denna och andra frågor i Sciencegrupper och vetenskapliga tidskrifter samt avhandlingar!

Read Full Post »

Avloppslam har INTE på åkrar att göra

Detta är en gammal kunskap som Naturvårdsverket och deras föregångare som låg under Kungliga Väg och Vattenbyggnadsbyrån gjort allt för att föra fram riskerna av från 1950-talets slut framåt. Tillsammans med Statens Hantverksinstitu, Sth; Kungliga Väg- och Vattenbyggnadstyrelsen, Statens Institut för Folkhälsan, Föreningen för Vattenhygien och Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen anordnades redan 1958-1967 gedigen vidareutbildning i Avloppshantering som behandlade såväl problemfrågan om vilket det andra (respektive då det tredje) steget i Avloppsvattenrening skulle vara som problemen med restprodukter i det under första steget, slamavskiljning, uppkommna slammen som rötades redan då.

Det fanns och finns ingen som helst möjlighet att utifrån då eller nu existerande tekniker och eller kemiska lösningar få detta slam skilt från tungmetaller, perborater, fosfater m.m. i tillräcklig utsträckning för att detta skulle få användas på jordbruksmark där betande djur som föds upp till människoföda eller på åkrar som används till matodling förekommer. Vem har fått för sig att det är tillåtet? Det var inte tillåtet enligt första Miljölagarna och jag kan inte se att det skulle vara tillåtet enligt senare heller. Inte ens fallen som varit uppe i Vatten- och/eller Miljödomstol ger vid handen att nuvarande hantering är laglig! Redan Länsutredningen för Vatten- och Avloppsfrågor i Bohuslän som gjorde sin stor del av sin utredning under 1937-39 hade problemet med att avloppslam, då endast slamavskillning och på ett fåtal ställen i Sverige, bl.a. vid Alelyckan i Göteborg som var ett tidigt renings- och vattenintagsverk, innehöll restavfall som inte fick komma ut i vattentäkter, vattendrag etc. Det har gått över 70 år och ännu har det inte gått upp för GRYAB m.fl. att det är farligt med tungmetaller. Skrämmande. Tungmetaller anrikas i djur och anrikas vidare i människan när människan äter föda eller dricker icke rent vatten.

1972 skevs en artikel i Östgöta Correspondenten: 17-miljonerssatsningen klar Linköpings reningsverk utbyggt Kemisk behandling av vattnet. Tidigare hade de i Linköping haft slamavskillning, inklusive då sandfånget som förmodligen är det som spökar för i all litteratur talas det om att sand och tyngre föroreningar avskiljs för att sedan föras till täcktipp. Det senare krävde tillstånd för att få byggas eftersom det inte fick eller får finnas minsta risk för utlakning till intill liggande åkrar eller vattendrag. Tyvärr inkluderade inte och inkluderar fortfarande inte begreppet tyngre föroreningar tungmetaller.

När jag under ett par år på 70-talet hade hand om import- o export av kemikalier till Sverige på två av våra större företag i branschen, så lärde jag mig en hel del om kadmium m.m. Det är för mig skrämmande att de som läst VA-teknik på senare år inte ens lärt sig grunderna.

16 september 2009 skrev jag:
”Nu får faktiskt Gryab vakna upp! Kännedomen om att t.ex. tenn, tungmetaller och även fosfor(!) är helt olämpliga i de former de förekommer i avfallsslam att använda på åkerjord är gammal! Den fanns redan på 60-talet och under åren har ett stort antal vetenskapliga arbeten presenterats bland annat av:
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning dels i form av utredningar presenterade på symposier, dels i utgivna skrifter som t.ex.:
Harald Norin, Hans Borén, Institutet för vatten- och luftvårdsforskning; Organiska tennföreningar i rötslam från några svenska reningsverk, Stockholm : Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL), 1993 Serie: IVL rapport. B, 0283-877X ; 1114

Naturvårdsverket:
Statens Naturvårdsverk, Livsmedelstoxikologiska aspekter på rötslam i jordbruket, Solna : Naturvårdsverket, 1989
ISBN 91-620-3623-8

Utöver nämnda finns det cirka 1000 artiklar och mer än 100 utgivna arbeten i bokform. En av de tidiga fortfarande intressanta arbetena är:
Brink Nils, Vattenförorening vid gödsling med rötslam. Uppsala, 1972 Serie: Vattenvård, 0346-7716 ; 11

Det finns många andra. Belägg för farligheten för människan och miljön vid deponering av rötslam och därav följande lakvattenproblematik; belägg för farlighet och risker i form av tungmetaller, tenn- samt kemiska rester av mediciner finns hur många som helst arbeten av ÄVEN med senare tiders rötslamhantering (vilken inkluderar kartering, karaktärisering och laboratorieanalyser). Speciellt allvarligt är det för reningsverk som får in och behandlar avfallsvatten från industrier som använder färger och andra kemikalier i sin tillverkning och inte har fullt slutna system samt från reningsverk där rester av gruvbrytning återfinns i avfallsslamet. Påverkan på fertilitet finns belagd i utländska utredningar. ”
Saknar belägg??? Hur sa…, Norah4you 16 september 2009

Det är än mer skrämmande att svenska VA-människor inte ens nu lärt in det ‘di gamle’ experterna, bland dem min egen far, kunde rabblat upp i sömnen.

Höga kadmiumhalter gör mjölet hälsofarligt, GP debattsidan 2 oktober 2011

Read Full Post »

Gott Nytt år!

Allra först vill jag säga att det gläder mig att Italien från midnatt förbjuder att sälja eller ge bort engångsplastpåsar. Bara biologiskt nedbrytbara plastpåsar och papperspåsar tillåts.
Italien förbjuder plastpåsar, DN 31 december 2010
OM en del politiker lyssnat på vad Naturvårdsverket förde fram avseende plastpåsar redan under kampanjen Håll Sverige Rent förde fram redan 1970, så hade vi i Sverige kanske varit de som gått före….. men det rådde ju fortfarande köp slit och släng i Sverige på den tiden 🙂

Så önskar jag också att Jan Scherman för en gångs skull kunde lära sig, han borde ha egen erfarenhet för på Katedral var han oftast nämnd som sin fars son (fadern var populär läkare) när han nu inte nämndes som en som försökte(!) verka intellektuell, att inget barn, inte ens en Drottning, fått ynnesten att välja sina föräldrar.
Elitistiska dagisbarn, Jan Scherman på Aftonbladet Kultur 31 december 2010
Se även Inget barn, Norah4you 12 december 2010

För övrigt är allt inte så enkelt som en del mediafolk tycks tro det där med Andra Världskriget. Varken när det gäller tyskar eller för den delen norrmän eller fransmän. Många har fått oförtjänt dåligt rykte för att de med fara för livet trots annan övertygelse gick med i nazistiska kretsar för att jobba i motstånd inifrån. Endast Norge har börjat ge de bland dessa som fortfarande lever upprättelse. Jag säger inte att Silvias far var bland dem i Tyskland, bara att jag sett uppgifter när jag läst historiska dokument som gör att det inte går att säga säkert det fanns kanske skäl som inte kommit fram som gjorde att han efter kriget anställdes av svenskt företag i Brasilien. Det säger jag som hatar allt vad nazister var och är. Hatar? Ja. Jag hatar alla som dömer andra som varande dem själva underlägsna. Normalt hatar jag inte grupper, men här gör jag ett undantag. Subjektivt ja visst, men så har jag också kännt en del motståndsmän, ofta namngivna i böcker, under mitt liv.

För övrigt fanns det inte många dagisbarn på den tiden i Linköping. Fler var nyckelbarn och en och annan hade barnflicka medan vi vanliga dödliga hade våra mammor hemma i stor utsträckning.

Läste nyss Corren (Östgöta Correspondenten). En av de många skickliga läkarna som Barnmedicin på US har (och har haft), professor Johnny Ludvidgsson avslutar det gamla året med en nyhet som heter duga: ”Sverige kan bli först i världen med ett vaccin mot barndiabetes. Vaccinet som bygger på en upptäckt gjord av bland andra professor Johnny Ludvigsson i Linköping, testas nu på 660 barn och unga, i Europa och USA. ”
Linköpingsupptäckt kan leda till:Svenskt vaccin mot barndiabetes, Östgöta Correspondenten 31 december 2010
Ryktet, vet inte hur sant det är för det har jag inte kollat, nådde mig redan för några veckor sedan att det är anmärkningsvärda resultat som testerna hittills visat. Tummen upp!

Bland de som jag gör tummen ner för är LO:s chefsekonom Lena Westerlund. ”Klimatfrågan är utan tvivel vår tids globala ödesfråga. Folkopinioner är starka på flera håll och de ekonomiska realiteterna trycker på. I mina begränsade ekonomögon ter det sig som att det råder bred konsensus bland klimatforskare att den naturliga växthuseffekten sakta förstärks. Jordens medeltemperatur ökar och att ökningstakten verkar ha blivit högre med tiden. Utsläpp av koldioxid från industri, energianläggningar och transporter och skövling av skog är sannolika orsaker till det. En höjning av jordens medeltemperatur om två grader under de kommande hundra åren bedöms innebära stora skaderisker” Marknadskrafterna löser inte klimatproblemet, GP Debatt 31 december 2010
Det finns inget klimatproblem. Så länge som de sk. experterna inte ens klarar av att göra korrekta inmatningar av avlästa värden ens för staden Stockholm som ju alla vet ligger vid större vatten än staden Uppsala……

Jag skrev om det i min blogg i maj: Utdrag ur Miljöhot konstruerade fakta, Norah4you 19 maj 2009
”Skrämmande 1984-modell förändringar av t.ex. Stockholms väderhistoria presenteras i klimathotets namn som vore de sanning. Allt för att främja den obevisade hypotesen, nåväl hypotes är t.o.m. det för starkt ord antagande är bättre, att CO2 förändring skett på grund av mänsklig verksamhet. Detta antagande har använts som vore det bevisat och sant för att bevisa förlängningen: att medeltemperaturen på jorden stiger, så också i Sverige. Läs och förundras över den låga kvalitén som utgör basen för de input-värden som ligger till grund för användandet av det obevisade hypotesen
”Vår rekonstruktion av vinter- och vårtemperaturens variationer över ett halvt årtusende visas i bild 1. Mätningarna efter 1860 är korrigerade för den artificiella uppvärmning som orsakats av staden Stockholms tillväxt, så att kurvan visar de mer naturliga förändringarna.” Referens Forskning och Framsteg nr 5 2008, 500 års väder.” Läs också Icke vetenskapliga forskararbeten, Norah4you 4 december 2009

Detta betyder inte att vi inte har stora miljöproblem, som jag antydde i inledningen av denna bloggartikeln. Det har vi och i princip hela jordklotet. Bristen på rent vatten och avsaknad av ren luft är stora miljöproblem i sig för en stor del av jordens befolkning. Vi släpper ut allt möjligt i vattendrag och luft. Så mycket att det numera utgör en risk inte bara för ett stort antal utrotningshotade djurs fortplantning. Problemet närmare sig människans fertilitet med snabba steg. För att kunna lösa miljöproblemen, inte ett fiktivt klimatproblem – det existerar inte, behövs att vi börjar hemma. T.ex. genom att var och en minska användning av hel- och halvfabrikat som frestar på vår miljö, våra reningsanläggningar samt drar mycket onödig energi i form av långväga transporter av varor. T.ex. genom att sluta köpa plastpåsar när vi bär hem våra varor. Det måste börja hemma. Inte i politikers eller medias tal om miljö utan hos var och en genom att välja bort plast där det finns vettiga alternativ. Tygpåse som tvättas och återanvänds eller papperskasse……

Read Full Post »

Enskilt viktigaste frågan för

miljön, för människans och djurens framtid och i förlängningen för rent vatten i våra vattendrag, hav och sjöar, lyfts tacknämligt fram av Miljöminister Andreas Carlgren.

”I dag ger regeringen Kemikalieinspektionen uppdraget att ta fram och genomföra en nationell handlingsplan för giftfri vardag. Farliga gifter och kemikalier ska identifieras, begränsas och fasas ut. Regeringen satsar ytterligare 100 miljoner kronor för arbetet med handlingsplanen.

Kemikalier påverkar oss genom många olika led – produktion, innehåll i varor, användning och avfall. Ämnen som finns i vardagsprodukter kan hota miljön eller påverka människan. ” Ny satsning för en giftfri vardag, Miljöminister Andreas Carlgren på SvD Brännpunkt 22 december 2010

För den som kan sin miljöhistoria är kravet att farliga gifter och kemikalier ska identifieras, begränsas och antingen fasas ut eller enbart användas i slutna industriella system som inte drabbar dagvatten, grundvatten m.m. och som inte sprids ut i våra vattendrag ett gammalt krav. Samma krav förde Perry Jovén och Gunnar Jönsson redan när Vätterns Vattenvårdsförbund så sakteliga började formas under andra hälften av 1950-talet. Kravet stöddes av Landshövding Pehr Eckerberg då fanns inte Naturvårdsenheten utan frågan om vattenrening och stopp på farliga utsläpp lydde ännu under Väg o Vatten i Östergötland. Resultatet blev Vätterns Vattenvårdsförbund, som lyckades få företag och enskilda att minska sina utsläpp så till den grad att Vätterns Vatten sedemera blev drickbart; Motala Ströms Vattenvårdsförbund som fick företag och myndigheter att se över vilka kemikalier och restprodukter som användes/hamnade ut i vattendragen och som gick att ersätta med andra ofarliga produkter alternativt enbart användas i slutna system. I senare fallet var dåvarande Holmens Bruk, nuvarande Holmens, en föregångare. Själv glömmer jag aldrig när jag fick följa med min far dit under inkörningsperioden i samband med de årliga vattenprovtagningarna som gjordes i Östergötland.

Dock vann inte frågan allmänt gehör i Sverige. Inte ens när Valfrid Påhlsson på sin tid som chef för Naturvårdsverket förde fram frågan kom vi mycket längre i övriga Sverige än vad Östergötland gjort. Utöver skärpt lagstiftning som tyvärr kunde prövas i Vattendomstol där lagfrågan inte alltid var lika solklar samt Håll Sverige Rent kampanjen som i sig fick många skolbarn att börja förstå problematiken. Skolbarn som växt upp med ett miljömedvetande som inte funnits tidigare. Kom vi inte längre undrar någon? Beror på hur vi ser det. Sverige fick skarpare lagar och krav på att minska/fasa ut/ta bort ftalater, fosfater, cloridprodukter, perfluorerade ämnen, vitmedel, flamskyddsmedel, freoner, perborater m.m. Så långt ‘fungerade’ det. Sen gick vi med i EU.

Speciellt vill jag trycka på punkt 3 och 4 i Miljöministerns och Alliansregeringens krav till Kemikalieinspektionen om framtagandet av en nationell handlingsplan:

”3. Intensifiera arbetet med att ta bort hälsoskadliga kemikalier i livsmedel, som rester från bekämpningsmedel och kadmium.

4. Bättre information om kemikalier i varor till konsumenterna.”

Satsning mot gifter i vardagen, GP 22 december 2010

Read Full Post »