Mer undervisningstid, men

mer undervisningstid redan för blivande tidig lärare när de går på Lärarhögskola! Det är ren skandal att inte samtliga tidiglärare fått som minst 3 terminers utbildning i svenska språket, skrivning, läsning, ordförståelse och didaktik utöver pedagogik och metodik. Samtliga tidiglärare borde även haft som minimum 1, normalt 2, hela terminers ämnesläsning i ämnet matematik. Utöver att de bör få bättre kunskap än vad som nuvarande lärarutbildning ger i Barn och Ungdomars utveckling!

För det är INTE så att man löser några som helst problem med mindre klasser. Man löser inte heller problem med ökad IT-användning i form av pekplattor. Barn som inte får möjlighet att vidareutveckla den nödvändiga handmotoriken som förr gavs när barnet under första åren fick lära sig skriva och texta bokstäver för hand, får inte bara sämre handstil utan också sämre ordkunskap. Ordbehandlingsprogram som rättar automatiskt ger aldrig den kunskap i form av inlärd kunskap som att skriva orden själv för hand samt få dem rättade ger!

Tro mig. Jag är från början systemprogrammerare som sadlade om för att läsa till SO49 lärare, benbrott gav ett avbrott tio år senare följt av Lärarprojekt. Jag kan IT från grunden. Inte alls fel att använda dataspel som del i undervisningen. MEN och det är ett viktigt MEN, det skall vara barns inlärning inte lärares utlärning/undervisning som står i centrum. Ett barn har inte den förmågan som många tror att lära in det som kommer utöver tekniska och automatisk rabblande som IT idag har blivit i skolan!

Det krävs mycket kunniga, inte bara erfarna, lärare för de första fyra åren. Betydligt kunnigare än genomsnittsläraren idag som inte haft lågstadie- eller folkskollärarutbildningen i botten. När det gäller dataanvändning bör man också observera att det aldrig varit lämpligt ens för vuxna att sitta vid dator så länge som ofta sker idag. Ännu sämre är det för barn under utveckling!

”Ge oss mer tid att undervisa”, GP 9 april 2014 Ja det kan behövas, men kvalitén på undervisningen i de lägsta årskurserna behöver höjas drastiskt! Både svenska och matematikkunskaperna för samtliga tidiglärare samt ämnes- och stadiebehörighet som grundkrav för att överhuvudtaget få undervisa. Först när detta är uppfyllt finns det skäl att kräva betydligt högre löner. För fullt behöriga!

Read Full Post »

Lägg skulden där skulden hör hemma!

Ibland blir jag rent ut sagt f-ad. Nu är det Anders Lindbergs ledarkrönika i Aftonbladet som gör mig rosenrasande. Det är så förbaskat lätt för de som aldrig fått riktig läsundervisning värd namnet att skylla försämrad läsförmåga i svenska skolor på något i nutid. I Anders Lindbergs fall skyller han en försämring som hållt på länge men accelererat från 2001 (GP-s regering satt då…..) till nu på vår nuvarande skolminister Jan Björklund. Björklunds skola lär inte barn läsa, Anders Lindbergs ledarkrönika Aftonbladet 11 december 2012

Han har helt missförstått vad som är A och vad som är O när det gäller elevers förmåga att lära sig läsa!

Allt börjar med grunderna. Inte för eleverna utan för de lärare som skall lära eleverna hur de lär in. Det var där det började. När Palme var skolminister och vi fick en Grundskola som hade få likhet i kravhänseende i förhållande till det som testades i Sverige, Finland och ett annat nordiskt land flera år tidigare. Själv gick jag i Tornhagsskolan i Linköping. I första klass hade vi Folkskola (!), sedan fick vi Enhetsskola och när vi kom till högstadiet så hade vi adjunkter och andra specialpedagoger som tillsammans med oss i elever under Eve Malmqvist (senare professor) testade och utformade det som skulle blivit Grundskolans signum: En skola för alla där alla, var och en utifrån sin nivå, fick utvecklas i sin egen takt. Det var inte frågan om att Alla skall med utan att Alla blommor skall få näring för att kunna växa. Två helt olika synsätt. Nåväl vi kom som sista intagningen i gamla Gymnasiet och gick ut som sista riktiga studenter 1968 med censorer sista dagen och allt, samtidigt som Grundskolan i Palmes dröm då 1968 genomfördes. Kunskapsbehovet betonades inte längre.

De nya lärarutbildningarna och kraven på vilka som skulle få undervisa elever på lågstadiet i svenskan förändrades. De gamla folkskollärarna och lågstadielärarna hade fått duvning i svenskaundervisning. De försvann. Kravet på svenska lärarna på högstadiet sänktes. Så också på gymnasiet. Det var inte längre självklart att elever fick välutbildade svenskalärare och utan detta, så är hjälper det inte med alla dessa varianter av läsinlärning som dök upp. Det handlar inte om klasser i samhället eller om föräldrar har eller inte har högre studier. Det handlar om något så väsentligt som att om inte lärare fått ordentlig egen undervisning, och där brister det speciellt i kraven för att få undervisa i svenska nu när svenskan inte längre är två ämnen som på min tid, så är det speciellt svårt för de lärare som inte heller fått ordentlig pedagogisk, didaktisk och metodisk undervisning i ämnet Svenska för ”sitt” stadium. Vi kan ‘köra’ med ”En bok i veckan” eller ”Lässtund varje dag”, det hjälper inte så länge inte lärarna som undervisar själva har full täckning för ordförståelse, synonymer o.s.v.

Självfallet blir det inte bättre av att man blandar klasser. Nu talar jag inte bara om nykomna, potentiella eller redan svenska medborgare som går i samma klass som andra svenskar (oavsett var deras föräldrar är födda). Det stora felet som försämrade allt och fick sin värsta effekt från 2001 när de nya lärarna från 1990-talet och framåt som själva inte haft välutbildade svenska lärare var de som skulle lära eleverna från första till fjärde årskurs läsa, det stora felet låg i kommunaliseringen av skolan. Det var en Socialdemokratisk skolminister som försämrade där också. Göran Persson. Viktigt att minnas och den tungt vägande biten i försämringen såväl i svenska som i matematik ligger i att kraven sänktes och mer än en rektor använde sig av något som förhoppningsvis ändå varit tänkt som undantag – anställa helt obehöriga lärare. Allt för att kommunerna skulle spara pengar…. spara på de som skall bli vår framtid. Det är inget sparande.

Sedan kom den avgörande biten. Under Göran Perssons tid fanns det till skillnad från under mandatperioderna innan ett märkligt synsätt på många av de nya lärosätena för Lärarutbildning som t.o.m. fick nyblivna lärare att tro att de minsann kunde undervisa i alla ämnen….. Vilket fick katastrofala följder från 2001 fram till dess Alliansens skolminister Jan Björklund började räta upp en efter en av de hinder för inlärning som byggts in i systemet.

Under kommunaliseringens tid av skolan har en annan sak som glöms bort i debatten inträffat. Skolmaten har försämrats. Alltså inte bara Hemkunskapsundervisningen där elever förr lärde sig använda riktiga nyttiga råvaror. Kommunerna har snålat rejält på pengarna per elev och måltid. Följden har blivit något som många inte har klart för sig. Alla dessa E-nummer och andra tillsatser för att kunna transportera mat långa sträckor är inte nyttiga. Redan när jag under 70-talets slut jobbade på orderavdelning hos kemiföretag samt hade hand om farligt gods lärde jag mig en hel del om vad man skulle undvika att ha i mat eller få i sig på annat sätt. Vilket onekligen varit en stor fördel när min dotter växte upp som matallergiker. (Ni som läst min blogg under 2012 vet om att hon två gånger tvingats ligga på intensiv efter astmachock varav en gång efter att hon som inkallad i militären råkat ut för att köket trots skriftliga och muntliga instruktioner använt margarin i stället för smör, olivolja eller rapsolja). Vi utsätter våra skolbarn för mat som fått tillsatser som är lika farliga om man läser produktblad som det ämne som fanns (finns?) i influensavaccinet. Ämnen som lagras i kroppen och påverkar bl.a. hjärnans utveckling.

Så skyll inte på Jan Björklund att elevernas läsförmåga försämras. Det är många bitar som tillsammans gör och har gjort att svenska skolelever, oavsett var de är födda, inte längre har samma förutsättningar som t.ex. sina nordiska grannars skolbarn.

Sverige sladdar i skolmätning, GP 11 december 2012
Fjärdeklassare läser sämre, GP 11 december 2012
Besked om svenska elevers kunskaper, GP 11 december 2012
Sverige sladdar i skolmätning, SvD 11 december 2012
Svenska lever bättre på naturvetenskap, DN 11 december 2012
Sverige sladdar i skolmätning, Östgöta Correspondenten 11 december 2012

Read Full Post »

Inte konstigt

att Socialdemokraterna ökar under Löfven. Dels åkte de snabb rutschkana utför under Juholt tiden. Dels har Löfven lärt sig, förmodligen redan under sin tid som fackföreningsledare, att det är viktigt att göra sin hemläxa INNAN man uttalar sig;
dels av Juholts stora misstag att som linslusen hamna i centrum hela tiden. Löfven har inte haft mycket nytt att komma med, ännu. Det har han inte behövt för att återvinna stora delar av de som sprang all världens väg när Juholt uttalade sig. Det som blir intressant är hur debatten om ungdomsarbetslöshet kommer att se ut under närmaste året.

Båda sidor måste vara ärliga och säga att en stor del av de unga som är 16-21 år och som finns med i ungdomsarbetslöshetsstatistiken faktiskt har annan heltidssysselsättning i form av gymnasium eller studier på högskola/universitet. Rensar vi i ärlighetsnamn bort dessa, så kan vi också koncentrera oss på de som inte klarade vanliga grundskolan eller aldrig gick ut gymnasiet med tillräckliga betyg för att få jobb eller kunna läsa vidare.

Det är två saker som måste upp på bordet:
* Lärarlegitimationer det första.
Förstår inte hur i hela fridens namn det inte kan finnas systemprogrammerare som kan upplysa ärade politiker, Skolverk och Högskoleverk om att samtliga som läst på svenska universitet efter 1972 finns registrerade i datasystem som man ingalunda behöver lämna till bemanningsföretag för att analysera utan se till att de media där datan lagrades, allt från gamla skivminnen till nutida datalagring på servrar konverteras till samma system. Det är inte så svårt att konvertera som de tror. Inte ens om man skulle behöva registrera 100.000 personposter manuellt tar det mer än en månad för kunniga dataregistrerare, finns bland de äldre och nypensionerade datamänniskorna, så krävs det så lång tid. Det är bara de som läste före 1972, jag vet att det finns registrade data för det var uppe på tapeten när jag några år senare satt som folkpartirepresentant i Fil.fak.kårfullmäktige i Göteborg där de flesta inte fattade något men jag som utbildad systemprogrammerare fattade det mesta, som behöver bedömas av Högskoleverket på samma sätt som man validerar kurser och utbildningar från icke svenska universitet och högskolor.

Jag har och har haft mycket svårt att fatta att det finns så många dataokunniga bland de som sägs läst data numera att det ens varit teoretiskt möjligt att vålla den stora rappakaljan som det blivit i samband med lärarlegitimationerna. Finns för varje år klara uppgifter, som i och för sig måste registreras men det är en bagatell om det bara funnits en enda som vetat hur man ritar flödesplaner och som kan tänka i paket av paketlösningar. Det är samma sak som att registrera hur en bil ser ut. Observera att för att du ser 100 ‘lika’ bilar, så innebär inte det att det ens finns 100 exakt identiska bilar under skalet. Finns väldigt många paket, t.ex. olika motorer (jfr med olika linjer på ett universitet), och paket av paketlösningar t.ex. en motor består av flera olika komponenter som inte alltid kommer från samma ställe eller har exakt samma utseende om än funktionen är densamma (Jfr enstaka kurser/kurser ingående i studielinje). Det måste väl finnas folk som kan tänka även numera?

Att det bland lärare finns snurren som trots stor kunskap i sina egna ämnen helt är ute och cyklar när det gäller lärarlegitimationer visar Lärarlegitimationer ett fiasko, SvD Opinion 17 mars 2012 Det artikelinlägget väl visar är behovet av lärarlegitimationer och att skomakaren skall förbli vid sin läst dvs att de som inte kan data ordentligt, alltför många har t.o.m. nått doktorsnivå i data utan att förstå helhetstänkande och lösningar utanför boxen, de skall hålla sig till sina specialområden!

* Satsa på att ge alla elever som behöver det tillräckligt stöd under de första fem skolåren så att ingen kommer efter OCH att de elever som behöver uppmuntran för att de har det lätt inte tvingas stanna i sin utveckling så att de förlorar tron på skolan, studier och sig själva. Båda grupperna behöver förstärkt stöd för att ungdomar som växer upp skall klara Grundskola och de som så önskar inte känna sig tvingade ändå skall ha tillräckliga kunskaper med sig in på Gymnasiet så att de skall klara Gymnasiet med tillräckliga betyg antingen i form av yrkesbetyg och praktik som kan leda till arbete eller tillräckliga betyg för att läsa vidare.

Personligen anser jag att Alliansen och Socialdemokraterna mer bör söka lösningar än hitta fel. Lösningar bär in i framtiden. Felsökeri inte.

”Statsvetaren Jonas Hinnfors förklaring är att Stefan Löven ser ut att föra partiet mot mitten.
-Han är kärnkraftsvän och så snart han valts kom S överens med regeringen om europakten, säger han.” Rödgrön majoritet S största parti, GP 18 mars 2012

”Ungdomsarbetslösheten blir den stora valfrågan 2014 enligt finansminister Anders Borg.
Han är missnöjd med hur yrkesintroduktionsprogram och yrkesutbildningar fungerar. Borg kritiserar egna politiken, GP 17 mars 2012

Nu är det Löfven som leder, Expressen 18 mars 2012

”Stefan Löfven har ägnat sin korta tid som partiledare åt att ge det försiktiga generalskapet ett ansikte. Retoriskt har han uppträtt som en politikens Ingemar Stenmark. Vi vet inget om hur varaktigt hans stöd kommer att vara. Men hos en viktig grupp väljare i mitten finns uppenbarligen en öppenhet och en positiv nyfikenhet på vart S ska ta vägen under hans ledning.” Nya tag mot Löfveneffekten, SvD ledarsidan 18 mars 2012
Rödgrön majoritet – S största parti, DN 18 mars 2012

Rödgrön majoritet – S största parti, Aftonbladet 18 mars 2012

” Borg sätter hopp till att arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, ska hjälpa till att pressa ned arbetslösheten bland unga och andra som saknar jobb. Kan parterna förhandla fram avtal där unga erbjuds jobb och utbildning, eller lärlingssystem av större omfattning, kan regeringen tänka sig att hjälpa till. Det skulle kunna vara att bevilja sänkta arbetsgivaravgifter under en tid. Regeringens utredning om lärlingskontrakt kommer i höst. Borg kritiserar egna politiken, di.se 17 mars 2012

Tillägg 08.51 Löfven ger S ett lyft, GP 18 mars 2012

Read Full Post »