när de påstår Om vår mat, som utvecklingen nu ser ut, i stället produceras alltmer i andra länder som ofta gödslar mångdubbelt mer och har sämre kvävebalanser, blir miljön den stora förloraren, skriver Paul Christensson Svenskt konstgödselkväve är ett litet problem, Paul Christensson på GP debatt 23 juli 2013
Han riktigt slår sig för bröstet i artikeln genom att tycka att det är bra eftersom vi minsann lyckats sänka mineralgödselkvävet från 230.000 (1970-1990) ton till 150.000 ton (2011). Det är bara det att jag vet, utifrån material jag ärvt från min egen far som dog för 6 år sedan men som jobbade heltid med luft och vattenproblematiken från 1954 i det som sedan byggdes upp till Naturvården, jag vet att det mål som sattes 1970 var att vara under 100.000 ton före år 2000! Inget att skryta med att man inte ens försökt ordentligt från LRF:s sida. Ser man inte kemikaliesituationen i naturen som helhet, skall man inte brösta sig. Man skall heller inte komma med falska uppgifter om att alla andra använder mer. För så är det inte. Det varken var eller är så. När det gäller hur det var, så var det så att Sverige var bland de värsta länderna när det gäller jordbruket. Vi är ingalunda bäst i klassen nu heller! Det där med statistik och hur vissa räknar är en sak. Verklighetens kemikalieanvändning och ovilja att ändra jordbruksmetoder från kemikalier som ger kostnader och belastningar längre ner i kedjan till de som ger ett mer naturligt kretslopp, det är något annat än vad Paul Christensson försöker göra gällande!
Till att börja med går det att läsa
……Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel. Åkerjorden tillförs dessutom ofta stallgödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsande vattendrag, sjöar och kustområden påverkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd.
I genomsnitt passerar en tredjedel av kvävegödseln åkerjorden utan att komma till nytta, eftersom den inte tas upp av grödorna. Mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten.
Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena, eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. Övergödning, Naturvårdsverket.se sida senast uppdaterad 17 oktober 2012
Håll Er till sanningen LRF. Förvisso behöver vi svenskt jordbruk. Men inte jordbruk som använder konstgödsel i överflöd, inte jordbruk som ofta är värre än något av våra jämförelseländer när det gäller bekämpningsmedel. För tyvärr odlas det ibland grödor här som inte hör hemma i vår fauna och som kräver mer bekämpningsmedel än vad som är rimligt utifrån kemikalieföretagens egna produktlistor. Då har jag ändå inte gått in på allvarligare bitar som att konstgödsel som läcker ut i grundvatten, sjöar och vattendrag inte kan renas tillräckligt pga det stora överskott som ni använder, samt pga av NÄR på året Ni använder vad. Jag har alltså inte ens vidrört det verkligt stora problemet RENT VATTEN!
Sluta bluffa!