Ska katten lära råttan hur man jagar hund?

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

NOLLTOLERANS enda som hjälper mot mobbning

Det finns de rektorer samt ”lärare”, ofta antingen helt obehöriga eller ämnes-/stadie obehöriga, som i sin naivitet går och tror att det går att prata mobbare till rätta. Eller som vägrar se att mobbning förekommer mitt framför ögonen på dem. Se: Mobbning är aldrig, Norah4you 31 januari 2011 samt Brottsbalken 3 kapitelet 8§ herr rektor vad står där?, Norah4you 24 februari 2015

Det finns de rektorer och ”pedagoger” som i sin naivitet går och tror att det viktigaste är att ha samma Värdegrund…. viktigt, ja visst. Men inte ens samma Värdegrund OCH en utarbetad handlingsplan är värd pappret det är skrivet på OM inte det första som ALLA vuxna på skolan är beredda att acceptera är NOLLTOLERANS mot mobbning.

Mobbning kan se ut på många olika vis som jag skrev i bloggartikeln ”Mobbning är aldrig” (länk ovan). Det finns alldeles för många vuxna som är konflikträdda själva och inte vågar vara ledare ens när de är behöriga lärare alternativt färdigutbildade rektorer med lärarbakgrund. Det skylls på Lärarhögskolorna. Kan vara en del av problematiken, men om man inte utgår från Föräldrabalkens föräldraansvar för barns uppförande och från att föräldrar är de som är skyldiga att lära sina barn respekt för andra människor, så trampar man vilse. Finns inte ett enda skäl i världen att inte införa Nolltolerans på varenda skola i Sverige. Passar inte galoscherna, så är den de inte passar inte lämpad att vara ledare och var enda ämnes- och stadiebehörig lärare HAR i sin lärarutbildning fått lära sig att vara ledare.

Det handlar inte om avsaknad av utbildning i konflikthantering. Det är mycket allvarligare än så. OM lärare vet vad som krävs för att vara ledare och skolan läraren arbetar på har Nolltolerans, så skall man inte behöva hamna i en situation där konflikthantering behövs annat än i mycket få undantagsfall under åren. Nolltolerans innebär att stoppa minsta antydan till fula ord, bråk, hot eller översitteri INNAN det gått så långt att ett enda barn far illa av hur klasskamraterna uppträder. Men Nolltolerans kräver i sig att det finns klart angivna konsekvenser om eleverna inte följer nolltoleranskravet. Vid upprepad ”enstaka” situation bör konsekvens ALLTID vara att den elev som ger sig på annan elev i ord eller handling tvingas vara med om att förälder kallas till skolan. Ett sätt att få elever som ändå fortsätter att sköta sig är att begära av elevers föräldrar att de tar sig kontaktdag/semester för att under minst en dag vara med längst bak i klassrummet. Inte många elever gillar att ha förälder i skolan efter första skolåret. Inte en hel dag i varje fall.

Föräldrar och elever skall också vara på det klara med att bråkstakar, mobbare etc. KAN flyttas till annan skola eller få sitta ensam under viss tid med en resurslärare. Kosta vad det kosta vill, men en enda elev som blir mobbad är värd de pengarna om mobbningen upphör! Glöm heller aldrig att säga till den mobbade eleven: Du duger som Du är!

Många drabbas av mobbning i skolan, GP 25 februari 2015

Read Full Post »

Så löses lärarbristen snabbt och lätt

Det vore katastrof för våra barns framtid om inte fler och kunniga sökte sig till Lärarhögskolan och blev lärare. Finns ett mycket bra sätt att lösa frågan och lösa den så snabbt som Lärarhögskolans pedagogiska, didaktiska, metodiska kurser tillsammans med utbildning i Barn- och Ungdomarsutveckling kan utökas men stramas upp för de som redan har ämnesutbildningar som behövs:

Det krävs en morot utöver höjda lärarlöner, som bör märkas direkt efter praktikåret. Enklast och billigast trots allt för Sveriges ungas bästa är att ge de som klarat av sin ämnesutbildning på det avsedda antalet terminer (ge halv termin för ev. återhämtning) får en garanti om halverat studielånskuld OM de klarar av Lärarhögskolan och får behörighet på den beräknade tiden.

Kan låta märkligt, men för de som väljer att söka för att bli lärare, så räcker det inte med en rejäl lön samt bättre arbetsförhållanden – det är en sak när de väl blivit lärare. För att få tillräckligt antal som är villiga att gå från ämnesstudier över till Lärarhögskolan för att bli lärare på Grundskolan och Gymnasiet även om de inte tänkt sig det från början, krävs mer. Studielånen för långa utbildningar hänger som en kvarnsten runt halsen under många år.

Finns fler bristyrken där detta borde prövas: Läkare som läser till specialister; sjuksköterskor som läser till Specialistsköterskor. O.s.v.

Tiotusentals lärare saknas, GP 19 februari 2015
Lärarbristen större än väntat, SvD 19 februari 2015

Det måste löna sig att läsa vidare!

Read Full Post »

Friskolor? (Kan skolan bättre?)

Ja skolan kan bättre – friskola eller kommunalskola är inte problematiken annat än att kommunerna misskött skolan så att den inte är likvärdig i hela landet eller ens i samma kommun.
Det handlar heller inte om tidiga betyg eller inte annat än för sk. forskare som inte gjort sin hemläxa med internationell vetenskapligt baserad forskning…..

https://twitter.com/IngerNorah4you/status/560523658918387712
Lägg ned striden om tidiga betyg, GP Ledarsidan 28 januari 2015
Forskarna kallar det ansvarslöst, SvD 28 januari 2015 JAG som läst Vetenskapsteori i 7 ämnen samt skrivit upp till D-nivå (Masteruppsats även om jag inte tog ut den) i Historia, JAG kallar dem sk. forskare. Så bedrövligt låg vetenskapsteoretisk kvalité på ”forskningsnivå” hade aldrig passerat på ämnet Historia. Inte heller i Statsvetenskap, Sociologi m.fl. ämnen. Aldrig godkänts ens på Naturvetenskaplig nivå. Akrebin är bedrövlig, Fallacies är vanligare än ovanliga, Vetenskaplig forskning i ämnet som refereras måste vara selektivt utvald för även den är på bedrövligt låg vetenskaplig nivå!!! SKANDAL!

Det är de elever som behöver tidigt stöd, som behöver tidiga betyg.

Både de elever som har dyslexi som de som har andra behov som Skollagen kräver att huvudmannen ser till att ge dem den stödundervisning eller annat som lagen gör klart, det är även de barn som ”har lätt” för sig som behöver ha extra stöd i stället för att få stampa på stället, repetera tills de blir trötta och förlorar nyfikenheten, även de barnen behöver stödet.

Alla barn oavsett sk. behov har också rätt att kräva att få arbeta i lugn och harmonisk miljö – vilket tyvärr blivit ovanligt i ”vanliga” skolor där krav inte får ställas och där föräldrars inflytande ibland går längre än deras kunskap om det som skall läras in stoppar deras egna barns utveckling. V70-föräldrar finns det gott om i samhället oavsett samhällsklass och sk. etnisk bakgrund.

Sedan är det viktigt att framhålla:
Vinst eller inte vinst är inte problemet – det handlar om att Sveriges offentliga upphandlare saknar kunskap nog att ställa de mest elementära kvalitétskrav som ALLA anordnare av skolundervisning MÅSTE uppfylla.
viktiga kvalitétskrav:

* Ämnes- och stadiebehöriga lärare fullt ut. Finns inte full behörighet vid anställning över 2 månader så BÖR ARBETSGIVARE få kravet på sig att med B-avdrag se till att de som har ämneskunskap men inte lärarbehörighet får studera på deltid till behörighet.

* Skollokaler SKALL ha samma krav på ventilation och lämpligt byggmaterial som vanliga arbetsplatser har.

* Arbetsskydd avseende buller, temperatur, möjlighet att personanpassa arbetsstol för lärare m.m. MÅSTE skrivas in i kravspec. (finns säkert flera viktiga arbetsskyddbitar jag glömt här)

* Krav i kravspec på att Rektor som minst skall ha utbildning samt 2 års erfarenhet av det stadie han/hon blir rektor på. SAMT självklart: Ingen skall få fast rektorsanställning oavsett utförare OM INTE REKTORSUTBILDNING ÄR HELT AVSLUTAD!

* Samma minimikrav på anslag till kurslitteratur, skolmaterial tvärs över en hel kommun – oavsett utförare.

* I kravspec för samtliga utförare bör det även göras klart vad som kommunen, så länge kommunen nu är huvudman, kräver vad gäller vidareutbildning av personal!

Mycket mer behöver till. men vi kan börja där.

harkling

Det finns argument både för och mot friskolor (avsnitten ”Kritik mot religiösa friskolor”, ”Kritik mot vinstdrivande friskolor”, ”Friskolan – hot eller möjlighet?”) Att skolor läggs ner och elever drabbas mitt i ett läsår är oacceptabelt. Likaså att religiösa (eller politiska) intressen tillåts indoktrinera elever med sina läror. Påståendet att friskolor skulle utgöra ett hot mot jämlikhet i utbildningen håller däremot inte.

För visso väljer föräldrar och deras barn ibland bort kommunala skolor till förmån för en friskola med gott rykte, men den möjligheten står öppen för alla. Genom att förbjuda friskolor tvingar man däremot elever kvar i det egna bostadsområdet och eftersom boendet är segregerat, (åtminstone i större städer) så får man inte den blandning av elevkategorier som förbudsivrarna ropar efter. Vilken jämlikhet har man då uppnått? (Läs mer i avsnittet ”Friskolan – hot eller möjlighet?”) Friskolor behövs för valfriheten, men också som ett incitament för att genom konkurrens öka…

Visa originalinlägg 16 fler ord

Read Full Post »

Socialism och segregation (En följetong om skolan)

Det är mycket som Socialdemokraternas socialism försämrat i Sverige. Skolan och Försvaret de två stora bitarna. Finns många fler. Men de två räcker för Skolans väl och ve samt att elever lär in inte bara lärare som lär ut är en av de viktigaste bitarna när det gäller att lära för livet.

harkling

Min beskrivning av skolans väg mot kollaps har härmed nått dags dato och vi befinner oss i ett läge där svenska elever i flera olika mätningar hamnar på kunskapsmässig bottennivå. Att de gör det är inte en tillfällighet och två orsaksfaktorer framstår tydligt, nämligen

1. Politisk-ideologisk påverkan på skolans arbete med minskade kunskapskrav som följd
2. Misslyckad integration med segregerade bostadsområden och en rädsla att definiera problem

1. Inger Enkvists artikel i magasinet Neo (avsnittet ”Klasskamp i klassrummet”) beskriver hur Alva och Gunnar Myrdals idéer om att uppfostra det unga Sverige till välanpassade och lydiga medborgare i ett nytt, socialistiskt styrt samhälle, sakta men säkert vann insteg i skolan. Allt för mycket kunskap var inte önskvärt eftersom det kunde leda till ett ifrågasättande av de ”rätta” politiska idéerna, men risken att så skulle ske eliminerades genom att ställa lägre krav på blivande lärare, ifrågasätta lärarrollen, styra pedagogiken, ta bort betygen…

Visa originalinlägg 596 fler ord

Read Full Post »

Rebloggad artikel: ”Snällebetyg”…..

Snällebetyg löser inga ungdomsproblem. Inte lättare komma in på samt klara av högre utbildningar – tvärt om….
Men måttet måste väl ändå anses rågat när en rektor på en skola kommenterar att elever fått betyg i ämnen de inte läst med – Jag får ta på mig detta. Jag har inte varit tydlig nog med att eleverna inte ska ha betyg om de inte läst ämnena, säger skolans rektor till tidningen.Fick betyg – i ämnen de inte läst, Aftonbladet 15 januari 2015

Fick betyg i ämnen de inte läst, GP 15 januari 2015

som jag skrev på twitter:

https://twitter.com/IngerNorah4you/status/555568891842555904

Skolhistoria Sverige fakta:
Palmes tid som Skolminister och Statsminister fördärvade svensk utbildningsväsende:
* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.
……
* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna
* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna
‘ Fram till 1985 fanns det lågstadie- och mellanstadielärarutbildning…… Vilket parti lade förslaget som Riksdagen tog 1985 om gemensam utbildning för hela Grundskolan?
SocialdemokraternaSocialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013

harkling

Betygen har stötts och blötts under många år. ”Snällebetyg är en björntjänst” konstaterar GP i en ledare 16 november 2011. Skolinspektionen har under tre år rättat ca 35 000 nationella prov i svenska, engelska och matematik och kommit fram till att lärarna varit alltför generösa i sin betygssättning. En uppföljning i Utbildningsradions program Skolfront visar att lärarna känner press att sätta ”snälla” betyg, inte bara från elever och föräldrar, utan också från skolledningen. Då är motivet att inte ge skolan dåligt rykte.
Situationen har lett till larmrapportering från universiteten om att studenterna saknar adekvata grundkunskaper och därför inte klarar studier på akademisk nivå. Under 2012 upprördes man över svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. 2013 kommer nästa signal.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5433085

Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa…

Visa originalinlägg 249 fler ord

Read Full Post »

Rebloggad artikel: Skolk (En följetong om skolan)

Vissa bitar av åtgärderna i Angered är vettiga sett ur individsynpunkt.
Vet dock inte om metoden med närvaroassistenter som i Göteborg används att hämta elever eller den ”gamla” metoden jag stötte på i Linköping under lärarpraktik att ha ett mindre lag lärare eller lärare + vaktmästare som gick från klassrum till klassrum, kollade närvaro o om inte elevs förälder anmält frånvaro först ringde hemnr för att sedan kontakta förälder om inte elev i grundskolan kommit… Många elever hade (och har) mer respekt för en vaktmästare……

I Angered finns det i flera av språkgrupperna föräldrar jag lärt känna under åren som själva varit lärare men på högre stadium. Vilket när jag hörde när jag vikarierade där innan jag gick Lärarprojekt IV och blev SO-lärare. Hör fortfarande ibland av gamla elever o
..efter långa avbrottet pga benbrotten nyår 91 (en och en halvtermin kvar av 4,5 års utbildning)

harkling

Hur cannabis påverkar studieresultaten framgår inte (föregående artikel). Att skolk leder till negativa skolresultat visas däremot i en GP-artikel 12 juni 2013, Närvaron nyckel till bra betyg. Artikelförfattaren Snezana Bozinovska, redogör för problem med bristande närvaro på skolor i de östra stadsdelarna och i stadsdelen Västra Hisingen. Efter skarp kritik från Skolinspektionen har den politiska majoriteten vidtagit en lång rad åtgärder.

Elva grundskolor har fått dela på 29,2 miljoner kronor i extra förstärkning. För dessa pengar har särskilda ”närvaroassistenter” anställts, med uppgift att hämta elever i hemmen på morgonen och se till att de befinner sig i klassrummen under dagen i stället för att drälla runt i korridorerna. Några skolor erbjuder undervisning inte bara på sommarlovet utan alla lov och man har extra pedagoger som hjälper till med läxläsning. På Angeredskolan får alla elever surfplattor och leasingdatorer. På Gårdstenskolan har man fått en bibliotekarie och på Tynneredskolan har kuratorsbemanningen utökats…

Visa originalinlägg 70 fler ord

Read Full Post »

Rebloggad artikel: Skolbränder och knark….

Tyvärr är min erfarenhet av Göteborgs Kommunala skolor inte bättre än Harklings. Någonstans har det gått troll i rektorer och politiker. De förra är kanske bra utbildade i ekonomi, vad vet jag? En sak vet jag, det är få rektorer av de som gått rektorsutbildningen färdigt samt har egen lärarbehörighet med erfarenhet som får vara kvar speciellt många skolår…. Osthyveln under GP:s första regeringsperiod ersattes av tårtspade under andra. T.o.m. av GP-regeringen specialriktade skolpengar åts upp (!) genom att kommunen såg till att höja lokalkostnaderna eller anlita dyra konsulter för pengar som borde gått till lärare och elever för att ta tag i situationen….

harkling

Nästan varje dag inträffar i Sverige en anlagd skolbrand, vilket kostar samhället ca 300 miljoner kronor per år. I 90 % av fallen saknas identifierad gärningsman. Ett annat problem är att knarkanvändningen ökar bland elever både i grundskolan och på gymnasiet.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/grovre-vald-i-skolan/skolbrnder

De flesta skolbränder sker på skolor där man haft skadegörelse eller andra problem sedan tidigare. Stora skolenheter är mer utsatta och bränder sker oftare på högstadieskolor och oftare i större orter än i mindre. Friskolor drabbas inte i lika stor utsträckning som de kommunala. (Uppgifter från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap).

Feta rubriker i GP 10 juni 2013 meddelar att Knarket flödar på Göteborgs skolor och att det finns ”Påverkade elever och knark i skåpen”. (Man kan ju undra vad eleverna gör i skåpen!) I artikeln berättas om hur polisen har gjort tillslag på både högstadie- och gymnasieskolor och tagit langare som hänger kring skolorna.
Knarket…

Visa originalinlägg 87 fler ord

Read Full Post »

Tankvärd rebloggad artikel:”Lärarna ska tåla lite våld”….

Grundskollärarens och Gymnasielärarens verklighet är en helt annan än den Skolminister Fridolin från sin ryggsäcks innehåll (Folkhögskollärarutbildning) H A R en ANING om….

Som Allianspartierna skriver: Inför valet presenterade Alliansen en samlad och gemensam budget för att fortsätta stärka svensk skola. Precis som vi lovade röstade vi för vårt eget budgetförslag. Resultatet är att regeringen nu ska genomföra Alliansens skolreformer. Vi förväntar oss att Gustav Fridolin ser till att de satsningar som riksdagen antagit kommer Sveriges skolor till del. Vi förväntar oss dessutom att tidigare överenskommelser som Friskoleöverenskommelsen ska hållas.Vi samarbetar gärna med regeringen för bättre kunskaper hos eleverna, Christer Nylander (FP) vice ordförande ­utbildningsutskottet, Camilla Waltersson Grönvall (M) riksdags­ledamot utbildningsutskottet, Ulrika Carlsson (C),riksdagsledamot utbildningsutskottet, Annika Eclund (KD) riksdagsledamot utbildningsutskottet På DN Debatt 9 januari 2015
Själv har jag fört fram följande fundering ang Vuxenutbildning:

https://twitter.com/IngerNorah4you/status/553375629178318848

MEN A OCH O ÄR ATT ÄMNES- OCH STADIEBEHÖRIGA LÄRARE RESPEKTERAS, SLIPPER HOT OCH VÅLD FRÅN ELEVER ELLER FÖRÄLDRAR SAMT DET SJÄLVKLARA:
LUGN OCH RO I KLASSEN GYNNAR ALLA ELEVER. FRÄMST DE SOM HAR SVÅRT ATT LÄRA IN!

Tillägg – kvalité i skola innefattar även att skola inte brinner ner till grunden.
Skolan är helt övertänd, men det finns ingen risk att branden sprider sig till andra fastigheter, uppger SOS Alarm.

Räddningstjänsten från flera orter i närheten är på plats och släcker branden.

Det är ännu oklart varför det började brinna.Skola brinner ner till grunden, GP 9 januari 2015

harkling

SVT Nyheter rapporterar 23 maj 2012 om en märklig dom och ett märkligt uttalande. Det är Gällivare tingsrätt som anser att lärare ”ska tåla lite våld”. Även DN rapporterar händelsen. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ratten-larare-ska-inte-tala-stryk-men-krankning/

Det hela hade sin upprinnelse i att en lärare tog tag i en stökig högstadieelev och avhyste honom från skolans matsal. Han blev då slagen och sparkad av eleven som dessutom mordhotade honom. Eleven dömdes i Gällivare tingsrätt för misshandel och olaga hot, men läraren får inget skadestånd eftersom tingsrätten, med rådman Ingemar Taavola som ordförande vid den aktuella rättegången, menar att
”…Tillsynspliktig lärare måste ha beredskap för att visst hot och våld kan förekomma vid ett ingripande mot en elev, på samma sätt som exempelvis en ordningsvakt eller polis. Därför ska ersättning för kränkning inte utgå i detta fall.” Skolans rektor är kritisk till domen. ”Lärarna ska enligt skollagen ingripa och säkerställa alla elevers trygghet och studiero. Men…

Visa originalinlägg 106 fler ord

Read Full Post »