Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘läsförståelse’

För oss som gått i den gamla skolan innan flumskolan är det en självklarhet att skolan måste se till att fullfölja sin absolut viktigaste uppgift. Så långt är Miljöpartiets från Folkpartiet upplockade läsa-skriva-räkna garanti ett mycket bra förslag. Det stora problemet utöver dagens kommunala snålhet, ofta tvärtemot Skollagen som redan idag kräver att elever som behöver extra stöd skall få detta.

FP:s Bortglömda löfte. Ska vi möta skolans utmaningar måste vi börja tidigt, med insatser som gör att alla barn lär sig läsa, räkna och skriva under de första årskurserna. Därför vill vi göra verklighet av Jan Björklunds bortglömda vallöfte: läsa-skriva-räkna-garantin. Goda idéer ska förverkligas oavsett vem som först presenterade dem, skriver företrädare för Miljöpartiet.

Alla har rätt att kunna förstå innehållet i en dagstidning och räkna ut ett kassakvitto. Att kunna läsa, uttrycka sig i skrift och behärska räknesätten är dessutom grundläggande för att klara att tillgodogöra sig skolan.

Ska vi möta skolans utmaningar måste vi därför börja tidigt, genom insatser i förskola och de tidiga årskurserna som gör att alla barn får lära sig läsa, räkna och skriva. Sådana insatser är mer effektiva, både mänskligt och samhällsekonomiskt, än insatser som kommer för sent. ”Garantera varje elevs rätt att kunna läsa, skriva och räkna”, Gustav Fridolin Språkrör, Jabar Amin samt Agneta Luttropp Miljöpartiet på DN Debatt 9 mars 2013

Det är bara det att det kräver i sig kontroller av såväl läseförmåga, ordförståelse (räcker inte att automatiskt kunna läsa av utan att förstå), skriftliga inlämningsuppgifter samt motsvarande matematikkontroll. I och med att ”Alla skall med” idag innebär ju Grundskolan precis som tidigare att alla flyttas upp oavsett om de klarar att uppnå kursmål som skrivs ut i Skollag aldrig så noggrannt. Det borde inte innebära mer uppgifter för läraren, självfallet talar vi om att elever i 1-3:an MÅSTE ha ÄMNES OCH STADIEBEHÖRIGA LÄRARE som fått extra utbildning i svenska språket och matematik såväl vad gäller metodik som didaktik än vad de flesta som utbildats på 2000-talet fått med sig. Inte mer uppgifter för detta var vad som ingick i varje småskollärares uppgift att kontrollera och säga till så elev som behövde hjälp före Grundskolans tid fick hjälp, i speciellt förekommande fall om det handlade om att elev inte var mogen tillräckligt genom att gå om en klass. Så får ju inte förekomma nu. De stackars elever som fått hjälp men ändå inte klarat de har tvingats vidare upp mot ännu större prövningar i sann Socialistisk anda att det är fult att ‘peka ut’ den som inte klarar.

Ändå är det redan här vi har sett rotskottet till elevers framtida skolstress. För inbilla Er inte att elever idag har mer att läsa, skriva och räkna än vad man hade förr i tiden. De texter som varje svensk skolelev skulle klara av att läsa årskurs 2, utöver välskrivning, läsförmåga och ordförståelse, de har idag många elever som kommer till årskurs 5 aldrig fått. Tyvärr finns det elever som kommit till årskurs 5 som trots att de ”klarat” att läsa, skriva och räkna helt saknat förmåga att förstå vad det de läser talar om. Här har vi alltså ett viktigt problem att tackla: Hur får vi barn som utvecklas saktare att inte bli de sk. ‘tysta tjejerna’ dvs de som automatiskt lär in en text och på skrivning verkar vara duktiga för de kan ju ”rapa upp” allt det som står i boken, elever som ofta inte räcker upp handen när det handlar om förståelse frågor. Just bara för att de inte förstår det de till synes har lärt sig. Eller elever som verkar vara ena hejare på att räkna med räknare, men som när de blir ombedda att ställa upp talet och skriva det för hand på tavlan eller i boken helt visar att de inte förstått vad de gör?

Sedan har vi ändå inte tagit med den grupp som oftast senare i skolan får sk. bokstavsepitet alternativt placeras över i Särskola för att de är utåtagerande och stökiga, jag talar om de elever som både kan läsa, skriva och räkna samt förstå och förklara vad de gör och som i dagens skola blir de som en pensionerad lärarinna talade med mig om härom året: Vi tar in vetgiriga barn i ettan och släpper ut skoltrötta stökiga elever i femman.

Alla barn är lika värda, men olika. Först när detta blivit skolans viktiga uppgift att ta till sig, först då så har vi en chans att få lugnare skolmiljö, mindre stress för att elever blir frustrerade antingen för att de inte hänger med, hänger med utan att förstå eller blivit helt uttråkade för att deras vetgirighet och egna utveckling inte tillgodosetts. Svenska skolan är ena hejare på att söka problem, inte alltid att lösa dem, men helt odugliga på att hitta varje elevs möjligheter!

MP: Garantera rätt att kunna läsa, GP 9 mars 2013
MP: Garantera rätt att kunna läsa, SvD 9 mars 2013
MP: Garantera rätt att kunna läsa, Aftonbladet 9 mars 2013
MP: Garantera rätt att kunna läsa, Skånskan 9 mars 2013
MP: Garantera rätt att kunna läsa, Norrbottens Kuriren, 9 mars 2013
MP: Garantera rätt att kunna läsa, Västerbottenskuriren 9 mars 2013

Det borde vara en Mänsklig Rättighet att i stället för att ‘Alla skall med’ få utvecklas i sin egen, inte andras takt, oavsett om denna utveckling går sakta eller snabbt!

Annonser

Read Full Post »

Ibland blir jag rent ut sagt f-ad. Nu är det Anders Lindbergs ledarkrönika i Aftonbladet som gör mig rosenrasande. Det är så förbaskat lätt för de som aldrig fått riktig läsundervisning värd namnet att skylla försämrad läsförmåga i svenska skolor på något i nutid. I Anders Lindbergs fall skyller han en försämring som hållt på länge men accelererat från 2001 (GP-s regering satt då…..) till nu på vår nuvarande skolminister Jan Björklund. Björklunds skola lär inte barn läsa, Anders Lindbergs ledarkrönika Aftonbladet 11 december 2012

Han har helt missförstått vad som är A och vad som är O när det gäller elevers förmåga att lära sig läsa!

Allt börjar med grunderna. Inte för eleverna utan för de lärare som skall lära eleverna hur de lär in. Det var där det började. När Palme var skolminister och vi fick en Grundskola som hade få likhet i kravhänseende i förhållande till det som testades i Sverige, Finland och ett annat nordiskt land flera år tidigare. Själv gick jag i Tornhagsskolan i Linköping. I första klass hade vi Folkskola (!), sedan fick vi Enhetsskola och när vi kom till högstadiet så hade vi adjunkter och andra specialpedagoger som tillsammans med oss i elever under Eve Malmqvist (senare professor) testade och utformade det som skulle blivit Grundskolans signum: En skola för alla där alla, var och en utifrån sin nivå, fick utvecklas i sin egen takt. Det var inte frågan om att Alla skall med utan att Alla blommor skall få näring för att kunna växa. Två helt olika synsätt. Nåväl vi kom som sista intagningen i gamla Gymnasiet och gick ut som sista riktiga studenter 1968 med censorer sista dagen och allt, samtidigt som Grundskolan i Palmes dröm då 1968 genomfördes. Kunskapsbehovet betonades inte längre.

De nya lärarutbildningarna och kraven på vilka som skulle få undervisa elever på lågstadiet i svenskan förändrades. De gamla folkskollärarna och lågstadielärarna hade fått duvning i svenskaundervisning. De försvann. Kravet på svenska lärarna på högstadiet sänktes. Så också på gymnasiet. Det var inte längre självklart att elever fick välutbildade svenskalärare och utan detta, så är hjälper det inte med alla dessa varianter av läsinlärning som dök upp. Det handlar inte om klasser i samhället eller om föräldrar har eller inte har högre studier. Det handlar om något så väsentligt som att om inte lärare fått ordentlig egen undervisning, och där brister det speciellt i kraven för att få undervisa i svenska nu när svenskan inte längre är två ämnen som på min tid, så är det speciellt svårt för de lärare som inte heller fått ordentlig pedagogisk, didaktisk och metodisk undervisning i ämnet Svenska för ”sitt” stadium. Vi kan ‘köra’ med ”En bok i veckan” eller ”Lässtund varje dag”, det hjälper inte så länge inte lärarna som undervisar själva har full täckning för ordförståelse, synonymer o.s.v.

Självfallet blir det inte bättre av att man blandar klasser. Nu talar jag inte bara om nykomna, potentiella eller redan svenska medborgare som går i samma klass som andra svenskar (oavsett var deras föräldrar är födda). Det stora felet som försämrade allt och fick sin värsta effekt från 2001 när de nya lärarna från 1990-talet och framåt som själva inte haft välutbildade svenska lärare var de som skulle lära eleverna från första till fjärde årskurs läsa, det stora felet låg i kommunaliseringen av skolan. Det var en Socialdemokratisk skolminister som försämrade där också. Göran Persson. Viktigt att minnas och den tungt vägande biten i försämringen såväl i svenska som i matematik ligger i att kraven sänktes och mer än en rektor använde sig av något som förhoppningsvis ändå varit tänkt som undantag – anställa helt obehöriga lärare. Allt för att kommunerna skulle spara pengar…. spara på de som skall bli vår framtid. Det är inget sparande.

Sedan kom den avgörande biten. Under Göran Perssons tid fanns det till skillnad från under mandatperioderna innan ett märkligt synsätt på många av de nya lärosätena för Lärarutbildning som t.o.m. fick nyblivna lärare att tro att de minsann kunde undervisa i alla ämnen….. Vilket fick katastrofala följder från 2001 fram till dess Alliansens skolminister Jan Björklund började räta upp en efter en av de hinder för inlärning som byggts in i systemet.

Under kommunaliseringens tid av skolan har en annan sak som glöms bort i debatten inträffat. Skolmaten har försämrats. Alltså inte bara Hemkunskapsundervisningen där elever förr lärde sig använda riktiga nyttiga råvaror. Kommunerna har snålat rejält på pengarna per elev och måltid. Följden har blivit något som många inte har klart för sig. Alla dessa E-nummer och andra tillsatser för att kunna transportera mat långa sträckor är inte nyttiga. Redan när jag under 70-talets slut jobbade på orderavdelning hos kemiföretag samt hade hand om farligt gods lärde jag mig en hel del om vad man skulle undvika att ha i mat eller få i sig på annat sätt. Vilket onekligen varit en stor fördel när min dotter växte upp som matallergiker. (Ni som läst min blogg under 2012 vet om att hon två gånger tvingats ligga på intensiv efter astmachock varav en gång efter att hon som inkallad i militären råkat ut för att köket trots skriftliga och muntliga instruktioner använt margarin i stället för smör, olivolja eller rapsolja). Vi utsätter våra skolbarn för mat som fått tillsatser som är lika farliga om man läser produktblad som det ämne som fanns (finns?) i influensavaccinet. Ämnen som lagras i kroppen och påverkar bl.a. hjärnans utveckling.

Så skyll inte på Jan Björklund att elevernas läsförmåga försämras. Det är många bitar som tillsammans gör och har gjort att svenska skolelever, oavsett var de är födda, inte längre har samma förutsättningar som t.ex. sina nordiska grannars skolbarn.

Sverige sladdar i skolmätning, GP 11 december 2012
Fjärdeklassare läser sämre, GP 11 december 2012
Besked om svenska elevers kunskaper, GP 11 december 2012
Sverige sladdar i skolmätning, SvD 11 december 2012
Svenska lever bättre på naturvetenskap, DN 11 december 2012
Sverige sladdar i skolmätning, Östgöta Correspondenten 11 december 2012

Read Full Post »

att var femte Europe har svårt att läsa, och det är sant att Finland har mindre än hälften cirka 8 % som har besvär av vad Sverige har i procentuell andel cirka 17 % som har svårt att läsa,
så är det dags att få svar på två frågor:

* Beror detta problem helt eller delvis på mängden invandrare som kommit till Europa från länder där annat alfabet använts
eller kan det möjligen vara så, vilket kemiföretag redan i slutet på 70-talet varnade för på sina produktblad för
* att kemikalier som kunde (och ofta fick) användas i livsmedel för att förlänga hållbarheten används eller för att ersätta socker alternativt producera ‘light’-produkter av och inklusive fett som inte är riktigt smör eller ren olja? I vissa fall var de i slutet av 1970-talet av kemiföretag kända gränsvärdena så låga att risk föreligger att mer än ett barn de senaste 30 åren fått i sig för höga värden av ämnen som kan påverka barnets utveckling.

Läskunnigheten alarmerande låg, Sydsvenskan 7 september 2012
Var femte europé har svårt att läsa, GP 7 september 2012
Var femte europé har svårt att läsa, SvD 7 september 2012
Var femte europé har svårt att läsa, DN 7 september 2012
Var fente europé har svårt att läsa, Aftonbladet 7 september 2012

Read Full Post »