Ämnes- och stadiebehöriga lärare vet

att en lärares huvuduppgift inte är att lära ut utan att se till att varje elev ges möjlighet att lära in!!!!

Nästan nio av tio grundskolelärare anser att arbetsbelastningen är för hög. Trots åtgärder för att minska den tid som läggs på administration svarar sju av tio lärare att situationen blivit värre, visar en ny enkät från Lärarförbundet.

Administration, dokumentation och extra anpassning av elevers undervisning är de områden som stjäl mest tid från lärare i grundskolan. I en ny enkät gjord av Lärarförbundet har 800 i grundskolelärare svarat på frågor om sin arbetsbelastning.

Hela 86 procent av de tillfrågade lärarna tycker att arbetsbördan är för storLärare drunknar i pappersjobb, Aftonbladet 25 Maj 2016

Att lärare drunknar i pappersjobb, är en sak.
En annan är att de lärare som inte klarar av att individualisera för varje elev i en 30 elevs klass, den läraren bör tänka om.
För det är exakt det som ingår i varje ämnes- och stadiebehörig lärares huvuduppgifter. Har så varit sedan jag själv började skolan under andra hälften av 50-talet.
Var så när min nu 33 åriga dotter började skolan samtidigt som jag själv skolade om från Systemprogrammerare till SO49-lärare.
Finns en hel del att klaga på när det gäller pålagda uppgifter för lärare efter kommunaliseringen samt därpå följande osthyvel och tårtspade vad gäller skolornas budget. MEN HUVUDUPPGIFT FÖR EN LÄRARE ÄR ATT SE TILL ATT VARJE ELEV MÖTS UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR!!!!

Hur dumma får ett fackförbund för lärare vara? Tillåtet i Sverige att vara dum, men dumt att själva bevisa det! Förstår att mycket beror på att Lärarförbundet har många ICKE BEHÖRIGA LÄRARE och så har haft länge. Men maken till dumheter har jag sällan hört talas om!

Varje barn behöver stimuleras och stödjas utifrån sin egen nivå. Många av de sk. bokstavsbarnen, inte alla men många, är barn som känner frustration över att inte få arbeta vidare utan tvingas sitta och hålla på med samma sak gång efter gång, ofta genom att läraren som har begränsad tid (räkna ut vad 40 min delat på 30 elever ger i en klass ens om eleverna skulle sitta på plats och jobba från lektionen börjar till den slutar) plockar fram ytterligare en lärobok där samma sak får tragglas, läsas eller räknas igen. Andra barn har stora svårigheter att läsa och skriva när de kommer till 5:an.
Alla barn är lika värda

samt
De elever som bäst behöver hjälpen, och tidig hjälp i form av stöd, är de elever som annars i sann ‘Alla skall med’-anda antingen skiljes ut, bokstavsbeteckningar m.m. där problem sökes hos eleven/elevens föräldrar/socioekonomisk situation/kulturell miljö m.m. (i princip samma skrämmande synsätt som under stor del av 1900-talet kom att prägla bakgrunden för rasbiologiska institutets verksamhet) Dessa elever kommer om de inte får bokstavsbeteckningar och därigenom sänkt självförtroende i flertalet fall senare att hoppa av utbildning när de inser att de inte har de grundkunskaper de behöver för att klara av läxor och för att kunna läsa in texter själva. Kunskaper trillar inte från ovan. De kräver i hög grad mycket välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare med didaktisk, metodisk och pedagogisk utbildning. Erfarenhet i all ära, men vi har sett vad prioritering av ‘erfarenhet’ gröpt ur kunskaperna som eleverna får med sig. Alla barn är lika värda, men olika!

Inte blir situationen bättre av att kommuner använder osthyvel och tårtspade så att lärare idag tvingas göra administrativt arbete som förr låg på rektorsexpeditionen, vara socialarbetare och biträdande psykologer, ersätta skolhälsovårdens frånvarande personal, städa upp efter elever (läs plocka papper, ta bort tuggummin, ställa skolmöbler till rätta m.m.) En lärare som utöver alla icke-lärande uppgifter fått ta över bit för bit av annat och som från ”högre ort” tvingats minska på förberedelsetiden inför varje lektion, en lärare som pga ”kollegors” oförmåga att kräva lugn och ro i klassrummen o.s.v. den läraren blir inte bättre av ‘erfarenhet’. Det krävs god didaktisk, pedagogisk, metodisk utbildning samt mycket god ämneskunskap att kunna leda sina elever så att eleverna själva LÄR IN! Det krävs tid för förberedelse- och efterarbete. Tid som lärare idag oftast inte får.Skolflummare förnekar sig inte

Read Full Post »

Alla barn är lika värda

men också olika sins emellan. Inte ens barn som föds samma dag mognar samtidigt, har samma intressen eller har ens samma dygnsrytm.

Cecilia Dalman Eek skriver i sin S-krönika i GP: ”Det har funnits en god vilja att anpassa utbildningen efter individen, men ändå har inte målen nåtts”
Cecilia Dalman-Eek: Bäst med en skola för alla, GP ledarsidan 12 oktober 2010.

Hon verkar inte förstå att det är skillnad på att rita en karta av okänt landskap och att ge sig ut i terrängen användande teoliten för att fastställa nivålinjer, branter och eventuella stigar.

En skola för alla talar hon om. Missande att när man i en och samma klass har en spännvidd på mognad och kunskaper som spänner över 3 årskursers kunskapsnivå både vad gäller möjlighet att kunna lära in utantill och lära in för att förstå. Detta gäller i en vanlig klass där alla elever förstår och talar samma språk oavsett var de är födda. Det blir inte lättare om elever skall springa in och ut till olika hemspråk under lektionstid och inte få ta del av samma kunskaper som klasskamraterna får. Observera vidare att intellektets mognad långt ifrån alltid är samma som ev tidig eller sen könsmognad. Det skulle alltså inte lösa problemet om vi återgick till anno 1800-tal där flickor och pojkar ofta skildes åt efter småskolan!

Varje barn behöver stimuleras och stödjas utifrån sin egen nivå. Många av de sk. bokstavsbarnen, inte alla men många, är barn som känner frustration över att inte få arbeta vidare utan tvingas sitta och hålla på med samma sak gång efter gång, ofta genom att läraren som har begränsad tid (räkna ut vad 40 min delat på 30 elever ger i en klass ens om eleverna skulle sitta på plats och jobba från lektionen börjar till den slutar) plockar fram ytterligare en lärobok där samma sak får tragglas, läsas eller räknas igen. Andra barn har stora svårigheter att läsa och skriva när de kommer till 5:an.

För att skolan för alla förutsätter att alla skall vidare på samma gång, lära sig samma sak möjligen med någon liten fördjupning för några, så offras både de som har svårt att lära in och de som skulle behöva få arbeta i mycket snabbare takt men i lugn och ro med ett helt annat klassklimat än vad det blir när alla skall tvingas in i samma sil för att komma ut i flaskan som ett rinnande vatten. Vilket de inte gör.

Dessutom är en skola för alla något som i sig står i motsats till att göra elevanpassning. Lärares tid är inte bara lektionstid. Det går åt förberedelser, egen inläsning, arbetslagsmöte om allt från vilka läroböcker man skall använda till att stämma av så man går igenom samma sak något så när samtidigt, provframställning, rättning av prov och inlämningsuppgifter, egen vidareutbildning, samtal med föräldrar samt sjuksköterska ev. också sociala myndigheter, lärarkollegie, framställning av A4-papper som skall kopieras, bortplockning och även städning dvs skrapa bort tuggummi, plocka papper, ställa stolar och bord på rätt plats. Städerskan städar normalt i bästa fall bara en gång om dagen, inte ens det i alla skollokaler i detta land sedan skolan blev kommunal. Inte ens förtroendetiden räcker till utöver den tid som lärare ‘måste’ vara på arbetsplatsen för att klara allt. Föräldrar kan ringa när som helst på lärarens fritid. Att som en del kommunalpolitiker och andra politiker tro att allt på en skola går att klara mellan 8 och 17 är att vara verklighetsfrämmande. Tror inte några andra än politiker ens kan vara säkra på att kunna ringa lärare vid de tider som läraren inte har lektion dagtid.

Så dröm vidare. En skola för alla missar såväl genier som möjligheten att få mer tid i vanliga klassrummet till de elever som behöver mer hjälp. Inse att även om alla är lika värda, så är också barn väldigt olika!

Read Full Post »