Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Landhöjning’

Ny artikel i Norah4History: Vad är landhöjning, kära arkeologer, Norah4history 17 oktober 2013

Kortfattat – det står klart att arkeologerna dels glömt bort Götavirke (Östergötland) som är mer än 3,5 km dvs cirka 3,5 GÅNGER längre…. samtidigt står det klart att arkeologerna saknar basala kunskaper om landhöjningen och dess effekter. Pelarvägen ligger exakt där den borde legat om någon velat skydda området runt Gamla Uppsala under perioden 380 – 800 från att dagligen behöva vada till områdets centrala punkter utöver att tvingas simma stor del av året! (Landhöjning skall elever ha lärt sig om redan när de går i 7:e klass. Dvs om de har haft ämnes- och stadiebehöriga lärare, så kan de faktiskt ha lärt sig detta redan när de läste om Sverige i 4:an!)

Read Full Post »

över Hisingen och Göteborg idag. Ser på GP:s väderrapport att det skall falla hela dagen. Tänk när vi som är i 60+ åldern var små. Då var det viktigt att se till att man fick regn i nytvättat hår. Nästan lika viktigt som det var att sola så mycket som möjligt…. Ack vad de sk. experterna bedrog sig. Inte var regnvattnet rent då heller. Riktiga experter visste och försökte få politiker samt företagsledare att förstå problemet med svavel från bl.a. oljeförbränning och industrier inom landet men främst från andra länder….. jorden snurrar och vi med den. Ännu verkar det inte som om de flesta förstår att luftföroreningar följer med vindarna och vindarna beror till stor del på att jorden snurrar.

I andra delar av världen rasar skogsbränder. Det är något som alltid funnits och under senaste tusentals åren har människan använt sig av brand vid skogsavverkning för att få ny och bättre balanserad jord att odla i. Blixtnedslag har alltid varit ett problem i torra områden där vinden pga jorden snurrar och vegetationen bundet det vatten som trots allt finns i den växtlighet som finns. Största boven är dock människan. Inte pga något som helst CO2-hot. Det är ren och skär bluff som enbart bevisar att de som försöker hävda det inte lärde sig om Vattnets kretslopp , Kolets kretslopp, Fotosyntes, vad Atmosfär är och för den delen antingen glömt bort eller inte brytt sig om att förstå vad Archimedes princip är…

Vi människor underlättar inte för oss själva genom att bygga på platser som naturen inte alltid har gett förutsättningar som är de bästa för bostäder och industrier. Ett exempel på detta är i torra områden där växtligheten konstbevattnas. På kort sikt ser det bra ut. Över längre period kan flera olika scenarior inträffa. I gamla Egypten fanns det liksom i delar av Syd-Ost Asien tidigt konstbevattningskanaler. Där råkade man ut för försaltning av jordar som när inte normal (vad det nu än är) översvämning-torka skedde så blev skördarna mindre och mindre. I nutid har vi haft andra följdverkningar. Sjöar har torkat ut. Dricksvattenbrunnar har fått borras djupare och djupare ner. Det finns inget som helst CO2-hot. Däremot finns det stora miljöhot mot vår egen överlevnad genom att vi förgiftar, försurar, smutsar ner vårt vatten och vår luft. De problemen är mycket allvarliga och ligger nära i tiden. Närmare i vissa områden på vår jord än andra. Bland annat för att vi har en tendens att klumpa ihop oss i stället för att sprida ut oss och leva med i stället för mot naturen. Det är dags att ställa krav på Rent vatten som en Mänsklig Rättighet.

Read Full Post »

Sverige har en lång kulturhistoria.

© Johansson Inger E, Göteborg
Eftersom ett stort antal politiker och andra försökt inbilla de som kommit hit under senaste 30 åren att vi inte har en lång svensk kulturhistoria, har jag skrivit nedanstående rader. Seder och bruk har varierat mellan svenska landskapen, precis som landskapslagarna gjorde före Magnus Erikssons Landslag (se nedan) Men att försöka påstå att vi inte har något som vi har med oss, det är fel. Däremot skall heller ingen tro att det andra tagit med sig under århundradena och senare tider inte har något värde. Dock är det viktigt att komma ihåg den gamla svenska devisen: Man tar seden dit man kommer.

Svensk kultur finns och har funnits sedan Bronsåldern

Först och främst skall vi göra klart fyra viktiga bitar:

* Inlandsisen smälte från söder till norr och låg under lång tid stilla i en linje från nuvarande Skara/Skövde över mot Nyköping och sedan rakt över mot Baltikum samt bortanför Moskva.

* Landet reste sig när isen smält, inte före. När inlandsisen fortfarande låg flera hundra meter tjock längst i norr så fanns det människor som bosatt sig i södra delarna av Sverige. De följde isen norrut.
Samtidigt var den dåvarande föregångaren till Golfströmmen så varm att det fanns öar utanför nuvarande nordvästnorska kusten som var bebodda. Det tunga istäcket (läs om Archimedes princip på Norah4facts) tyngde samtidigt ner de inre delarna av nuvarande Sverige och österut så mycket att det tidigt (ungefär samtidigt som jägarfolket började bli bofasta i nuvarande Götaland) fanns en vik in längs nuvarande lågområden i norska och svenska fjällvärlden. De som bodde där var inga samer. De var de ursprungliga Kvenerna. Dessa finns historiskt beskrivna, historiskt innebär att vi har skriftliga dokument, från 800-talet på dessa Kvener (inte att förväxla med Skridfinnar) de talade ett fornspråk (varken samiska eller finska trots att det under senare delen av 1700-talet blev vanligt att båda grupperna försökte ta kvenernas historia) som förstods i såväl Norden som i Västra Europa. Idag finns det en liten rest kvar av den enda ursprungliga befolkningen i Norden. De bor uppe i Altaområdet.

* Vigotha elv finns omnämnd som brusande från det inre av landet i källtext från första århundradet.

* Om man tittar språkmässigt på Sverige, så syns det klart att Sverige till skillnad från Norge har haft många invandringar före Kristifödelse och även flera omgångar senare.
Det är i ett litet språkbälte som går att se på karta 3 i Westerberg Anna, utveckling av gammalt a framför ld och nd, svenska dialekter, Dialekt och folkminnesarkivet, Uppsala 1991. samt på sid 16-17 Hesselman Bengt, Ordgeografi och språkhistoria. Bidrag från Nordiska seminariet vid Uppsala universitet 1936, Uppsala 1936. Där det går att se att det finns delar av det ursprungliga språket kvar. Som jag skrev i min C-uppsats (Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider):
Svenskan består som bekant av många dialekter. Dessa påminner om äldre tiders nära samvaro inom ett intresse-område som hade samma validering av orden. Utöver dialekterna har vi vokal och diftongförändringar. Dessa kan ibland sträcka sig inte bara inom ett dialektalt område utan över ett större område.

Från kusten inom undersökningsområdet och inåt landet till Vättern ligger ett området där man in i våra dagar bevarat den gamla skillnaden mellan gammalt a och ä. Området är begränsat i söder av en
Linje strax söder om Västervik -> Kinda – Jönköping -> Vätterns längd upp till norra Västergötland -> över Vänern
Upp i Värmland. Områdets norra gräns följer tämligen väl landskapsgränsen mot Södermanland -> norra Närke -> upp i Värmland där området smalnar av.188 Till skillnad från övriga Småland finns det gamla a:et kvar i uttal av harv
Från Gamleby, Loftahammar, Västra Ed, Dalhem, Ukna, Hannäs, Tryserum och Gärdesrum. Detta gäller även i hela undersökningsdelen av Östergötland. Däremot skiljer sig övriga Småland respektive Östergötland i så motto från undersökningsområdet att a>ä och ä>a eller att a och ä sammanfallit i antingen a eller ä. Denna förändring sträcker sig i ett bälte tvärs genom Sverige.

För mer information om äldre Sverige se Svea Rikes Vagga, Norah4history sida

Sveriges äldst kända landskapslagar

Äldsta Västgötalagen skrevs ner på 1220-talet. Det antas att det var Birger Jarls halvbror Lagman Eskil som skrev ner den. Lagman Eskil blev lagman i Västergötland i slutet av 1210-talet. Han hade samma far (Magnus Minnessköld) som Birger Jarl. Om man söker hittar man fler halvbröder till Birger Jarl som var Lagmän i Sverige. Men det hör inte hit. Den äldre Västgötalagen byggde på muntligt känd lag som redan på 1200-talet hade flerhundraåriga rötter i Sverige.
Att notera: Om någon enligt Västgötalagens Fornæmis sakir balk högg ner ett träd eller skadade ett träd som ägdes av annan person var den som högg skyldig att betala 6 öre (som var en stor summa på den tiden) Om någon tagit, skadat eller dödat en häst eller oxe eller vagn som någon annan ägde, så var redan då det obligatoriska bötesbeloppet fastställt i Svensk lag!

Svenska traditioner

Det svenskar i alla tider varit bra på har varit att ta materfarenheter och byggnationserfarenheter från andra länder, variera dem lite och sedan göra dem till svenska traditioner.
Vad gäller byggnations sätt och arkitekturisk förändring var detta särskilt markant i del av Östergötland under slutet av 400-talet. En förändring i byggnadernas utformning tycks även ha skett under folkvandringstiden. Man kan tala om ett byggnads-stilbyte. Den nya byggnadsstilen bestod av en treskeppig hall med 2 rader bärande stolpar i det inre Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia Linköpings Universitet 1993 Kapitel 4.5 FOLKVANDRINGSTID, VENDELTID OCH VIKINGATID underrubrik: Period: 400 e.kr-550 e.Kr, resp 550 e.Kr-800 e.Kr och 800 e.Kr-1050 e.Kr.

För att förstå sambandet mellan Ostrogoter och Östergötland se på hur ogräset Klibblim och Vejde som kom till dåvarande övärlden (kom ihåg landhöjningen) i Östergötlands skärgård samtidigt som vi gick från en radigt till tvåradigt korn och nya sädeslag under slutet av Folkvandringstiden.

Östgoternas vandringar

Östgoternas vandringar

Klibblim och Vejde

Klibblim och Vejde

På liknande sätt kom lutfisken att bli ”svensk” maträtt. När norrmännen och islänningarna bosatte sig på Grönland så jagade man val av olika slag. Vilka slag finns dokumenterat från 11-1200-talet. Eller rättare sagt grönlänningarna lät folk från Götaland (väster Vättern) samt holländare och basker vara de som utförde jakten. Den vanligaste kosten, trots vad t.o.m. många historiker tror, var dock torkad långa. Långa torkas än idag på samma sätt om än inte i lika stor utsträckning som i äldre tider. se bild på Biten på torrfisk och biten katt, millroll.wordpress.com

Det var bara det att när nordborna var på västra och södra kusten av Hudson Bay, enligt vad de Elderly i Objiwa berättar (och det håller streck) så var nordborna vana vid att koka i kokgropar som fylldes med vatten och där man lade i stenar som värmts i elden. Vad våra kära förfäder gjorde var att välja de stenar som var vanliga där….. limestone. Att norskar, islänningar och grönlänningar inte blev så begivna på lutfisk som det ju var det som den torkade fisken blev, kan berott på att de själva inte var de som var ute och fiskade speciellt mycket.

Julgranen kom in i senare tider från Tyskland. Julklappen var däremot av äldre tradition här som i delar av Europa. Kåldolmar var en variant på turkarnas vinbärsdolmar och köttbullarna är en variant på de persiska. Går att fortsätta hur länge som helst.

Det finns dock en sak jag lärt mig under åren när jag forskade och läste historia: en och samma sak berättas men på olika sätt om den grupp som ibland kallas goter/gutai ibland Suioner eller A-rus och som enligt historiker i äldre tider kom från ön i den norra oceanen:
Arroganta, nonchalanta, lättstötta. De dricker inte ofta, bara när de har fest, men de är väldigt bra på att hitta skäl att ha fest. (Exemplet översatt från vad postmästare i Asia Minor skrev år 844) Går inte att ta miste för inte är det norrmän, danskar eller finnar som han skrev om (de kallade sig själva Ar-rus) Samma attityd och levnadssätt finns beskrivet sedan 270-talet och är ju känt i nutid. Trots alla invandringar under senaste 2000 åren, så verkar detta vara något som generation efter generation som bott här oavsett var deras föräldrar kommit ifrån har tagit till sig.

Read Full Post »

För att förstå helheten i jordens komplicerade energiintag, energiutsläpp samt effekterna på naturen, land, hav och luften vi andas, krävs basala kunskaper som vi här i Sverige lär ut i 7:an. Klimathotstroende hävdar att höjda CO2-värden medför Klimathot.
ie. lokalt ökade CO2 värden -> globalt ökade CO2-värden som de utgår från leder till en global temperaturhöjning som enligt CO2-hotfolket leder till höjda havsnivåer.

Det finns en hel del som glöms bort i den debatten. Jorden har alltid haft skiftande temperatur, skiftande landhöjningar och skiftande havsytenivåer. Det som är viktigt att komma ihåg är att dessa sällan har samverkat så att högre medeltemperatur efter istid på något sätt kan visas ha medfört högre havsvattennivå i världshaven.
Till stor del beroende på att landhöjning beror på att land som legat under inlandsis, glaciärer etc reser sig när trycket som tryckte ner landet i vätskan upphör. Landhöjning är en retarderad rörelse som går snabbast i början och sedan avtar. Land som kom över vattenytan först har därför långsammare landhöjning än land där inlandsis/glaciär etc gjorde att det tog längre tid innan landet under kom över vattenytan. Detta beror på Archimedes princip

Exempel: Vätterns förändrade landskap p.g.a. landhöjning
Omkring 7.700 f.Kr avskiljdes Vättern från Yoldiahavet. Strandlinjen i Motala låg då 4 m under nuvarande strandlinje. Nordliga strandkanten av Vättern låg 12 m över samt södra strandkanten 43 m under Vätterns nuvarande strandlinje. En snabbare landhöjning i norr än i söder ledde till en ännu pågående tippning av Vättern som omkring 5.700 f.Kr resulterade i bildandet av Motala Ström.1

 

Se även Fakta Landhöjning

Som synes har Vättern tippat till följd av landhöjningen. En av konsekvenserna är att boplatser som för 9500 år sedan samtidigt låg vitt vattenlinjen idag går att finna:
Norr Motala långt uppe på land samtidigt som de 12 mil söder vid Vätterns nuvarande strandkant mot Huskvarna ligger 40 meter ner i Vätterns vattendjup.
Se även: Harry Bergenblad, Vättern gömmer hemligheter och ger dem motvilligt ifrån sig, Populär Arkeologi nr 2 1996

Samma verkliga ”havsytenivå” mot land förhållande finns runt hela jordklotet där det varit inlandsis. I områden där tektoniska plattor kolliderar och eller går under varandra, är det inte bara jordbävningar/vulkaner som är en av de synliga konsekvenserna av den tektoniska plattdriften. Strandkanter idag är inte strandkanter för t.ex. 2000 år sedan. Exempel Underwater Cleopatra’s Palace, Youtube.com

För att försöka förklara och demonstrera detta fenomen som brukar glömmas bort av Klimathotsforskare, har jag valt att göra utdrag ur min egen C-uppsats i Historia2

– – – Nedan följer utdrag ur C-uppsats historia varvat med kommentarer gjorda utifrån dagens Klimatdebatt – – –

Utdrag från Johansson Inger E, vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 6

© Johansson Inger E, Linköping 1993

[IEJ: Notnumrering samma som i uppsats]

 

Vattennivåer i forntiden

Generellt: När man skall beräkna tidigare havsnivåer måste man först klarlägga följande:

Havsytenivåer är inget exakt värde Havsytan varierar man räknar på årsmedelvärden.

 

Under dygnet (mellan ett hög och ett lågmärke mindre markant här i Östersjön, men kan i vissa lägen ändå göra skillnad när man räknar på vattenvägars farbarhet) Under året, månen och solens läge i förhållande till jorden ger i sig skillnad i form av spring- och nipflod. Säsongvisa variationer förekommer. Exempel på detta är att Östergötlands Östersjökust har en skillnad på årshögsta-årslägsta som medför en skillnad i vattennivå med 1 m. Under en tusenårs­period kan torra/regniga perioder variera. Detta tillsammans med olika jordarters och bergformationers varierande receptionsförmåga över tiden tillsammans med vindar, strömmar och andra naturfenomen kan få havsytenivån att variera högst avsevärt från den teoretiska havsyteberäkningen.

Som jämförelse kan nämnas att Kristina Ambrosiani skriver avseende havsytenivåskillnaden i Birka år     500 e.Kr. att landhöjningen + klimatanpassade variationer  i världshaven talar för att havsytenivåskillnaden då var < 7m skillnad havsytenivå, år 800-1000 ~5 m skillnad och omkring 1100 ~ > 4 m skillnad samt att havsytan på 1200 talet skilde sig ~ <4 m från nuvarande havsytenivå20.

 

I arkeologisk och historisk litteratur kan man ibland finna uppgifter att kusten sett ungefär samma ut för 1000 år som idag. Inom undersökningsområdet skiljer sig landhöjningen mellan 4,8 m 21 och 2 m22 sett under perio­den från 1000 e.Kr. till idag. Ur metodisk synvinkel går dessa båda ståndpunkter inte ihop. Tillsvidare vill jag bara peka på de metodiska problem som finns kring dessa resonemang.

 

– – – – – – Slut på utdrag sid 6 – – – –

Kommentar 6 februari 2013:

Ovan finns tre viktiga bitar som alltid gäller vi talar om havsytenivåer:

1)      Havsytenivåer är aldrig exakta värden

        Havsytan varierar under dygn, under år, över årtusenden.

        Havsyta beräknas med årsmedelvärden utifrån fixpunkter där mätning sker.

 

2.      De lokala biotopernas grundförhållanden är avgörande för lokala avvikelser.

        Detta gäller såväl hur mycket vatten som strandlinjen kan svälja, som

        växtlighetens upptag av CO2 samt utsläpp av syre.

          <EM>FOTOSYNTESENS KEMI</EM>

          Ordformel för fotosyntesen:

          koldioxid + vatten + ljusenergi → socker + syrgas

          Kemisk formel för fotosyntesen:

          6CO2 + 6H2O + hν → C6H12O6 + 6O2

·        CO2 alltså från atmosfären (eller i form av karbonater från vattnet)

·        H2O från rötterna

          Ordformel för fotosyntesen:

          koldioxid + vatten + ljusenergi → socker + syrgas

          Kemisk formel för fotosyntesen:

          6CO2 + 6H2O + hν → C6H12O6 + 6O2

·        CO2 alltså från atmosfären (eller i form av karbonater från vattnet)

·        H2O från rötterna

Källa: Kolets kretslopp Fotosyntesens kemi, Magnus Ehinger.nu/undervisning

 

         Se Fakta Fotosyntes

 

3.      På samma sätt som Landhöjning

 

– – – – Utdrag från Johansson Inger E, Vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 10 – – –

© Johansson Inger E, Linköping 1993

[IEJ: Notnumrering samma som i uppsats]

 

Undersökningsområdet kan indelas i tre landskapstyper:

KUSTLANDSKAPET, SLÄTTEN OCH SKOGSBYGDEN

 

kustlandskapet består idag av en innerskärgård, en mellanskärgård och en ytterskärgård. Vår nu­varande innerskärgård var brons- och järnålderns ytterskärgård, bestående av vikar, halvöar och skogsklädda öar25. De bördiga åkrarna i innerskärgårdens sprickdalar består av lera, mo eller sand som sedimenterats på tidigare havsbottnar. Sprickdalslandskapet i Tjust består av berg, lera och tunna moränlager26.

 

Notera att landhöjningen i Söderköping bara sedan medeltidens början varit ~ 3 m. Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia27.

 

Växtgeografin inom skärgårdslandskapet  visar att klibblim och vejde  förekommer inom undersökningsområdet. Klibblimet och vejden växer  här isolerat från sina vanliga utbredningsområde på stäpperna i sydöstra Europa och inre Asien.28 En annan växt som inom undersökningsområdet har sin huvudsakliga utbredning i Sverige är spindel­örten29 Spindelörten växer annars i tempererade områden som Sydafrika och i medelhavsområdet. I övrigt i Sverige förekommer örten i  Blekinge och Västergötland.

 

 

Slätten består av ett bälte tvärs genom Östergötland runt förkastningslinjen Boren-Roxen-Glan-Bråviken.

Slätten inom undersökningsområdet går från Linköping/Roxen ut mot Skärgårdslandskapet. I södra delarna av Östergötland och norra Småland tar sedan skogsbygden vid. I de väster om undersökningsområdet liggande slättbygderna tyder arkeologiska undersökningar på att det funnits etablerad jordbruksbefolkning redan 4000 f.Kr.

– – – – – – Slut på utdrag sid 10 – – – –

 

Kommentar 6 februari 2013:

Att notera är två saker:

1.      I äldre tider var vattenvägar för forntidens människor som motorvägar på land är för oss idag. De bosatte sig nära vatten, insjöar, floder, älvar, inlandshav (Östersjön) och längs de stora världshaven.

2.      En av effekterna av att landhöjning sker, är att stor del av den havsnivå förändring som skedde när dåvarande landområden i t.ex. Nordsjön och Engelska kanalen vattenfylldes kom av att det vi idag kallar Östersjön pga landhöjning/tippning fick mer och mer vatten i den för 13000-11570 år sedan existerande Baltiska isjön pga avsmältning fylldes så den svämmade över.

          Denna effekt av varierande icke existerande avlopp ut i världshaven under perioden då det vi kallar Östersjön Yoldiahavet, sedan Ancylussjön som för 8000 år sedan övergick i Littorinahavet resulterade i strandlinjer som inte är samma som nu, men starkt påminner om dagens geografi.

 

Om vi tittar närmare på de två perioder de senaste 10000 åren då temperaturen här på norra halvklotet var minst 1-3 grader högre än nu, så ser vi följande. Exemplet är från kartor i

Utdrag från Johansson Inger E, Vattenvägar in mot roxen i äldre tider,  C-uppsats historia, Linköpingsuniversitet 1993, sid 13-14

© Johansson Inger E, Linköping 1993

Bronsåldern i Östergötland

 

Svarta punkter = bosättningar under Bronsålderns peak.

4.2  BRONSÅLDERN

Period ~2000 f. Kr – ~500 f. Kr

 

Vattennivån var under mitten av bronsåldern omkring 15 m över nuvarande vattennivå alldeles norr om undersökningsområdet53 Jordbruksbygden söder om Roxen med  trolig centralpunkten på Kagaslätten, väster om undersökningsområdet, är ett av Östergötlands tre äldsta centralområden. Alldeles norr om  undersöknings-området finner vi ytterligare ett av Östergötlands äldre centralområden Fiskeby i Östra Eneby sn.54 I Tjust härad har centralområden funnits i Gamlebyvikens inre delar  samt i  Ukna, Lofta och  Västrums socknar.55  

 

 

BRONS

Bronset som användes inom undersökningsområdet kom från Donau, Oder och Weichselområdet. Vattenvägarna hade stor betydelse som transportväg när bronset kom till Sverige.56 Inte bara materialet utan även de tidigaste svenska bronsåldersfynden kommer från dessa områden. Lena Thålin-Bergman anser till och med att bronsframställningen i Europa troligtvis var en organiserad produktionsindustri.57 

BRONSÅLDERNS VATTENNIVÅER ÖSTERGÖTLAND 

 Östergötland Bronsålderns peal

 Svarta prickar motsvarar arkeologiskt kända bosättningar och/eller större gravfält/fyndområden.

 

VATTENNIVÅER runt år 1000 e.Kr.

Borgar 1000-talet in mot Roxen

Kartan färglagd och nuvarande orter pålagda. De vita punkterna motsvarar borgar som fanns fram till år 1000 e.Kr.


 

53       Asklund Bror, Göteborg 1949, sid 31

54       Kaliff Anders, Östergötland – ett landskap växer fram, sid 107ff

55       Stale Harald, ur Meddelande Tjustbygdens kulturhistoriska förening, Västervik 1970 sid 23

56       Göransson H,The Flandrian Vegetational history of southern Östergötland, Lund 1977 sid 17

57       Thålin-Bergman Lena, Blacksmithing in Prehistoric Sweden, Stockholm 1979 , sid 99-100.

 

Jämför detta med hur vattennivån såg ut år 1000 e.Kr. Dvs. efter att det under mellanperioden varit lägre temperatur på Norra Halvklotet under stor del av tiden.

 

 

Kartan färglagd och nuvarande orter pålagda. De vita punkterna motsvarar borgar som fanns fram till år 1000 e.Kr.

 

Som framgår vid jämförelse mellan kartorna, så är det landhöjningen som har haft stor betydelse. Idag är landhöjningen i de södra delarna på kartan mindre eller lika med 2 meter på de senaste 1000 år medan landet norr om Linköping/Söderköping rest sig med mer än 4,8 meter på samma tid. Temperaturen omkring år 1000 var i stora drag samma de 10 årsperioder den var som varmast som under stor del av Bronsåldern.

Notera: att landhöjningen i Söderköping bara sedan medeltidens början varit ~ 3 m. Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia3  

Detta innebär å ena sidan att landhöjning, där den förekommer har stor betydelse för hur havsnivån i kustlandskap förändras över kortare tidsintervall.4

Detta gäller såväl längs Östersjökusten som när det gäller land längs Atlantkusten och Stilla Havet. Land som tryckts ner under Istiden reser sig när isen smälter och det är inte så att det smälta isvattnet i sig får havsytan att stiga – kompenseras hela tiden som beskrevs ovan av Archimedes princip för kroppar i vätska.

 Is i vatten som sedan smälter, får aldrig vattenytan att stiga. Detta oavsett om vi talar om isbit i ett glas eller drivis i Arktis. Se ävenAechimedes princip och landhöjning, Norah4you 24 januari 2013

Fler betande djur förbättrar klimatet, GP debatt 1februari 2013
IPCC ska ge en balanserad bild, DN 3 februari 2013 Tro det….. De saknar kunskap om alla de faktorer som påverkar havsnivåer, jordens ‘medeltemperatur’ för att inte tala om att de pratar i nattmössan när de ylar om CO2-hotet. Frågan är om de ens tar med senaste vetenskapliga rönen från Norge och Danmark. Fakta, inte fantasier som de sysslat med hittills.

 


2        obs för Fil.kand krävdes C-uppsats. D-uppsats för Fil.mag skrev jag också men tog aldrig ut

          trots att jag med det jag läst och hade infört i det gamla universitets tentamensbok,

          men som missats vid datorisering av erlagda tentamina, hade tillräckligt med poäng, nivåer och

          skrivna uppsatser. D-uppsats är det första akademiska arbetet vi normalt skrivit här i Sverige.

 

20       Ambrosiani, Kristina Arkeologi; Gamleby 1989 sid 81-82

21       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986,

          Naturvårdsplan och kulturminnesprogram, Linköping 1986 sid 38

22       Modéer Ivar Färdvägar och sjömärken vid Nordens kuster, Uppsala 1936 sid 91

25       Asklund Bror statsgeolog Östergötlands geologiska historia sid 17ff.

26       Klang, Lennart, Småland, Kalmar län, ur Med arkeologen Sverige runt, Stockholm 1987, sid 151

27       Fries Carl och Curry-Lindahl Kai, Natur i Östergötland, Göteborg 1949 sid 29

28       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , sid 59

29       Länstyrelsen i Östergötlands län, Natur Kultur Miljöer i Östergötland, Linköping 1986 , sid 70

53       Asklund Bror, Göteborg 1949, sid 31

54       Kaliff Anders, Östergötland – ett landskap växer fram, sid 107ff

3        samt Fries Carl och Curry-Lindahl Kai, Natur i Östergötland, Göteborg 1949 sid 29

4        Sydligaste Götaland har en landsänkning p.g.a att den platta som Fennoscandia vilar på tippar då landhöjningen fortfarande är större längst i norr


1        Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff ; Melin Ragnar, Vattenföringen i Sveriges floder,  Stockholm 1955 sid 217-223;  Asklund Bror, Östergötlands geologiska historia, Göteborg 1949 sid 29ff

Read Full Post »

med att få ungdomar idag att läsa innantill. Illa nog. Som visats av historielektorer i Linköping och Uppsala saknar dagens ungdomar också ordentlig ordkunskap och ordförståelse. Illa blir värre än illa för de som själva vill visa sin egen okunskap.

Följande inlägg har jag nyss 03.46 gjort på SvD:s artikel: Den som släpper ut bör också stå för kostnaden, Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt, Språkrörskandidater för Grön Ungdom; SvD Brännpunkt 24 januari 2013
Tidigare debattartiklar i ämnet:
Politiker ska inte lägga sig i matvanor, Sten Bergheden (M) riksdagsledamot Skaraborg på SvD Brännpunkt 23 januari 2013
som inlägg till den märkliga artikeln: Magda Rasmusson och Lorentz Tovatt, Språkrörskandidater för Grön Ungdom; SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Märklig? Det första man skall göra när man skriver en debattartikel måste väl ändå vara att kolla källorna och analysera fakta för dem?

Hur vore det om de unga satte sig ner och kontrollerade fakta?

På 1930-60 talet fanns i Naturlärans bok först för 3:e årskursen, sedan för 1:a året i fortsättningsskolan (motsvarar 4:an) senare i 5:an (numera inte förrän årskurs 7) god information om CO2-värden Vattnets kretslopp, Fotosyntes Kolets kretslopp samt Archimedesprincip utöver uppgifter om jordens rörelser, avstånd och vinkel till sol, vobbling m.m.*
För mer information på skolnivå om fotosyntes se: Fotosyntesen, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) på sin hemsida

Ur mitt inlägg:
Verkligheten är den att det inte existerar något klimathot! Den sk. uppmätta temperaturen och CO2-värden, korrigerade värden, är LÄGRE än det rent matematiskt utan korrigeringar redan 1899 visades att skulle gälla. För övrigt, så är dagens temperatur i Arktis 1-3 grader lägre än den var 980-1400 och CO2 halten har aldrig nått de värden som gör det möjligt att höja ens 6:e decimalen efter 0,04% i atmosfären. Lokalt uppmätta värden i lokal biotop är inte genellt och felskrivningar är lika illa som källfakta som medvetna förfalskningar!

* Jordens rörelser m.m.
Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m……

….jorden snurrar runt sin egen axel. ….Jordaxelns lutning, oblikviteten, varierar relaterat till jordens rotationsriktning mellan 22,1 och 24,5 grader ……..[tillägg fn. cirka 23,5] ……Denna variation är relativt regelbunden och återkommer per vart 41 000 år. Vi har fn en minskande vinkel.

Jorden vobblar, dvs utöver att jordaxelns lutning varierar med en tidscykel på 41000 år så varierar dessutom axeln relaterat till solen pga att jorden precis som en gyrosnurras topp ‘vacklar’ när farten saktar ner eller ökar. Denna vobbling har för jordens del en tidscykel på 26000 år.

Sedan är det anmärkningsvärt att de gröna unga inte ens kollat siffrorna. Vi äter MINDRE kött idag än för 20 år sedan. Men det är en annan fråga precis som den verkliga miljöbelastningen som risodling innebär på såväl lokal biotop som regionala miljöer pga de stora metanutsläpp som all risodling för med sig. Värre totalt sett än all boskap som finns idag.

Read Full Post »

kära forskare vad är det????
Återigen har en rapport sammanställts från ett större antal forskares delresultat. Det hade varit tacknämligt om de ärade sk. forskarna hade haft lite mer kännedom om vattnets kretslopp och landhöjning. För att inte tala om att de i sin artikel Eemian interglacial reconstructed from a Greenland folded ice core, Nature Volume: 493, page 489-494 officellt publicerad idag 24 januari, dessutom helt lyckats med att glömma Archimedes princip…. hur nu det är möjligt att glömma, det är frågan.

De har dragit en slutsats utifrån icecore (hm där har någon missat vad som gäller för vatten i alla former så väl när det gäller att de missat att vatten alltid söker sig till lägsta punkt i förhållande till jordens inre som att de helt missat att göra beräkning på hur vind- och temperaturerosion under de 100.000 år de säger sig studerat påverkat den iskärna som analyserats……
inlandsisens yta låg bara några hundra meter lägre än dagens nivå, visar en studie i tidskriften Nature…….. Det innebär, anser forskarna, att den grönländska inlandsisen bara bidragit med mindre än hälften av den totala havsnivåhöjningen.
Nya rön om Grönlands klimat, SvD 24 januari 2014

Men allra värst är att de missat när det gäller att göra beräkningar. De har missat att det ingalunda är Grönlands inlandsis som stått för hälften av havsytenivåhöjningen. Inte ens för 5% av densamma. Skälet för detta är att Grönland inte haft mellanistidsinnanhav på sig utan det är Archimedes princip som gällt fullt ut. Ingen is som smält utan att landhöjning skett!

Verkligheten är den att vid de senaste tre istidernas peak när land varit som mest nertyngt av inlandsis, så har som alltid isen i stort sett smält söderifrån först. Vilket när man har miltjocka istäcken norr om det smälta isvattnet lett till att istidsinnanhav bildades i såväl Nordamerikas inre som hela vägen från det vi idag kallar Östersjön bort till Vladivostok, söder om den då rådande istäckets sydligaste punkt. Isen smälter från söder mot norr. Landet stiger först där isen börjat smälta, mest där isen redan smält. Det har varit istidsinnanhav som sedan när all inlandsis så när som glaciärer dragit sig tillbaka pga landhöjningen som är en retarderad rörelse vilket får hela tektoniska plattan inlandsisen legat på att tippa, runnit ut i världshaven. En prof. emeritus inom Oceanografi förklarade för mig för länge sedan att han i sin forskning kommit till samma resultat som jag själv gjorde när jag skrev dataprogrammet där jag tog hänsyn till över 40 påverkande faktorer (systemprogrammerare från början som även läst matematik) för att beräkna havsytenivåer genom tiderna i förarbetet till min C-uppsats i Historia Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider som jag lade fram 1993. (För att vara säker på hur vattennivån i Östersjön såg ut från Stenåldern fram till år 1000 e.Kr var jag tvungen att gå tillbaka så långt det var möjligt… räckte alltså inte med världshaven ens från senaste istidens peak.)

Nya rön om Grönlands klimat, GP 24 januari 2013
Nya rön om Grönlands klimat, Aftonbladet 24 januari 2013

Det är ett stort antal forskare som bidragit på olika sätt till den nämnda rapporten i Nature. Av samtliga där är det endast två som jag högaktar för vetenskapligt förhållningssätt. Resten har inte hittills gjort sig kända trots per-review före publicering för att visa att de ens tagit alla nödvändiga premisser med i sina rapporter. Något har alltid saknats utöver att-de lyckats misslyckas med att visa att OM A -> B som kan leda till C som i sin tur i de flesta fall leder till D ens teoretiskt skulle kunna leda till en hållbar slutsats i form av att A kan antas ha lett till D. Skrämmande låg nivå i vissa fall. Andra har väl bara slarvat, får man hoppas.

Nya rön om Grönlands klimat, Metro 24 januari 2013
Nya rön om Grönlands klimat, Skånskan 24 januari 2013

Sedan något om den viktiga artikelm i senaste numret av tidskriften Science som DN rapporterar om: Andra studier bedömer att den grönländska issmältningen trots allt blir relativt måttlig. Till dem ansluter sig nu en grupp danska och internationella forskare, vid bland andra Köpenhamns universitet och Danmarks tekniska universitet.
– Istäcket lever ett mer dynamiskt liv och har en förmåga att stabiliseras snabbare än vad många klimatmodeller och datorsimuleringar förutspår, skriver de i senaste numret av tidskriften Science.

Nya rön om stabilare Grönlandsis, DN 3 augusti 2012

Själva studien vars artikel är svåråtkomlig för de som inte har konto på Science går att få kännedom om utifrån en BBC-artikel när resultat från studien presenterades innan Science artikeln var per-review. Situationen beskrevs så här:
”These variations in the amount of thinning that we are able to document since the 1980s make it difficult to predict how much the world’s oceans will rise over a longer period of time – a century for instance – as a result of Greenland glacial melt-water runoff,” said study leader Prof Kurt Kjaer of the University of Copenhagen.
”However, it is certain that many of the present calculations and computer models of ice sheet conditions that built upon a short range of years since 2000 must be reassessed.
”It is too early to proclaim the ‘ice sheet’s future doom’ and subsequent contribution to serious water problems for the world.”

Greenland’s ice ‘melts in spurts’, BBC News 2 augusti 2012

Notera However, it is certain that many of the present calculations and computer models of ice sheet conditions that built upon a short range of years since 2000 must be reassessed.”
snabb översättning:
Det är dock klart att många av de nuvarande beräkningar och datormodeller av förhållanden inlandsisen som bygger på en kort rad år sedan 2000 måste omvärderas.

Se även Naturlagar kör över CO2-fantasterna, Norah4you 18 oktober 2012

Read Full Post »

inte från öster. Människan följde efter. Vid tidpunkten då den 1500 år gamla nyfunna graven var ny, fanns det redan icke samisk befolkning i Jämtland som tidigt hade inflytande från norska kusten.

Utdrag ur Förutsättningar i äldre tiders Skandinavien, Utdrag ur den Gotiska Mosaiken, Johansson Inger E 1995

Landhöjning

Landhöjning är en retarderad rörelse. Landet som längst tyngts ner av den tjocka isen under istiden reser sig fortare än det land där isen tidigt försvann.[1] Sverige höjer sig därför inte lika fort i söder som i norr, utan landet ”tippar”. Landhöjningen resulterade ~ 5.700 f.Kr. att Vättern tippade.[2] Det svenska fastlandets ”tippning” har bidragit till att landområden mellan Skåne och Danmark lagts under vatten. Detta beror på att Östersjön minst 10 månader varje år tömmer ut stora mängder vatten i världshaven på grund av landhöjningen. F.n. töms 10 miljarder kubikmeter vatten ut via Öresund, Lilla och Stora Bält.[3]

Landet reste sig från söder och norrut. Människorna följde efter från söder. När de första människorna nådde norra delen av Mellansverige, låg fortfarande landet norrut under tjock is. Detta betyder i korthet att människorna vandrade in från söder, inte från öster. Där var det inlandsis ända ner till område i nuvarande Finska Viken och bort österut  mot våra dagars Moskva och vidare åt öster när t.ex. Jämtland – Hälsingland nått vattenytan. Det skedde under Bronsåldern. Lite varierat var men helt klart är att det varken var samer eller dagens nordbor som var här först.


[1]        Jfr. om man tynger ner en kork. D.v.s. vad vi får är ett fysikaliskt fenomen. Den kraft som får ett tidigare nertyngt föremål att höja sig ur vattnet är relaterat till den nedåt riktade kraft som tyngt ner det. Ju större tryck neråt, ju snabbare reser sig föremålet.

[2]               Håkansson Lars, Ahl Thorsten; SNV PM740 NLU Rapport 88 , Uppsala 1976, sid 12 ff

[3]        Horn Anna red., Från Arkösund till Kråkelund,, Oskarshamn 1978 sid 2

Utdrag ur Var Ansgar först att kristna Sverige, utdrag ur Johansson Inger E den Gotiska mosaiken kapitel 8, 1995

 

Hur ser den arkeologiska situationen ut i Norden när det gäller ev. kristna gravar? Först måste vi definiera vad vi menar med kristna gravar. Det allra första kravet är att gravarna är s.k. skelettgravar. Kravet inkluderar självfallet att gravarna tidsmässigt tillhör tiden efter Kristifödelse. Bakgrunden är att skelettgravar funnits långt tidigare, men att den seden övergetts till förmån för urngravar. Det andra kravet är att gravarna skall ligga orienterade i öst-västlig riktning. Detta senare ”krav” anses tyda på kristen begravning eller åtminstone en kristen influens.

 Från ~100 e.Kr. och framåt börjar skelettgravar förekomma allmänt på norra och centrala Jylland. Tidigare hade urngravar varit vanliga under lång tid. På norra och centrala Jylland finns det klart avgränsade begravningsplatser.[1]

 

På den Skandinaviska halvön skedde en samtidig förändring i begravningssederna efter ~100 e.Kr. Den ”kristna seden”(?) med jordgravar nådde Skåne runt samma tid som den nådde Jylland. Denna återinförda begravningssed tycks helt ha dominerat i Skånes södra delar under 200-talet.[2] I Norge märks förändringen också tidigt. Från Osloområdet spred sig gravskicket med jordbegravning(med eller utan kista) in i Östlandet inom loppet av etthundrafemtio år. Under 300-talet blev jordbe­gravningar van­ligt förekommande längs hela norska kusten ända upp mot Tromsö.[3]

 

De kristna gravsederna kan redan vid denna tiden ha spridit sig till delar av Sverige. Influenserna märks på öarna i Östersjön före folkvandringstiden. I Jämtland och Medelpad märks en kristen påverkan under 400-talet från norskt område. Fynd från Storsjöområdet har stora likheter i grav­skick, gravformer och tidsperioder som i Norge. Här skiljer sig Jämtland och Medelpad från resterande ”mellansverige”. Hur kan ett kulturinflytande från väster ha spridit sig geografiskt till ”svenskt” område? En trolig inflytelseriktning är från Trondheimsfjorden -> Neadalen -> Vemdalen -> Stjørdalen -> Vattenstäket (nuv. gränsen mot Sverige) -> Storsjöns vattenområde -> Östersjön. Under samma tid spred sig de ”svenska” jord­bruksbygderna vid Indalsälvens och Ljungans utlopp norrut via de båda flod­områdena.[4]

 

I norska inlandet övergavs skelettgravarna i stort sett under 400-talet, medan man i Vestfold och Telemarken höll sig till samma gravsed ännu på 500-talet.[5] Tröndelag och Nordnorge skil­de sig under  600- och 700-talet från övriga Norge. I dessa områden jordades de döda ända in på 700-talet. De flesta hittills funna och undersökta gravarna från 700-talet i Tröndelag och Nordnorge innehåller skelett som lagts i träkistor.[6]


[1]        Klindt-Jensen Ole, Foreign influences in Denmark´s early ironage, Køpenhavn 1950, sid 176-179

[2]        Strömberg Märtha, Järnåldersguld i Skåne, Lund 1963 sid 44

[3]        Norsk Historie, bind 1, red. prof. Knut Mykland, Oslo 1976, sid 252-256

[4]        Norsk Historie, bind 1 red. prof. Knut Mykland, Oslo 1976, sid 281ff

[5]        Norsk Historie, bind 1, red. prof. Knut Mykland, Oslo 1976, sid 256ff

[6]        Norsk Historie, bind 1, red. prof. Knut Mykland, Oslo 1976, sid 416-421 Fram till 1925 hade 193 järnåldersgravar grävts ut i Vest-Agder. 77 st av dem var skelettgravar.

Vilket självfallet får betydelse när grav från 500 e.Kr. skall analyseras….. För övrigt finns det i arabiska geografers arbeten från 400 e.Kr och framåt uppgifter om fasta bosättningar upp till en breddgrad motsvarande nuvarande Gävle.

Dassgrävare gjorde järnåldersfynd, SvD 6 november 2012
Dassgrävare gjorde järnåldersfynd, GP 6 november 2012

Återkommer när jag fått tillfälle att gå igenom gamla artiklar på disketter med referens till en bosättning före 500 e.Kr i nuvarande Jämtland som inte finns med i svenska vetenskapliga verk men omnämnd med bild och ritningar i ett norskt arbete, från en tidig utgrävning vars hela grävningsrapport jag till sist fick tag på hemma hos barnbarn till arkeologen.

Read Full Post »

från områden där vulkanisk aktivitet varit stor och där havsströmmarna som ‘drar’ norrut genom Berings sund. Den arktiska konvergensen (slå upp) innebär att mycket saltrika havsströmmar som i normalfallet har cirka + 4 grader C bildar starkt molntäcke när det möter de kalla och saltfattiga havsströmmarna från Arktis.

De varma havsströmmar vi har att ta hänsyn till när det gäller istäcket i Arktis västnordväst och ostnord ost Berings sund, är Alaska Strait, Berings Strait, California Strait där de varma Stilla Havsströmmarna möter de kalla vindarna och strömmarna från norr. Att rörelser i jordskorpan t.ex. jordbävningar på havsbotten har stor betydelse för den delen av Arktis is som alarmisterna visar på har varit känt länge, sedan 1930 talet i Oceanografikretsar (hmmm), men påtalades ånyo i våras.

De kombinerade kartan med en modell för hur mycket snötäcket bygger på isen och fick då fram en tydlig bild av var avsmältningen har skett – och faktiskt även orsaken till det.

Isarna var nämligen kraftigt förtunnade just på de platser där det strömmar in varmt havsvatten från djuphaven, genom en slags kanaler i den grundare havsbottnen nära land. När det varma vattnet når glaciärernas bottnar så smälter dom underifrån.

Forskarna har känt till varmvattenkanalerna innan, men att dom är hela orsaken till att västra Antarktis inlandsis smälter, har man inte vetat innan.Varma havsströmmar smälter isar i Antarktis, Sveriges Radio 26 april 2012

dvs den del av istäcket som alarmisterna trots att de enbart har mätningar från 1979 och trots att de mätningar som sker från satelit endast kan mäta återstrålning/reflex inte verkligt läge, försöker hävda att är alarmerande avsmältning i Arktis är alltså okunniga sk. experter från CO2-hysterikernas sida som inte gjort sin hemläxa!

Det är så enkelt att visa att det som forskare värda namnet visste på 1930-talet (finns lista på ref. böcker
i bloggartiklar här i bloggen) och som forskare nu åter vet är riktigt. Börja med att ta fram en kartbok och se på havsströmmarna där samt se hur jordbävningarna de senaste 30 dagarna varit Earthquakes map, usgrs.gov
(ursprungsbilden du får fram är en vecka. Du kan sedan välja att få karta för 30 dagar bakåt i tiden)

jämför den bilden med Seaice index daglig image, nsidc.org gå sedan tillbaka till kartboken du rekommenderats att ha vid din sida och läs på de havsströmmar som går från Beringshav längs med Nordamerikas och Rysslands norra kuster….. (Lämplig övning för 7:e klassare på femte lektionen i Geografi när man sammanfattar jorden)

Det havsvatten som strömmar in i Beringssund har normalt upp till 35% salthalt och möter isvatten som näst intill är saltfritt. Vatten blandar sig inte utan skiktar sig pga densitetskillnader som i sin tur beror på salthalten i vattnet.

Medeltemperaturen i Arktis sjönk nämligen ungefär 1935-1965. Den avkylningen var större än den globala avkylningen under samma period, precis som uppvärmningen därefter gick snabbare än det globala medlet. Det är i själva verket tveksamt om Arktis nu är varmare än det var i mitten av 30-talet. Fast sådant nämner aldrig de klimathotstroende.
Arktisk ishysteri, Vetenskapsbloggen 12 augusti 2012

Rekordlite is i Arktis, GP 20 september 2012
Rekordlite is i Arktis, Expressen 20 september 2012
Sedan har någon alarmist lyckats med att inte bara få allt om bakfoten, Arktis is smälter varje år och växer till igen, utan också att få SvD att skriva en artikel om det… inte illa jobbat Hälften av Arktis istäcke är borta, SvD 30 september 2012 Skrämmande okunskap hos CO2-folket som även lyckats lura Carl Bildt(! inte illa jobbat där heller)
Det smältande istäcket i Arktis i norr är ett existentiellt hot mot små ö-stater i söder, sade Bildt som exempel.
Bildt tror på en uppkopplad värld, DN 29 september 2012
Hallå Carl Bildt. Hur var det nu med Archimedes princip. Lämplig övning: Fyll en glas med is och tejpa en färgad tejp runt glaset en bit upp. Fyll på vatten upp till den färgade tejpens överkant. Vem tror att vattennivån stigit när isen smält? Ja CO2 folket har glömt Archimedes princip….
Slasket inleder vintersäsongen, Aftonbladet 25 september 2012

Arkimedes lag (i allmän form): Lyftkraften är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskan eller gasen.

För att förstå det där att varma havsströmmar som kommer in i t.ex. Berings sund smälter Arktis is underifrån rekommenderar jag följande övning som elever i Folkskolans tredje årskurs fick göra på 1920-talet: Öppna en dörr ut från klassrummet och ställ klassen så att de kan se åt vilket håll en ljuslåga ‘drar’ tänd ett ljus sätt det i stake på golvet vid tröskeln. Notera resultatet och be eleverna rita. Lyft ljusstaken och håll den 2 meter upp. Notera resultatet och be eleverna rita. Ge en genomgång och förklara enklast möjligt varför varm luft och varmt vatten stiger och kyligare luft och kallt vatten sjunker. När det gäller havsvattenströmmar som har olika salthalt utöver olika temperaturer. Det går att göra övningar med färgat vatten men det är lite mer komplicerat så gå till sidor på nätet som hör till Teacher on demand.

Read Full Post »

Är frågan man borde ställa till de klimatfantaster som återigen, tredje gången tror de kanske det är gillt, precis som 1978-79 och för några år sedan går och fantiserar om att Göteborg skulle riskera översvämning. De började med att påstå att Göteborg riskerade tvingas flytta hela innerstan före 1995. Jag tog det ur dem i politiska debatter och diskussioner med fakta på bordet om allt från Landhöjning (i Göteborg mellan 3-4 mm per år. Dvs 30-40 cm per 100 år), Nederbördsområdet som ger vatten till Göta Älv (sträcker sig upp till Mjösa i Norge). Vattenföringen i älvar och åar ned mot Vänern finns i faktiskt uppmätta siffror sedan mitten av 1800-talet att läsa i Melin Ragnar, Vattenföringen i Sveriges floder, Stockholm 1955 för uppgifterna fram till början av 1950-talet och hos SGI (INTE SMHI som har haft felaktiga korrigerade siffror de gånger jag kontrollerade under 1990-2005) i Linköping; fakta om havsströmmar som påverkar Västerhavet samt landhöjningen i Östersjön som leder till stor ökning i utströmningen av vatten från Östersjön via Öresund, Lilla och Stora Bält och som går ut i ström som leder bort till norska sydkusten och vidare ut i ytterkanten av Golfströmmen.

Archimedes princip borde var enda en som gått i skola kunna utantill och innantill. Men något måste gått snett när folk inte fattar att land som tryckts ner av glaciärer eller is eller is flytande i vatten (som också trycker undan vatten) när trycket/föremålet som trycker undan vatten avlägsnas t.ex. glaciärer smälter (vilket de skall göra rent vetenskapligt och detta har varit känt sedan 1780-talet btw). För de som behöver repetera eller aldrig lärde in Archimedes princip räcker det att hänvisa till Arkimedes princip, Wikipedia samt Walter Fendts mycket illustrativa site Arkimedes princip i vätskor, walter-fendt.de

Så undrar säkert vän av ordning som ändå inte förstår ovanstående eftersom sk. experter (hmmmm var gick de i skola?) hur det då kommer sig att världshaven var som det ibland sägs 70 meter lägre under peaken av senaste istiden. Allra först kanske vi skall göra klart två viktiga saker:

* Mängden vatten är i princip något så när konstant men formen av vatten varierar. För det som många missat är att lära sig vattnets kretslopp. Inte bara det som står i läroböckerna utan att förstå vad detta betyder i olika miljöer. Vatten som faller ner strävar alltid att hitta lägsta punkten. Om det finns växtlighet t.ex. träd eller buskar, så binds stora mängder vatten i dem och i rotsystemen. I övrigt, så binds vatten också i slam, lera och andra avlagringar som är helt naturliga.

* Det finns inte och har aldrig någonsin funnits en fix havsvattennivå. Havsvatten’djupet’ i världshaven varierar under dagen och under året samt över år. Allt beror på tre viktiga faktorer: Månens dragningskraft (slå upp ‘månens dragningskraft’; tidvatten och ”sea level rise”. Nu är det så att havsytan varierar upp till 28 meter på en och samma punkt i världshaven under en måncykel enbart beroende på månens dragningskraft. Tidvattenskillnader kan vara 14 meter eller mer vid strand längs världshaven.

Havsytan har höjts med 3 mm/år mer eller mindre konstant ända sedan 1900. Vi har inte faktiskt uppmätta värden på tillräckligt många punkter för perioden år 1000 fram till 1900. Inte ens för 1800-talet. Vad vi däremot vet är att Archimedes princip gäller och trots att vi har stora världshav, så har landhöjningen som skett och fortfarande sker (t.ex. i Göteborg där landhöjningen är större än havsnivåhöjningen och så kommer att vara sett i stora drag rent matematiskt och geologiskt de närmaste 200 åren), gjort att mindre och mindre yta inte är land samtidigt som de stora skogsavverkningarna som började i slutet av 1700-talet och’exploderade’ under mitten av 1900-talet gjort att mindre och mindre vatten binds i mark på land.

Kortfattat: Det föreligger ingen som helst risk att Göteborg kommer under vatten. Vänligen gå ner och titta i kanalerna. Där ser var och en av er effekterna av att landhöjningen är större än havsnivåhöjningen. De avlopp som förr mynnade ut någon meter under dåvarande medelvattenstånd (titta på kanalsidan mot Tyska kyrkan – Gustav Adolfs torg där syns det bäst). Kolla sedan, gärna dagligen, mätaren i kanalen vid sidan om 3:ans hållplats i Brunnsparken. Intressant för de som förstår vad det innebär. Inte så intressant för klimatfantasterna. Men det bryr jag mig inte om. Verkligheten är mer fantastisk än dikten.

Göteborg klarar inte översvämning, GP 10 jul 2012
Om 200 år kanske Göteborg måste flytta, GT 10 juli 2012

Nej det är ingen fara för Göteborg. Vi ligger ovanför den linje från södra Halland till mellersta Småland där landet söder om sjunker/tippar. Jag lämnar en brasklapp för Malmö som till råga på allt byggt på ställen de inte borde nära vattnet…. där sjunker landet och ju större landhöjningen är i norra delen av Östersjön/Bottenviken, desto större vattenmängder går ut genom Öresund.
PS jag skrev dataprogram för vattennivåerna i världshaven 1993, 43 viktiga samt ett antal mindre viktiga faktorer som påverkat/påverkar. Orsaken var att jag var tvungen att få korrekta siffror för hur vattennivån i Östersjön förändrats från stenåldern fram till år 1000 för min C-uppsats i historia. Något helt annat än klimatsnillenas modellprogram där de missat mer än hälften av de viktigaste faktorerna.

Read Full Post »

åter igen visar CO2-fantasterna sin brist på kunskap. Nåväl får väl rätta till de brister de har. Landhöjningen längs norra kusten av Mälaren är fortsatt snabbare (om än långsam) än vad landhöjningen söder om Mälaren är.

”VATTENNIVÅER I FORNTIDEN
Generellt: När man skall beräkna tidigare havsnivåer måste man först klarlägga följande:
HAVSYTENIVÅER ÄR INGET EXAKT VÄRDE HAVSYTAN VARIERAR MAN RÄKNAR PÅ ÅRSMEDELVÄRDEN.
Under dygnet (mellan ett hög och ett lågmärke mindre markant här i Östersjön, men kan i vissa lägen ändå göra skillnad när man räknar på vattenvägars farbarhet) Under året, månen och solens läge i förhållande till jorden ger i sig skillnad i form av spring- och nipflod. Säsongvisa variationer förekommer. Exempel på detta är att Östergötlands Östersjökust har en skillnad på årshögsta-årslägsta som medför en skillnad i vattennivå med 1 m. Under en tusenårsperiod kan torra/regniga perioder variera. Detta tillsammans med olika jordarters och bergformationers varierande receptionsförmåga över tiden tillsammans med vindar, strömmar och andra naturfenomen kan få havsytenivån att variera högst avsevärt från den teoretiska havsyteberäkningen
…….
……
Notera: Östersjön förlorar varje år 10 miljarder kubikmeter vatten p.g.a. landhöjningen [Horn Anna red., Från Arkösund till Kråkelund,, Oskarshamn 1978 sid 2]
Utdrag ur C-uppsatsen Johansson Inger, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, Linköpings Universitet 1993 (handledare Jan Eriksson)

Översvämmad Mälaren hot, GP 23 februari 2012
Översvämmad Mälaren kan stoppa elen, DN 23 februari 2012
De har inte ens klart för sig att om det vore så att vattenmängderna blev de värst befarade enligt datamodellerna, så skulle vattennivån runt Mälaren som värst nå liknande nivå som den hade på Drottning Kristinas tid. Men det är som sagt datamodeller som dessutom förutsätter att det inom Mälarens nederbördsområde faller mer än dubbelt så mycket regn som idag samt att alla glaciärer och fjälltoppar skulle bli snölösa på en gång. Snurren.
Jag råder dem att gå ner på närmaste lantmäteri och begära fram de äldsta kartorna.

Nu är det så att landet och alla sjöar, insjöar så väl som sjöar med direktförbindelse till Östersjön tippar. Det är en följa av att inlandsisen drog sig tillbaka från söder mot norr. Stannade till en längre tid på en linje från Skövde mot Södertälje och över Östersjön, men som sagt smälte från syd norrut. Detta innebar att det land där isen smälte först/tidigare än andra ställen norrut, reste sig snabbare först, men landhöjning är en retarderad rörelse. Det innebär att de områden som längre var under istäcket fortfarande än idag reser sig snabbare än områden söderut. Detta har också till följd att vissa områden i södra Sverige sjunker relaterat till områden längre norrut. Följden av detta och att vi idag bara har Öresund samt lilla och stora Bält som kan släppa ut de enorma mängder som går ur Östersjön varje år, är att det finns två städer i syd där bebyggelsen under senaste århundradet kommit för nära vattennivån i Öresund är de enda svenska städer där det aktuella problemet kan uppkomma. Malmö är en av dem.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »