Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mänskliga Rättigheterna Artikel 7’

Ett NEJ är ett NEJ och INGET ANNAT
Mer än så: Att ifrågasätta en kvinnas NEJ är och förblir inget annat än att ifrågasätta om kvinnan är myndig och kapabel att själv avgöra vad hon vill! Svenska kvinnor äger själva rätten att bestämma över om de vill eller inte vill ha sex med någon annan! En kvinna äger rätt att säga nej när som helst under en sexakt. Samma gäller för män. INGEN ÄGER RÄTTEN ATT FORTSÄTTA EFTER ETT NEJ OAVSETT UPPSÅT!!!!!

Det finns ingenting i Hovrättens dom som följer det som varenda svensk Offentlig Myndighet är skyldig att följa:
Regeringsformens 1 kap 2§ (Att Alla skall med skolan gått så långt att vi har domare i detta land som vill visa upp att de med största sannolikhet inte har haft ämnes- och stadiebehöriga lärare i ämnet Samhällskunskap årskurs 9, det säger i och för sig ALLT när det gäller kunskapsskolan som försvann!)

Dom fastställs i kritiserat våldtäktsmål, Aftonbladet 16 juni 2014
28-årig man frias i kritiserat våldtäktsmål, Kvällsposten 16 juni 2014
Debatten om samtyckeslag kommer att fortsätta, DN 16 juni 2014

SAMTYCKESLAG SKALL INTE BEHÖVAS OM VÅRA JURISTER TVINGAS LÄRA IN DET DE MISSADE I GRUNDSKOLAN! Utöver detta kan aldrig någon frias för att den inte haft uppsåtet – då läser juristerna lagtexterna fel. Om någon inte haft uppsåtet att köra på en person men ändå gjort detta, så är personen ändå skyldig till ett brott vållande av skada eller psykiskt lidande! Att påstå att våldtäktsmisstänkt skulle kunna frias om uppsåtet inte kan bevisas är att ha missat mycket under utbildningens gång! Vi, några stycken, överbevisade en domstol i Östergötland om detta när ett liknande mål var uppe i början av 90-talet.

Regeringsformen
1 kap Statsskickets grunder

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [IEJ: Hovrättens beslut innebär Grundlagsbrott samt brott mot Mänskliga Rättigheter Artikel 3, Artikel 7 samt Artikel 12, se nedan]

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).

Enkel fråga till svenska jurister, advokater och domare. Om en bil står med nyckel i och någon främmande tar den med hänvisning till att han/hon trodde det var ett skämt menat att vem som helst fick ta bilen, hade Ni då accepterat att en brottsmisstänkts ord vägt lika tungt eller tyngre än bilägarens?

Professorn: Det är orealistiska beviskrav, Kvällsposten 16 juni 2014 I all synnerhet som såväl tingsrätt som hovrätt inte följt de Mänskliga Rättigheterna och verkar ha glömt bort att Regeringsformen gäller i Sverige!

Mänskliga Rättigheterna

ARTIKEL 3
Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.
Ingen får hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former skall vara förbjudna.

ARTIKEL 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. [iej: Det är att betrakta som omänsklig och förnedrande behandling när ett lands rättsväsende ifrågasätter en parts rätt att säga nej och för fram att den andra parten inte uppfattat det som ett nej utan en sexlek! Värre förnedring än att åter bli förnedrad en andra gång och då av rättsväsendet finns inte!]

ARTIKEL 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

ARTIKEL 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp. [IEJ: Även här bryter Hovrätten mot Mänskliga rättigheterna. Det är inte tillåtet enligt denna paragraf att t.ex. ifrågasätta en kvinnas klädsel, tidigare leverne eller ens om det ”brukar vara så att”. KLART DISKRIMINERANDE FRÅN HOVRÄTTENS SIDA.]

Se även: Ett nej är ett nej oavsett klädsel och sexvanor, Norah4you 4 januari 2009

Sverige behöver en Författningsdomstol med det snaraste. Tills dess vore det bra om någon anmälde Sverige för brott mot de Mänskliga Rättigheterna.

Annonser

Read Full Post »

kräva att grannar, vänner och ovänner, släkt, journalister samt andra skall kunna få ut hälften av de uppgifter som idag är Offentliga när det gäller enskild person. Tvärt om.

Hade Sverige haft en Författningsdomstol, vilket vi är ett av de få länderna som inte har och som ingen JK, JO eller annan Ombudsman kan ersätta, så hade denna fråga näppeligen ens behövt finnas på dagordningen. Krav på öppenhet om enskild persons förhållanden, inkomst, skulder, bostadsort m.m. torde strida mot Regeringsformens 1 kap 2§!

Identitetsstölder utmanar den svenska modellen, DN 5 januari 2014 Det är märkligt men förefaller sant att det finns en sakkunnig på departementet, som inte kan läsa Offentlighets- och Sekretesslagen, Regeringsformen samt de Mänskliga Rättigheterna och samtidigt förstå vad orden där står för. Den som i dag begär ut uppgifter från en svensk myndighet har rätt att vara anonym och behöver inte berätta vad man ska med informationen till. Om en tjänsteman efterforskar syftet bryter myndigheten mot tryckfrihetsförordningen.

Anders Olofsson betonar att polisen inte har något emot offentlighetsprincipen eftersom den bidrar till ökad transparens. Men han tycker att det borde införas ett krav om att den som begär ut uppgifter om en privatperson måste berätta vem man är och varför man vill ha informationen.

– Det känns väldigt avlägset. Offentlighetsprincipen är inte det man lättast ruckar på, säger Gustav Gellerbrant, politisk sakkunnig på justitiedepartementet. Mycket märkligt för det står i klartext i Offentlighets- och Sekretesslagen att:

Offentlighets och Sekretesslagstiftning (2009:400)

Förföljda personer, m.m.

Adress, telefon, m.m.

3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

samt att det inte ”bara” är förföljda personer som omfattas av Regeringsformens 1 kap 2§:

Regeringsformen

1 kap. Statsskickets grunder

2 § ……
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

Det är för övrigt märkligt att höra att det finns de som värnar om den enskildes privatliv även när det gäller signalspaning på de av Interpol fem prioriterade grupperna, försöker hävda att det är i det allmännas intresse att få reda på om grannen har skulder och så vidare.

Ta t.ex. en kvinna eller en familj som förföljs av ena eller andra skälet och där vem som helst, i princip, idag kan få ut detaljerade uppgifter om boende, arbetsplats m.m. via Skatteverket. Även om Skatteverket tillämpar lag om skyddad adress, så är så vitt jag förstått det möjligt för alldeles för många att få ut uppgifter om telefonnummer via det som står längst ner på sista sidan i pappersversionen av deklarationen. Sedan är det ofta lätt att gå vidare i vanliga öppna register. Detta strider i sig mot de Mänskliga Rättigheterna:

De Mänskliga Rättigheterna

Artikel 7
Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering
….
Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.
…..
Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Om en person väljer att ha ett offentligt uppdrag/anställning antingen som politiker eller hög offentlig tjänsteman, så faller vissa av uppgifterna under det som kan räknas som allmän intresse för landets medborgare att se att dessa inte får intäkter och/eller förmåner som faller utanför det som kommer från uppdraget/anställning. Där skulle det finnas giltiga argument att hävda att inkomstuppgiften och ev skulder kan vara av allmän intresse. Men inte ens i dessa fallen har Sveriges Riksdag givit grannar, vänner, släkt, journalister etc i uppdrag att leka Kalle Blomkvist. Det borde finnas krav att det finns rimlig anledning att få fram dessa uppgifter.

Om en person väljer att starta eget företag eller gå med i ett företagsstyrelse/företagsledning, gäller samma sak. Men en enskild person som inte har beslutande ställning och inte äger företag eller sitter i företagsstyrelse, där är det ytterst tveksamt om det går att hävda allmänintresse att alla skall kunna få ut uppgifterna.

Totalt innebär ovanstående lag, Grundlag samt de Mänskliga Rättigheterna att ett större antal människor än idag, i princip de flesta som inte är politiker eller höga tjänstemän som ju kan behöva sekretesskydd av annan anledning, med största sannolikhet skulle få ett betydligt högre integritetsskydd OM SVERIGE HADE HAFT EN FÖRFATTNINGSDOMSTOL när det gäller inkomst, skulder, boendeadress, telefonnummer m.m. än vad som idag av politiker, journalister samt nyfikna utifrån Offentlighetsprincipens tillämpning. Ingen lag i Sverige får stå i strid med våra Grundlagar. De begränsningar i rättigheter som finns i våra svenska Grundlagar är de som gäller.

Peter Eriksson ser inga skäl till varför offentlighetsprincipen bör begränsas så att det blir svårare att ta del av uppgifter om vad folk tjänar och har för skulder.

– Det är en viktig del i offentlighetsprincipen att man inte ska behöva fråga varför man ska ta del av det. Offentlighetsprincipen har betytt så mycket för Sverige under lång tid. Vi borde vara försiktigaFyra röster om Offentlighetsprincipen, DN 5 januari 2014

Read Full Post »