Svenskar från vanligt folk till journalister och jurister verkar för mig vara mer än lovligt yrvakna. De lagar som gäller för att använda nätet, rent generellt, har i alla tider från det att nätet började byggas upp innehållit avtalstexter som gett suppliers, av såväl uppkoppling som allehanda hemsidor, rättigheter att göra just det som nu diskuteras bl.a. i Göteborgs Posten i artiklarna:
Det ger du upp för Facebook, GP 16 augusti 2012
Facebook utreds av datamyndigheterna, GP 15 augusti 2012
Egentligen skulle jag vilja säga ‘Goddag yxskaft’ för merparten av det som gäller övervakning av trafik har varje person som läser detta själv gett till ett antal olika aktörer. Vi börjar från början. När jag började på Viak AB i Göteborg hösten 1971 efter att utbildat mig till systemprogrammerare, så gällde i huvudsak att överföring av data mellan datorer, kommer någon ihåg de stora kylanläggningar vi fick ha för att datorerna skulle fungera?, skedde antingen via stansning på hålkort, remsa eller liknande media som lästes in i datorn. Därefter ringde man upp mottagande dator, telenätet, och la på luren så att modemet började arbeta för överföring av data. Där och då, liksom här och nu (oavsett om du skickar via markbundet telenät eller i det som förr kallades ‘etern’ gällde lagar som nu ifrågasätts om de har laglig rätt att existera. De lagar som fanns, fanns på den tiden utskrivna i telefonkatalogen och där gällde i huvudsak samma avtalstexter som den som ville ha en telefonuppkoppling då var tvungen att skriva under, som det krävs att du skriver på godkännande av i det ögonblick du vill ha en fast eller mobil telefon idag. Det gäller att läsa det finstilta……
Till alla Er som tydligen glömt vad Ni själva godkänt, vill jag säga: Vänligen läs nedanstående och vid oklarheter använd länken. Att det är Telias nuvarande avtalstext jag hänvisar till gör ingen skillnad – samma gäller för alla suppliers i Sverige, och i princip samma över hela jordklotet. Det var förutsättningen när i princip all trafik gick via vanliga telemarknätet. Det var förutsättning att det var godkänt när ett företag (från början var det militär och storföretag) skulle få använda det som kom att kallas ‘datanätet’ både det markbundna och det som skickades via ‘etern’:
”4 Kundens användning av tjänsten
4.1 Kunden får använda Tjänsten för eget bruk och för det ändamål som framgår av Avtalet. Kunden svarar exempelvis för att användningen av Tjänsten inte:
a) ger upphov till skada eller annan olägenhet för Telia eller tredje man;
b) ger upphov till störningar i Telias nät eller i Tjänsten, exempelvis genom massanrop eller obeställda massutskick, (s.k. ”spam”), eller spridande av datavirus,
c) används i kommersiellt syfte, exempelvis som växelfunktion, gränssnitt för samtrafik eller liknande operatörsverksamhet;
d) kränker Telias eller tredje mans upphovsrätt eller annan immaterialrätt;
e) strider mot lag eller mot myndighets föreskrift eller beslut, eller;
f) strider mot god sed eller mot Telias vid var tid gällande regler för Tjänsten, till exempel ”Användningspolicy – Telias Internettjänster”, se http://www.telia.se/sakerhet.
Källa: Telias allmänna villkor för tjänster till konsumenter från 20120101
Liknande text har funnits sedan telefoner blev vanliga och även följande text (samma källa) har funnits med för att Televerket som det först kallades här i Sverige och andra länder (som har och har haft liknande avtalstexter som minst sedan Andra Världskriget) skulle ha möjlighet att vid behov kontrollera att ingen kund bröt mot ovanstående (och citat nedanför):
12.4 Telia behandlar Kunduppgifter och Trafikuppgifter för att tillhandahålla Tjänsten, fullgöra skyldighet enligt lag eller annan författning, för registervård samt för att marknadsföra Telias eller andra företags varor och tjänster. Kunden samtycker till att Kunduppgifter och Trafikuppgifter får användas för sådan marknadsföring. Kunden kan återkalla samtycket när som helst genom skriftligt meddelande till Telia. Om det behövs för att tillhandahålla Tjänsten lämnas Kunduppgifter och Trafikuppgifter ut till Telias samarbetspartners.
12.5 Telia får, i den utsträckning som är nödvändig för att säkerställa drift av Tjänsten, ta del av material som lagras eller förmedlas via Tjänsten. Kunden samtycker till att Telia, för att förhindra spridning av spam eller virus eller motsvarande, får avlägsna meddelanden som kan antas innehålla sådant material. Telia lämnar löpande information om sådana åtgärder på sin hemsida, se http://www.telia.se/sakerhet. Källa: Telias allmänna villkor för tjänster till konsumenter från 20120101
Vad är det då för lagar som kan och ofta används? I gamla tider var det dels R27:16 Som började med ”Kan någon skäligen misstänkas för brott, för vilket ej stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, och finnes det vara av synnerlig vikt för utredningen, att undersökningsledaren eller åklagaren erhåller del av samtal till och från telefonapparat…. Källa Sveriges Rikes Lag (själv har jag här använt texten i 1977 års lagbok. Denna hänvisar också till Lag 21 mars 1952 samt Telefonreglementet 1 februari 1963 och lag 7 mars 1969 (om telefonavlyssning).
Fram till dess att vi fick det som kallas FRA-lagen, så var det dessutom så att sittande regeringar ALLTID hade ensamrätt att besluta om vilka som utöver det som framgår av R27:16 och dess referens lagtexter det skulle spanas på. Dvs vilka som skulle avlyssnas. Se mitt gamla blogginlägg: FRA-lagen begränsar Storebrorsamhället som, Norah4you 14 augusti 2009
För att göra en lång historia kort: För att använda telefon, mobil, mobilt eller fast bredband o.s.v. så behöver du en supplier som för att få vara supplier skrivit under att de i sin avtalstext MÅSTE ha liknande text som den Teliaavtalstext jag citerat ovan. Avtalstext som du måste godkänna för att bli kund/använda tjänsten eller lägga upp hemsida/personliga uppgifter a la Facebook/Linkedin.
Nu skall jag krångla till det ännu mer för Er som inte liksom jag har över 40 års erfarenhet av dataöverföring i olika form. Alla suppliers oavsett var på detta jordklot har för att få använda nätet även förbundit sig att godkänna att i princip allt kan vid felanvändning eller i rättsliga fall både tas upp i lokala domstolar och i amerikansk domstol. Detta för att det var i USA i princip all uppbyggnad av det som kom att bli nätet som du känner det skedde. Alla vi som kom i kontakt med avtal för företag eller andra som ville ansluta sig via servrar eller annat var tvungna att godkänna det upplägget för att få ansluta dator/server till nätet.
Så det där att läsa det finstilta är viktigt. Mycket viktigt. Att sedan stå där och försöka säga att ‘Det hade jag ingen aning om’ det botar inget till.
Facebook kan ha olagliga funktioner, Expressen 15 augusti 2012 Goddag yxskaft! Facebook har som supplier de rättigheterna som du undertecknat och som de som supplier också förbundit sig i sitt avtal för att få använda nätet att måste finnas med i avtalstexten. Olaglig? De funktionerna skall ha funnits från dag 1 när nätet byggdes hos alla suppliers, liksom vilket kommer att förvåna en och annan politiker och jurist som läser detta – backup skall ha gjorts så att som minst 1 års trafikuppgifter skall ha sparats…… OM någon supplier inte gjort det, så har supplier själv begått avtalsbrott. Att suppliers sedan försökt inbilla politiker att den ‘servicen’ som direktiv och lagar inom EU kräver kostar si och så mycket. Goddag yxskaft igen. Har inte suppliern av telefon, mobil, mobilt/uppringt eller fast datanät haft de backuperna, så har de levt farligt för att bli avstängda från nätet. Jag känner till att sådana fall förekom för 10-15 år sedan. Numera har jag inte haft tid och ork (värk som gör att jag får vila större delen av dagen) att följa upp de fallen.
Datamyndigheter kritiserar Facebook, SvD 15 augusti 2012
Datamyndigheter kritiserar Facebook, DN 15 augusti 2012
Facebook kan begå lagbrott, Aftonbladet 15 augusti 2012
Sedan gäller alltid: Den som skriver under ett avtal har sig själv att skylla om den inte läst igenom det finstilta. Har man skrivit under ett köpeavtal eller ett användaravtal, så har man!
Read Full Post »