Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Lärarhögskola’

att elever skall kunna visa upp vad de lärt in, i ämne efter ämne, så har svenska skolan från Grundskolans införande och Palmes UKAS på 70-talet urholkat kunskapsinlärningen mer och mer. Det är då inte konstigt att vi ser oro i leden bland alla de som i sann ‘Alla skall med anda’ slussat genom Grundskolan utan att ens ha läsförståelse och ordkunskap nog att kunna tillgodogöra sig det som förhoppningsvis ämnes- och stadiebehöriga lärare lärt ut.

Klart att förkunskaperna brister, SvD ledarsidan 20 maj 2013 se även När ordförståelse saknas, Norah4you 7 januari 2013

Förhoppningsvis, är en sak. Verkligheten en annan. Det är ingalunda så att en svensk skolelev, oavsett var i världen hans/hennes föräldrar är födda de senaste 10-15 åren kunnat utgå från att de lärare som undervisar ens läst ”sitt” undervisningsämne på gymnasiet….. än mindre läst ämnena de tilldelats av den kommunala skolan/privata skolans rektorer. Återkommer till den biten längre ner.

När skolåret då närmar sig sitt slut och eleverna får förhandsbesked av sina ‘lärare’ att de kommer att få det eller det betyget, så blir det oro i leden hos alla dessa genomslussade elever. Elever som sveks redan under första skolåren. Oavsett om en elev började i ‘nollan’/första klass eller senare beroende på att de kommit hit till Sverige när de blivit äldre, så har elev efter elev som inte klarar av att läsa svensk text tillräckligt bra för att förstå och dra slutsatser utifrån det de läst svikits. Vi har många svenska elever som aldrig någonsin fått det stöd de behöver för att hitta ‘läsnyckeln’. De hankar sig fram genom att de slussas genom skolsystemet. Vi, svenska samhället, har skapat frustration genom att inte ställa krav från början till slut genom skolan. Vi, svenska skolsystemet, har skapat stress genom att inte ha kontroller av kunskaper i form av betyg, gärna bara godkänt eller ännu inte uppnått kursmålet, under samtliga skolår. När så eleven kommer till årskurs där betyg delas ut, så råder stress oro och osäkerhet om vad som krävs. Vi har skapat frustrationen bland ungdomar. Detta trots att eleverna läser färre språk och mindre kurser än vad vi själva gjorde fram till 1968. Frustration som speciellt i sk. utsatta områden tar sig våldsamma inslag.
Tumult – satte eld på bilar och kastade sten, Expressen 20 maj 2013
Stökiga ungdomar i Backa, GP 20 maj 2013
Upplopp och bränder i Husby, SvD 20 maj 2013
Stenkastning och bilbränder i Kista, DN 20 maj 2013
Upplopp i Husby under natten, Sveriges Radio 20 maj 2013
Kastade stenar och satte eld på bilar, SvT 20 maj 2013

Med svenska elever menar jag här elever som fötts här i Sverige, växt upp här i Sverige och är svenska medborgare oavsett var deras föräldrar är födda eller om de har dubbelt medborgarskap. När de kommer till 7:an kan en hel del av dessa elever, minst lika många med föräldrar som är födda som svenska medborgare som med föräldrar som är invandrare, inte klara av att skriva en uppsats på mer än ett halvt A4. De har helt enkelt inte fått den hjälp som Skollagen ger dem rätt att få. Kommun efter Kommun har efter Kommunaliseringen av skolan försökt att med osthyvel och stora tårtingrepp minska kostnaden för elevernas lagliga rätt till god undervisning!

Så har vi alla dessa stökiga elever. Ett stort antal av dessa är egentligen mycket mer intelligenta än genomsnittseleven. Några av dem är, ve och fasa för vissa lärare som inte själva behärskar ”sina” ämnen, så framåt att lärare efter lärare som indoktrinerats med socialistiska ‘Alla skall med’ försökt bromsa den spirande talangen. De flesta av stökeleverna som fått sk. bokstavsetikettering, något som skadar mer än det hjälper (dvs med medicinering ser patienten, förlåt eleven, ut att bli lugnare men får hämmad utveckling) har aldrig någonsin haft ämnes- och stadiebehöriga lärare som varit intresserade av att på den lilla tid per elev (cirka 1,5 min per elev och lektion – vissa ämnen max 4,5 min per elev och vecka) som står till buds hitta just den elevens speciella intresseområde/styrka. Elever som då hämmas och tvingas kvar månad efter månad repeterande samma sak oavsett om det är ett ämne som matematik, där repetition är av godo för ökad förförståelse för nästa inlärningsmoment, eller ett ämne som historia (ett av mina egna ämnen) där stor del av alternativ kurslitteratur är vrickad och vriden utifrån flumskolans vänstervridna uppfattningar. Elever som tvingas traggla samma politiskt korrekta text i ny variant, för att det ju inte är tillåtet att ens kunna misstänkas för att vara rasistisk och tanken att någon elev skall tillåtas göra verklig fördjupning och få tillstånd att gå vidare till nästa inlärningsstadie är frånvarande. Frånvarande i ‘Alla skall med’ andans skola.

Så får då lugna elever, de tysta flickorna som kan utantill men inte förstår texten, de lugna grabbarna som tror att det räcker att skriva fullt på varje skrivning, de stökiga eleverna som fått sig itutat att alla elever skall ha rätt att söka och komma in på sina önskeprogram i gymnasiet samt självfallet gå ut med högskolebehörighet, alla dessa eleverna ser hastigt och lustigt att gullandet under skolåren inte räcker för att få tillräckliga betyg. Tillräckliga betyg för att bli behörig eller tillräckliga betyg att ens komma in på önskad studielinje som i många fall ändå är rena utbildningen till arbetslöshet.

Från tidigare bloggartikelinlägg:
Artikel 26
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.

Så var det med det. Det finns ingenting som ens ger någon person rätten att kräva att få läsa vidare på gymnasiestadiet. Det är mycket bra att vi i Sverige har den förmånen. Det är mindre bra att många av de som kommer till gymnasiet inte ens är behöriga i alla de ämnen som krävs för att få läsa vidare på gymnasiet! Något gick allvarligt snett under Alla skall med åren. Studera vidare ingen mänsklig rättighet, Norah4you 22 mars 2013

Sverige och svenska politiker, speciellt socialdemokratiska politiker från Palmes tid som skolminister och framåt, har urholkat grunden för den svenska skolan. Lika lite som det är en mänsklig rättighet att få läsa vidare över huvudtaget, alltså inte bara i de ämnen eleven själv önskar; lika lite är det en mänsklig rättighet att under barn- och ungdomsåren få se fritiden ta över vikten av inlärning.

Dagens situation med oro bland annat i Göteborgs och Stockholms förorter där bråk, antändning av bilar och byggnader, t.o.m. skottlossningar och pistolhot från unga (min egen dotter råkade ut för det senare i sin yrkesutövning i början av månaden), har rötter långt in i Alla skall med andan. Det har inte varit politiskt korrekt att kräva att innehållet skall vara lika viktigt som närvaron. Det har inte varit politiskt korrekt att önska att elever som har något så när samma bakgrundskunskap skall tillåtas lära vidare i sin egen takt. Det har inte varit politiskt korrekt att kräva att pengar skall anslås i den utsträckningen som Skollagen kräver för att elever skall kunna lära in. Däremot har det varit politiskt korrekt att kräva att skolor i utsatta områden, vilket i sann politisk korrekthet tolkats som invandrarområden som om alla invandrare kunde dragits över en kam…., skall få större del av skolkakan som finns kvar när kommunerna sparat på lärarlöner, skolmat och skolmaterial samt höjt skollokalskostnaderna för att täcka andra icke av lag påtvingade kommunala skyldigheters kostnader.

Läste vid denna tiden förra året en insändare av en tjej som var helt säker på att hennes bror inte fått högsta betyg i allting för att han var invandrare. Tjejen som skrev på mycket bra svenska hade fått det felaktiga intrycket att om en elev bara suttit av tiden och skrivit nästan helt rätt på alla prov, så var det därmed enligt hennes intryck lärarens skyldighet att ge eleven högsta betyg…. 😛 Vart i hela fridens namn har det barkat med alla dessa ickebehöriga lärare som gett glädjebetyg inte bara i privata skolor utan fastmer i många kommunala skolor för att rektorer ibland t.o.m. sagt att de skall ändra betyg för att få bättre snitt i skolan…… Ja jag råkade själv ut för en sådan rektor och har senaste åren hört många bekanta ämnes- och stadiebehöriga lärare som påtvingats att sätta önskebetyg….

Jag tänker så på den där rektorn från stad vid Vänern som ringde mig en gång innan jag blev så handikappad som jag är. Veckan innan ett skolår skulle börja var jag fortfarande arbetslös, som så många andra ämnes- och stadiebehöriga lärare råkar ut för efter att rektorer anställt obehöriga på ”tillsvidare anställning”. Rektorn ville jag skulle komma upp och som huvudämne ha Kemi…. något jag inte läst sedan våren 1968. För jag var ju 4-9 lärare…… Ja sa jag, om rektorn är beredd att ringa och förvarna Räddningstjänst varje gång jag skall gå in i Kemisalen, så visst är jag beredd att försöka, men lämplig att undervisa i Kemi är jag inte. Efter en stund förstod rektorn problematiken och varför jag var helt olämplig för den tjänsten……

Jag tänker på en kompis, från början teknisk högskolelärare och forskare, som när forskningsanslaget på hans område minskade skolade om sig till gymnasielärare i matematik och fysik. Två ämnen som svenska gymnasieskolan har brist på ämnes- och stadiebehöriga lärare i. Under de tio år som gått sedan dess, har min gode vän ännu inte fått tillsvidare anställning. Där blockeras tjänsterna av lärare som inte har läst dessa ämnen i kombination eller som inte läst matematik. Min gode vän har under åren emellan fått gå arbetslös eller ta termins/läsårsvikariat där han fått kombination NO (han har inte läst biologi eller kemi sedan 1970) tillsammans med Sex och samlevnad (!!!), Samhällskunskap eller Religion (något han inte läst sedan 60-talet) och i bästa fall några få klasser i matematik.

Läser Leif Pagrotskys märkliga angrepp på Alliansen för skolans förfall. Pagrotsky till attack mot Alliansen, Aftonbladet 20 maj 2013 Märkliga eftersom jag så väl minns den estraddebatt han och jag var deltagare i under studenttiden en gång i tiden när försämringarna som jag och många andra såg var på väg var uppe till debatt på Sveriges studentkårer som debatterade rakt över kårgränserna. Minns det så väl. För jag har aldrig i mitt nu 63 åriga liv gjort bort mig så mycket. Började med ett underbart inlägg och fick med mig stor del av de flera hundra åhörarna. Pagrotsky appostroferade mig och gjorde ett inlägg som jag skulle svara på…… det var bara det att jag råkade inleda med lilla Leif hela salen låg dubbel och jag fick snabbt avsluta mitt svar….. 🙂 Inte roligt då men kul grej att minnas.
Men Leif Pagrotsky, det är inte Alliansen som skall ta ansvar för svenska skolans haveri. Det ansvaret skall läggas på de som orsakade det hela och där är Socialdemokraternas skolpolitik från slutet av 60-talet den stora katastrofen!

En skola utan krav gör eleverna en björntjänst för den förbereder inte eleverna på vad arbetsmarknaden kräver i såväl kunskapsinlärning som socialt uppförande. En skola som söker problemdefinitioner på elever som inte stämmer överens med ‘Alla skall med mallen’ är en skola som inte förstått att det är en mänsklig rättighet att få utvecklas i sin egen takt. Det är en skola vars ledning, saknar kunskap om Barn- och Ungdomars utveckling…. samma gäller tyvärr även många lärare som inte är ämnes- och stadiebehöriga eller ens gått Lärarhögskolan…. Vi får den oro i samhället som vi skapar genom att inte vara där och ställa krav utan ge eleverna intryck av att alla verkligen skulle ha rätt att komma in var de vill och bli vad de vill. Verkligheten sedan är en annan. Såväl när det gäller vilka betyg som eleverna är behöriga att få som vilka betygskrav som gäller för att komma in på olika linjer. Samma gäller sedan i yrkeslivet. Har elever inte fått rätt bakgrundskunskap och hjälpts att välja ämnen som är gångbara på arbetsmarknaden, så har samhället skapat frustration för alla som inser att de riskerar arbetslöshet på kort och lång sikt.

Tillägg 19.19 20 maj 2013 Upplopp rasade i Husby under natten mot måndag.

Nu har S-ledaren Stefan Löfven kommenterat kaoset – som orsakade omfattande skador i Husby centrum.

”Det naturligtvis är både oacceptabelt och meningslöst att bränna bilar och kasta sten på brandkåren”, skriver han på Facebook.
….
Löfven fortsätter sedan med att redovisa siffror från Ungdomsstyrelsen som visar att 38 procent av 20- till 25-åringar i Husby varken studerar eller arbetar.

Även andelen som når grundskolans mål är betydligt lägre i än i exempelvis Stockholms innerstad, 50 procent jämfört med 90 i innerstaden, skriver partiledaren. Löfven om Husby: Det är oacceptabelt och meningslöst, Aftonbladet 20 maj 2013

Det handlar inte bara om att det är förortsområde med många invandrare. Som SO-lärare lärde jag mig att det fanns många invandrare som var mycket måna om att deras barn skulle lära sig det som lärdes ut i skolan. Som handikappad som mellan resor till och från min dotter mest får ligga för att orka komma ut överhuvudtaget (konstant värk på 5 ställen artros efter olyckor och ett överfall) står jag ofta med invandrarbarn som åker till annan skola än de vi har i Tuve. Många av dessa barn berättar att deras kusiner i hemlandet tycker att de inte får lära sig tillräckligt vad gäller t.ex. matematik här i Sverige. Samtidigt så finns det ingen som helst möjlighet i en demokratisk stat att tvinga de bästa pedagogerna till de mest utsatta områdena. Så det hjälper inte med att se till att det blir fler lärare. Vad man däremot borde skarpt kräva är att dessa skolor, precis som andra, endast får ha ämnes- och stadiebehöriga lärare samt att det kan vara bra för ordningen i skolan, dvs för att återfå respekten för behöriga lärare, vore att man fick in hemspråkslärare som assistenter i klassrummet och att de av hemspråkslärarna som inte är behöriga lärare fick som minst 1 års pedagogisk utbildning samt något av de ämnen utöver hemspråket där dessa lärare skulle kunna hjälpa till oavsett vilket språk eleverna talar. Den utbildningen borde kunna varvas med halvtidsarbete och B-avdrag.

Tillägg 09.09 21 maj 2013 Skolan är nyckeln, Expressen Ledarsida 21 maj 2013 NJA – Skolan är en av nycklarna. Föräldrarna en annan. Men det är också viktigt att klara ut att det inte är mer lärare i antal utan välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare som krävs på problemskolor. Det får inte finnas en enda lärare som ansvarar för en klass som inte är ämnes och stadieutbildad när det handlar om problemskolor. Man kan inte kommendera lärare till vissa skolor, även om en del svenska kommuner försöker med fackens goda minne. Men man kan ställa krav från kommunens sida oavsett om det är kommunala eller privata skolor i området att endast ämnes- och stadiebehöriga lärare får ansvara för lektionsundervisningen. Det kostar men det måste få kosta den högre lön som dessa lärare är berättigade till i förhållande till alla dessa ‘erfarna’ men obehöriga lärare som ofta finns på dessa skolor. Det är också viktigt att ge de hemspråkslärare som finns på skolor i problemområdet mer ämnesutbildning (minst ett ämne utöver hemspråk) samt lärarutbildning. Se förslag ovan.

Read Full Post »

men alltid dumt att visa det. För det är exakt det som nu uppkommer när Lärarförbundet och nyutbildade lärare klagar på att det krävs ett praktikår för att få skriva/ge betyg och för att kunna tillsvidareanställas. Jag har noll förtroende för Lärarförbundet. Under början av 2000-talet såg jag vid flera tillfällen fall, som man självfallet borde anmält men av skäl som säkert förstås när Ni läser nedan inte hade lett till något annat än att jag själv råkat illa ut. Det jag såg när jag sökte lärartjänster och det jag fick mig berättat direkt av lokalt valda för Lärarförbundet var att alla som jobbat som lärare oavsett om de inte gått ett enda år på Lärarhögskolan var lika ‘värda’ som de som gått där. Såg flera fall där de som fick tjänsterna var helt obehöriga. I vissa fall inte ens tillräckligt ämnesutbildade. Fanns fall där fack och rektor sa att det krävdes en man/någon som kände klassen (oavsett kön), och när detta inte fanns bland behöriga beslöt i mer än ett fall jag själv känner till av rektor med fackets goda minne att ämnes- och stadieobehörig ‘lärare’ anställdes i stället för behöriga. Jag själv drabbades vid två tillfällen. Andra jag känner speciellt inom SO-biten och de ämnes- och stadiebehöriga lärare som gått ner från universitetsstadiet för att utbilda sig till behörig gymnasielärare i t.ex. matematik.

Den situation som nu råder är att det på många skolor i vårt land finns ”lärare” som Lärarförbund och kommuner hellre ser få fortsätta sina av rektor godkända tillsvidareanställningar trots att de inte har utbildningen de skall ha för att vara behöriga, just för att de är de som gjort att även ämnes- och stadiebehöriga lärare inte fått de lönepåslag de varit berättigade till. De obehöriga kan vara 5000 kr/månad och större gap går ju inte att ‘acceptera’. Hårt påstående? Gå gärna in och begär fram utbildningsdokumentation för de som är ditt eget barns lärare. Alltför många har under kommunaliseringstiden av skolan anställts utan ens Barn- och Ungdomsutvecklingsutbildning än mindre ämnesutbildning eller inte i tillräcklig omfattning samt i många fall helt utan lärarutbildning överhuvudtaget. Andra utbildade för andra skolstadium.

Att skylla på nuvarande skolminister för att han vill röja upp i träsket så att alla elever får det de enligt Skollag har rätt till lärare med riktig utbildning, för att han kräver att man kvalitétssäkrar skolutbildningen så att inte någon kommun eller lärare ska kunna motsätta sig att elever som har rätt till stöd får detta, för att han kräver att det skall bli stopp på mobbning där skolan försöker skylla mobbningen på den mobbade eller vederbörandes närmaste, det är så lågt som tänkas kan. Det enda jag ångrar, och allt har ändå inte varit det mest ideala val som jag gjort i mitt liv, är att jag gick med som medlem i Lärarförbundet och inte i Lärarnas Riksbund.

Behovet av ämnes och stadiebehöriga lärare samt av praktikår utöver splittradepraktiken under studietiden på Lärarhögskola är lika stort för elevernas bästa som behovet av AT-tjänst för nyutbildade läkare är för patienternas bästa.

Platsbrist drabbar nyutbildade, SvD 9 februari 2013 Så länge lokala fackföreningar och kommuner vill spara pengar kanske även vill undvika visa upp att flera av de lärare som finns tillsvidareanställda idag inte är ämnes- och stadiebehöriga nog att handleda praktikanter, så länge fortsätter detta problemet!

Så snyftreportaget. Finns alltid något sådant. Utbredd ilska mot lärarlegitimation, SvD 9 februari 2013 Där det frågas om 30 års erfarenhet inte räcker. Men går man ner och läser så finner man uppgiften att kvinnan först var lågstadielärare och sedan bara hade möjlighet att läsa upp med 1 termins svenska…… Vilket är fel. I min egen släkt finns en som blev svensklärare med de betydligt längre och djupare ämneskunskaperna i svenska som krävdes under hela perioden fram till år slutet av 1990-talet och nog hade hon lång tid att skaffa sig mer kunskap i svenska, vilket som står i artikeln delvis är sant att det krävdes godkänt motsvarande gymnasiet i svenska, engelska och matematik för att få läsa på universitet. Men hade gått att läsa på kvällstid, vilket jag också känner till de som gjorde, genom att komma in på de sk. 55-orna som kom in på universitet bakvägen under många år genom 5 års yrkeserfarenhet….
Att kvinnan blev behörig med sina kunskaper att fortsatt undervisa i svenska på de lägre stadierna, det är inte konstigt. Att hon inte anses ha tillräcklig kunskap för att undervisa i svenska-2 fortsättningsvis förstår jag däremot fuller väl. Till det krävs det dels annan pedagogik än för att lära ut vanliga svenska kurserna samt också djupare svenska kunskap dvs betydligt mer svenskaterminstudier. Att hon får undervisa äldre i svenska för vuxna invandrare förvånar för till det anställer t.ex. kranskommuner till Göteborg lärare som är gymnasielärare i svenska + något annat ämne. Annars får de bara terminsanställningar.

Tillägg 22.47 Så gör Miljöpartiet och Socialdemokraterna bort sig i lärarfrågan. MP: Skolan har hanterats respektlöst, SvD 9 februari 2013 Ja av rödgröna kommuner runt om i landet där politikerna i ledningen medvetet nallat t.o.m. av öronmärkta skolpengar och genom att anställa icke pedagoger som rektorer, obs någon kunskap i det viktiga område som barn- och ungdomars utveckling och inlärningsförmåga borde vara obligatoriskt för att få bli rektor. Nallandet har bl.a. skett genom att skollokalkostnaderna höjts efter att skolan kommunaliserats och skolorna tvingats betala alla möjliga saker som förr ingick i skolpengen. Det är Björklund som börjar få ordning på den surdeg som Palme satte när han var skolminister och som Göran Persson som skolminister ställde i kylen i stället för i ugnen!

Read Full Post »

på så hög nivå som hos en lärare och doktorand, Gunnar Hyltegren presenterar sig själv som detta, Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
så är det mycket mycket allvarligt.

Jag förstod inte varför Skolverket i augusti 2012 gick ut med kurser om förståelse för Läroplanerna.
Förståelse för läroplanerna, Skolverket Skälet att jag inte förstod behovet är att något så kristallklart vad som gäller för minimikrav för respektive betygsnivå, har vi inte haft i Sverige förr.

Sedan kom inlägget där det bl.a. stod Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer.

Mer beklämmande är att studenterna har ett oerhört begränsat ordförråd, och verkligt oroväckande är att ordförståelsen är grund eller direkt felaktig. Våra studenter kan inte svenska, ett antal historielektorer och doktorander i Linköping och Uppsala 2 januari 2013 i Uppsala Nya Tidning

Detta till trots är det svårt att förstå hur någon kan nå doktorandnivå utan att ha ordförståelse för Relativa Betyg och Målinriktade betyg Något så avslöjande i avsaknad av ordförståelse som:

Järgenstedt och Wreland tror att jag hävdat att betygssättning med kunskapskrav är omöjlig. Detta är fel. Det omöjliga ligger i att med ord beskriva fungerande kunskapskrav för olika betyg. Debattörerna tror att jag vill tillbaka till ett relativt betygssystem. Detta är också fel. Nuvarande system är med nödvändighet relativt, till exempel att duktigare elever framstår mot bakgrund av mindre duktiga och att kunskapskraven måste begripas i förhållande till varandra. Tvärt emot detta tror debattörerna att betygssättning är möjlig utan att man jämför elever med varandra, det vill säga att lärare inte måste beakta den egna samlade erfarenheten av andra elevers prestationer. Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
har sällan setts på svensk högskole och universitetsnivå!

Det spelar ingen som helst roll om en elev är mycket bättre än andra i en klass. Den jämförelsen säger inte ett dugg om eleven uppnått målen för en betygsnivå eller inte! Det kan lika väl vara så att 5 elever i en klass alla har uppnått målen för näst högsta betyg men inte en enda en av dem har uppnått SAMTLIGA mål för högsta betyg, som det kan vara så att ingen i en klass ens når upp till näst högsta betygskriterier och att i båda fallen större delen av klassen inte ens når upp till betygskriterierna för D betyg i ämnet Samhällskunskap årskurs 9.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Kunskapskrav för slutet av årskurs 9, Läroplaner Grundskolan ämnet Samhällskunskap på Skolverket.se

Orsaken att jag valt just det avsnittet är att det är enkelt att visa att Gunnar Hyltegren med säkerhet uppfyller kraven för att få betyg D. Möjligen skulle det på goda grunder kan ifrågasättas om han uppfyller kraven för betyg C.

Skälen härför är:
* att han inte har visat att han har ordförståelse för att klara av att se för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
* Utifrån en subjektiv värdering har han hoppat över kravet på att ”uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklat resonemang och relativt väl underbyggda argument
[IEJ: utvecklat resonemang kräver att man vet eller åtminstone tycks förstå vad som krävs för utvecklat resonemang, dvs giltiga argument och analyserande av dessa.]

Med andra ord: Gunnar Hyltegren har inte i skriven text visat att han lärt in och förstått de bitar som krävs för att få betyg C i ämnet Samhällskunskap. Om han möjligen skulle kunna visa detta verbalt har jag ingen aning om. Kan han det är han värd ett C, kan han det inte, så hade han fått ett D utan prut.

Han uppfyller däremot inte ett enda av de krav som finns för A vilket är en förutsättning för att kunna få ett betyg högre än C.
För detta skulle följande krävas:Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9.
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Där spelar det alltså ingen som helst roll hur många ord han är villig att skriva eller tala. Har han inte uppfyllt ett enda av kraven för betyg A, vilket han inte har visat i skriven form, så har han ingen som helst rättighet att få betyg B, oaktat hur alla andra i klassen skulle ligga i förhållande till honom.

I och med att varje mellannivå kräver full täckning för föregående betygsnivås krav samt större delen men inte hela för högre betygskrav, så är det lätt att sätta betyg.
Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C oaktat hur klassens elever i övrigt presterar. Det är alltså helt riktigt om klassens övriga elever inte är visat högre kunskapsnivåer att högsta betyg i den klassen skulle kunna vara D. Det handlar alltså inte om att bäste elev i en klass skall få betyg C, B eller A för att han/hon är så mycket bättre än övriga elever.

Det är fullt möjligt att en hel klass uppfyller samtliga krav för C men har visat varierande kunskaper för högre betyg. Då skulle den klassen kunna ha som sämst elever som får C.
V.S.B.

Den som inte förstår kriterierna, bör sätta sig ner med korsord eller uppslagsverk för att få full täckning för ord som står där.

Viktig ledarartikel: Ska nu studenter kunna skriva också, P J Anders Linder på SvD:s ledarsida 4 januari 2013

Read Full Post »

som inte skäms för att visa att de inte har lärt in tillräckligt i ämnet samhällskunskap under grundskolan för att vara berättigade till godkänt i ämnet årskurs 9. Skrämmande okunskap om Regeringsformens 1 kap 2§!

Regeringsformen kapitel 1 Statskickets grunder
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Det allmänna skall främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden

samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.  

Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903).

Lärares rasism rent personalärende, DN 10 december 2010
Lärares rasism rent personalärende, SvD 10 december 2010
Kommun fördömer lärares rasism, GP 10 december 2010

För övrigt undrar jag om det är möjligt att läraren ifråga är ämnes- och stadiebehörig. OM så är fallet, så har lärarhögskolan släppt igenom en som inte borde fått bli lärare.

Tillägg 12.05 Så sällar sig Älvkarleby kommun i fallet där de nekar en 91 åring färdtjänst till gänget som inte klarat av att lära in vad samtliga i beslutsfattande ställning, politiker och tjänstemän SKULLE lärt in för att få godkänt i ämnet samhällskunskap årskurs 9. Läs noga igenom citatet från Regeringsformens 1 kap 2§ ovan:
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.”

Ingen färdtjänst i jul för 91-åring, SvD 10 december 2010
Om kvinnan har färdtjänst, vilket inte framgår, i Er egen kommun, har Ni aldrig rätt att neka henne färdtjänst i aktuella fallet. Om hon inte har det, så har Ni möjligen, inte ens det är säkert, rätt att begära läkarintyg på att hon behöver åka färdtjänst och inte klarar kollektivtresande!

Read Full Post »

är inget som lärs ut annat än på lärarhögskola och inget som den som har aldrig så goda ämneskunskaper ev. kompletterade med pedagogik har en susning till aning om.
Det är viktigt att läraryrket får sin egen legitimation där krav på att de som lär ut ett ämne (eller fler) på ett stadium både har god ämneskunskap, god pedagogisk och metodisk utbildning, god didaktikutbildning inkluderande kurser i Barn- och Ungdomars utveckling samt att dessa kunskaper inte bara visats upp i den traditionella praktikutbildningen utan under ett läsår ute i verkligheten.

Annars blir det bara som om någon står där och lär ut, vilket han/hon mycket väl kan göra bra, utan att ha en gedigen kunskap av vad eleven som skall lära in har för möjlighet att lära sig det läraren lär ut. Rena snurrartikeln på debattsidan i DN. Legitimation kommer att sänka läraryrkets status, Jonas Vlachos docent i nationalekonomi på DN Debatt 18 november 2010

Det skall enligt mitt förmenande ALDRIG vara tillåtet av en rektor att anställa icke ämnes- och stadiebehöriga lärare annat än på korta vikariat, max 1 termin. Idag är det ofta rektorer t.ex. delar ut samhällskunskap, geografi, historia på NO-lärare eller obehöriga för att slippa anställa tillräckligt med behöriga SO-lärare. Ett annat ofog är att rektorer i mer än ett fall efter kommunaliseringen inte har stadiebehöriga och välutbildade svensklärare under de första skolåren. Det låter så fint att alla lärare skall vara svensklärare. Men det krävs flera betyg i svenska för att kunna det som behövs och sedan utbildning i hur barn och ungdomar lär in svenska språket för att minska behovet av extra stöd på långt senare stadium.

Tillägg 24 november 06.43 En av de bakom förslaget ger sig på Jan Björklund. I sin egen artikel i dagens (24 november) Göteborgspost visar Tomas Torbjörnsson att han som gymnasielärare saknar den kunskap om barn- och ungdomars utveckling, mognad och utifrån hjärnans förändringar fram till 14-15 års ålderns möjlighet att lära in det som läraren lär ut. För att kunna förstå samband, så behöver barn ända upp i tidiga tonåren något dem själva närliggande fysiskt identifierbart för att kunna göra jämförelser.

Varifrån han fått sina konstiga, för konstiga är de pga av okunskap om inlärning samt antalet timmar som finns avsatta för ämnet geografi i t.ex. 7:an, ideer vet jag inte. Vad jag vet är att innan någon ämnes- och stadiebehörig lärare skulle släppa loss elever för att t.ex. kolla senaste dygnets jordbävningar, så behöver eleverna dels ha lärt sig om tektoniska plattorna vilket förvisso sker i början av 7:e klass men där tiden för att lära eleverna denna bit redan är så snäv att verklighetens närlandskap är det som behövt läras in under tidigare skolår för att eleverna skall få den kunskap de behöver för att kunna ta till sig vad en jordbävning är. Det är viktigare med reella verkligt upplevda inlärningskunskaper som i sig kräver den utvidgning utifrån närfakta som lärts in under skolåren 4-6 än fantasiprodukter för att tillfredställa gymnasielärares kunskap från C/D nivå i ämnet geografi(eller högre vetenskaplig utbildning) + metodik. Det är skillnad i vad en gymnasielärare lär in för att lära ut på gymnasiestadiet och vad en 4-9 lärare (numera ofta kallad senare lärare) i samma ämne får lära sig på lärarhögskolan.

Verklighetens karta inte som Jan Björklund tror, Tomas Torbjörnsson GP debatt 24 november 2010

En lämplig övning för 7:e klassare är däremot:
Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m.

Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden. För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.

Detta förutsätter en del faktakunskaper som måste ha lärts in INNAN man ens talar om jordbävningar, som ingår i nästa bit av det som skall läras ut av ämnes- och stadiebehöriga lärare i årskurs 7 ämne geografi. För att kunna förstå skillnaden i höjd mellan Mount Everest och mer närliggande höjder så har elever från årskurs 4 och framåt fått lärt sig läsa av höjder på kartor av Sverige, ritat höjdskillnader mellan t.ex. Kinnekulle och Kebnekajse när de läste Sverige (dvs lärt sig en hel del faktakunskap först om sin närmiljö, sedan Sveriges geografi.

För att förklara landhöjning, som lärs ut i två sammanhang varav det första under år före 7:e klass, så krävs det att man också har faktakunskapen var Kinnekulle och Kebnekajse ligger i Sverige. Fått lära in vad landhöjning är, vilket krävs för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig ämnet historias avsnitt om Stenåldern i närområdet och Sverige. Fått kunskap om skillnaden mellan urberg och vulkaniskt uppbyggda öar och berg, lärs in när man läser Island. Fått kunskap om sprickbildning i landskapet utifrån egna excursioner med läraren eller om sådan inte finns i närheten, så får eleven under 4-5 årskursen möjlighet att som minst se angreppssida från senaste istiden. Det är utifrån praktisk erfarenhet inte utifrån global jämförande verksamhet som barn- och ungdomar upp till de första tonåren har möjlighet att lära in. Ytterst få elever har den mognad och det lugn som krävs för att lära in och förstå tillräckligt för att kunna använda det de läst in genom teori innan dess.

En fortsatt övning när eleven efter förra övningen fått läsa och haft i läxa de första 2-3 sidorna i avsnittet Jorden årskurs 7 är följande:

Eleverna får ta med sig block eller en bok som de inte behöver vara rädda om. Vi går ut och slår åter upp cirkeln. Ritar in Mount Everest och Marinergraven samt delar in eleverna (helst genom räkning av läraren) i olika världsdelar. Varje världsdel samlas i mindre ring omkring varandra i mitten av den stora cirkeln och vänder sig sedan utåt så att de har en bok eller ett block framför varandra på samma höjd. Nu skall ringarna av elever börja röra sig mot och från varandra. Det som då händer är att block/bok kolliderar mot varandra och antingen viker sig den ena elevens bok mot den andra, glider över eller under. Be eleven fundera över vad detta motsvarar i läroboken om jordbävningar och vulkanutbrott medan ni går tillbaka in i klassrummet.

När klassen lärt in nästa bit i kapitlet jorden är det dags för uppföljning. För ämnes- och stadiebehöriga lärare behöver jag inte förklara hur det skall ske. För gymnasielärare som hamnat i grundskolan utan stadiekunskap, är det en annan sak. Men lite får de faktiskt lära in själva! Liksom att de själva, om de har Historia som andra ämne torde ha lärt sig vid sin vuxna ålder att länderna på dagens karta har mycket litet med hur länderna såg ut (eller ens om de existerade) före Berlinmurens fall 1989 respektive före Första Världskriget. Städer, Bergkedjor, öar, sjöar och hav ligger där de ligger i de allra flesta fall minst under ett par generationer….. Länder kan vi inte vara lika säkra på…..

Read Full Post »

« Newer Posts