Börja i stället med bitar som Lärarförbundet borde sett till för länge sedan:
* Prioritera de som är ämnes- och stadiebehöriga lärare och försök inte som Lärarförbundet gjort de senaste 20-25 åren med att kräva att icke ämnes-/stadiebehöriga lärare ens skall kunna åberopa LAS för att stoppa verkligt utbildade ämnes- och stadielärare från att få de tjänster de bör ha ÄVEN om de förra har mer ‘erfarenhet’ GLÖM det resonemanget. Det är inte erfarenhet utan adekvat utbildning samt vidareutbildning inom respektive ämnesområde som lärare undervisar i och god lärarutbildning i de ämnen som läraren undervisar på skolan i som är avgörande.
Vad Ni åstadkommit är att många behöriga lärare tvingats gå hel- eller deltids arbetslösa för att rektorer speciellt efter kommunaliseringen vidareanställt de som inte har utbildningen! Resultatet blev självfallet det vi ser: Utan god egen utbildning i såväl ämne som hur man undervisar i respektive ämne, så blir kvalitén betydligt sämre även om det utåt ser ut som om läraren pga ‘erfarenhet’ kan sitt ämne! Så är inte fallet! Att det sparar pengar för kommunerna och då speciellt på skolområdet är en helt annan sak. Men utan ämnes-och stadiebehörig lärare med lärarutbildning som självfallet ALLTID skall innebära vidareutbildning i ämnen som lärare undervisar i, så blir inlärningen och förståelsen för det som elever skall lära in rent katastrofal!
* Alla elever är lika värda, MEN olika. Inse detta och godta att det inte är någon generell lösning på skol- eller klassproblem att minska klasstorleken. Får en lärare i samma klass elever som ordförståelsemässigt och kunskapsmässigt kan motsvara allt från 2:a klass till 5:e klass i t.ex. en fyra, så är det i och för sig lätt att tro att det löses med mindre klasser. Där är inte problemet. Varje enskild undervisningsgrupp har sina egna förutsättningar. I vissa fall är det bättre för varenda elev att alla kunskapsmässigt ligger något så när lika i de ämnen som undervisas i och att inte undervisningsgruppen får avbrott i och med att elever springer iväg på annan undervisning under lektionstid i ett ämne! I andra fall är det lättare för en lärare att ha individuell utveckling för varje enskild elev – då är det bra med mindre grupper. Det som är viktigast är att varje lärare som individ totalt sett har färre elever och/eller färre ämnen. Det är aldrig bra att en lärare har upp till 120 elever (eller mer). Helt omöjligt att lära känna varje elev lika bra då.
* Se till att varje lärare har djuputbildning och undervisningsutbildning i de ämnen de undervisar i samt att Lärarfacket kräver att rejäl tid finns anslagen för varje lärares vidareutbildning under t.ex. en treårsperiod! Självfallet skall längre utbildning samt vidareutbildning löna sig och ge mer pengar i handen för läraren!
* Kräv att man stoppar att raster sätts på så vis att det blir stökigt i korridorer när någon klass går på rast samtidigt som andra i samma korridor har pågående lektion. Ett av dagens skolas största orosmoment. Det är inte bara i klassrummet det behövs mer lugn och ordning. Även i intilliggande utrymmen behövs detta.
* Sluta att generellt kräva mer vuxna i skolan. Det som behövs först och främst är att alla skolor som minst har tillgång till halvtidsanställd skolsköterska samt att det i högre stadier behöver krävas att det dels finns skolpsykolog på plats i skolan som minst ett antal timmar i veckan och att det behövs det som förr kallades yrkeslärare/syokonsultent etc som har tid anslagen i varje klass från 7:an och uppåt. Elever skall ha tillgång till stöd för att kunna välja inte enbart det de själva, deras föräldrar eller deras lärare tycker de skall välja utan det som respektive elev har bäst förutsättningar att klara av. Dvs. Sluta upp med att se problembarn – Börja med att leta efter varje elevs möjligheter. Samhället kan inte fortsätta att utbilda elever till arbetslöshet. Det är vad som sker idag!
En skola är med nödvändighet en kunskapsinlärningsplats. För att en elev skall kunna lära in, så krävs det att varje skola har tillgång till speciallärare i svenska och matematik. Detta är avgörande för att elever skall kunna få förutsättningar för att lära in även i andra ämnen som historia, geografi, religion och samhällskunskap. Det är viktigt att ordkunskap och ordförståelse prioriteras. Sluta upp med att godta ytkunskaper i läroböcker. Detta innebär också att varje lärare måste kunna ha så få elever totalt sett att läraren kan anpassa läroboken inte bara till klassen utan att ge de elever som lär in snabbare andra läroböcker med fördjupningar. Inte bara repetitionsuppgifter av ytkunskaper!
Sex av tio lärare överväger att lämna läraryrket, Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet på DN Debatt 6 maj 2013 OCH vilka är dessa lärarna? Är de de lärare som har god utbildning och gärna vidareutbildar sig vilket var fallet under 1990-2010? De som såg outbildade ”lärare” få tjänster de själva var utbildade för och som ändå i de ämnen de trots allt fick undervisa i inte fick lön efter lärarutbildning? Varit en sak om de flesta av dessa lärare varit outbildade, men det är sällan fallet. De som har god ämnesutbildning och lärarutbildning de är ofta benägna att söka sig till bättre betalda arbeten med mindre krav att arbetet skall inkräkta på icke arbetstid. De som har god utbildning har lättare att få andra jobb. Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet
Alla skall med mentaliteten och att Alla vuxna skulle kunna vara lärare har fördärvat mer än en generations möjligheter för framtiden! Det finns inom alla andra yrken något som brukar premieras, god utbildning i det man jobbar med leder i övriga yrkeslivet till god yrkesstolthet om den som jobbar får lön motsvarande nedlagd tid. Det är endast inom vården och skolan som betongklossen från socialiseringsivrandet i verksamheten slår hårt. Lönerna för utbildad arbetskraft har blivit därefter.
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 