Rädda lärare

har antingen inte ämnes- och stadiebehörighet ELLER så har deras Lärarhögskola INTE haft en kurs där lärarstudenterna fått lära sig vad som gäller i Sverige när det gäller enmansingripande. För läraren är verkligen inte tandlös när det gäller stöd i lagen. Även om man skulle kunna tro detta när man läser en mycket bra ledarartikel av Isak Skogstad Ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening

Enligt en rapport från Lärarnas Riksförbund har var tredje lärare blivit hotad med en anmälan av en elev eller förälder. I det fall en lärare blir anmäld till Skolinspektionen medför det inte sällan en stor personlig påfrestning för den lärare som anmälts och dålig publicitet för skolan.

Så många som var fjärde lärare uppger att de har tvekat att ingripa i en ordningssituation, exempelvis bråk mellan elever, på grund av rädsla för att bli anmäld. Det säger sig självt att det här är ohållbart.

Den svenska skolan har störst ordningsproblem av alla länder i hela OECD. Det är inte så förvånande med tanke på att en så stor andel av lärarna är rädda för att gripa in när det uppstår hotfulla situationer. Under en alltför lång tid har det varit tabu att prata om skolans ordningsproblem. När jag själv lyft frågan är det inte ovanligt att jag har blivit anklagad för att vilja gå tillbaka till 1950-talets skola.

Det är naturligtvis inget annat än en befängd anklagelse. Även i dagens skola har alla elever rätt att känna sig trygga i skolmiljön och ha den arbetsro som krävs för skolarbetet i klassrummen.

För att skapa en trygg arbetsmiljö i skolan krävs det att lärarkåren får ett tydligt stöd och mandat från både skolledning och föräldrar i sitt arbete att upprätthålla ordningen. Det är dessvärre inte ovanligt att jag möter en laissez faire-attityd till ordningsproblemen i skolan. Det är direkt skadligt för våra elever.Isak Skogstad: Alla förlorar på rädda lärare, gästkrönikör Ledarsidan Göteborgsposten 27 Mars 2016

Redan min ”gamle” (från Tornhagsskolan, Linköping) gymnastiklärare och tränare SO Eskilsson gick en av de första lektionerna i det som gått över från att kallas Gymnastik till att få ämnesnamnet Idrott, igenom självförsvar samt hur man som lärare (En lärare är Ledare) skulle gå in och ingripa om någon elev gav sig på annan elev eller skolans personal. Vi som gick på Lärarhögskolan i Linköping fick även en juridisk genomgång under en av de inledande kurserna i vad lärare (och andra) har stöd för i lagen.

En sak har dock Isak Skogstad missat helt. Det är inte ointressant sett ur ett mänskligt perspektiv men juridiskt och etiskt ointressant om föräldrar stödjer lärarens arbete för att få ordning på en klass. Däremot finns det som han påpekar rektorer som inte ger lärarna på skolan det stöd som rektorn SKALL ha lärt in hur han/hon som ledare skall lyfta lärarna.

En av grundförutsättningarna för en lärare är att hans/hennes elever kan komma ur vilka samhällsförhållanden som helst. Allt behöver inte vara som det ser ut. Problem finns av varierande slag, sjukdom, droger, ekonomiska förhållanden som skolans personal aldrig har en aning om. Samma finns tyvärr också bland skolans personal. Allt är inte så att man kommer till dukat bord som lärare. Korrektion: En lärare kommer alltid till ett bord han/hon som Ledare skall duka och få att se lockande ut att ”äta”.

Är det så att en lärare ser en elev slå på en annan elev, så ger lagen läraren rätt att ingripa. som Lärare är man också SKYLDIG att anmäla den elev som slår, hotar eller trakasserar annan elev. Inte den som blir mobbad, slagen eller hotad vilket en del lärare fått om bakfoten. Den elev som slår, hotar eller trakasserar annan elev mår självfallet inte bra. Den utgör fara för andra och för sig själv. Jag har själv aldrig tvekat en sekund att lyfta undan sådan elev. Många gånger hörde jag: ”Hur vågar du?” som om jag skulle vara rädd för att skydda en elev från att bli slagen, hotad eller allvarligt trakasserad. Minns när en sådan elev som lärare var rädda för, i en förort till en större stad för länge sedan, försökte med: ”Jag skall gå och ringa pappa”….. pappan var en politisk pamp som satt i ett av husen i Stockholm. En av mina egna gamla bekanta sedan många år…. jag sa till killen: OK då går vi till rektorsexpeditionen och ringer 08-xxx xxx xxx…. Killen stirrade på mig och sedan bråkade han inte varken med elev, lärare eller mig resten av det vikariatet…

Read Full Post »

Tillåtet även för professor i pedagogik vara dum

mycket dumt att bevisa det själv.

Peter Ekborg, avdelningschef vid Skolinspektionen, bemöter debatten med att sparka hårt nedåt.

Ekborg antyder att det är nästintill tjänstefel att vara av åsikten att gymnasielever kan avkrävas ansvar för sitt skolengagemang: ”det synsätt som Johan Svensson ger uttryck för står i strid med skollagen”.

En gymnasieelevs misslyckande är per definition skolans misslyckande.

Lärare förväntas kunna kompensera för alla de eventuella problem som kan finnas i en ung människas liv.

Attraktiv undervisning

Vad är det drevet mot Svensson tänker sig att en lärare skall göra när en elev uteblir, inte gör sina uppgifter eller inte lyssnar på genomgångar?Finns det en gräns för vad en lärare skall kunna göra, Jonas Linderoth professor i pedagogik, Göteborgs universitet på GP-debatt 25 Mars 2015

Sällan jag blivit så F-ad för herr professor bevisar direkt sin okunskap om didaktik vilket även en professor i pedagogik KRÄVDES ha kunskap om förut. Det ingår i en lärares arbetsuppgifter enligt det som i andra sammanhang kallas Arbetsspecifikation att:

* Se till att varje elev i skolan oavsett om det är i Grundskola eller på Gymnasium möts av läraren på ELEVENS egen nivå! Är det så att eleven inte är intresserad att lära, så är det LÄRARE som åstadkommit detta. Som en äldre lärare sa till mig och som jag citerat flera gånger under åren: Vi tar emot nyfikna och vetgiriga barn när de börjar skolan och släpper ut många uttråkade elever efter femman Så är det! Det är förbaske mig inte enskild elevs fel att eleven haft lärare som antingen inte varit behöriga eller också varit fullständigt ointresserade av att se till att av rektor kräva resurser för att den enskilde eleven skall hänga med samtidigt som den förstår. Detta är en lärares huvuduppgift utöver att lära ut så att elever ges verktygen för att kunna lära in – att se till att de elever som behöver extra stöd får detta. Fattar inte herr Professor i pedagogik detta, så är det illa ställt med Lärarutbildningen nu för tiden!

att skylla på eleverna och inte ta sitt ansvar som vuxen och definitivt inte som lärare, är fegt mycket fegt. Läs gärna mina kommentarer till Johan Svenssons helt absurda debattinlägg: 18 Mars dummaste debattinlägg skyller på eleverna

att som herr professor i sin argumentation använda sig av i stort sett alla fallacies bevisar bara okunskap även om vilka argument som är helt ogiltiga och endast visar på att herr professor utöver allt annat inte lärt in vad som krävs för att uppsatser, akademiska arbeten etc skall vara värda att godkännas. Märkligt

Read Full Post »

18 mars dummaste debattinlägg skyller på eleverna.

Jag utgår från att en gymnasielärare i matematik har gått på Lärarhögskolan. Hur det ens är möjligt att ha missat att det är de tidiga skolårens lärare som formar eleverna, det undrar jag. Hur det ens är möjligt för en behörig lärare som måste ha fått kunskap om Barn och Ungdomars utveckling, fått lära sig pedagogik, metodik och didaktik att försöka smita från sitt eget läraransvar och skylla på eleverna för det ena och det andra, det är andra stora frågan. VÄX UPP OCH TA DITT LÄRARANSVAR. Försök inte skylla på eleverna det säger mer om dig själv Johan Svensson, än det någonsin säger om de elever som har oturen att få en lärare som inte vill, vågar eller kan klara av att vara lärare.

Tillåtet vara dum i Sverige. Mycket dumt att själv bevisa det!

Skolinspektionen är fel ute när det gäller elever som misslyckas med sina studier. Det är oftast inte lärarna och rektorerna som ska kritiseras. Misslyckandet beror nästan alltid på att eleverna har fel inställning till studierna, skriver matematiklärare Johan Svensson.

Skolinspektionens uppgift är att kontrollera att skollagen följs av skolorna i Sverige. Detta är en oerhört viktig uppgift för att säkerställa att undervisningen är likvärdig och håller hög kvalitet.

Jag har tagit del av inspektionens bedömning av Hvitfeldska gymnasiets stödåtgärder för svagpresterande elever. Kritiken går ut på att ”det finns tillfällen då lärare i sitt agerande utgår från att elevers eventuella svårigheter med studierna beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven”. Vidare konstaterar Skolinspektionen kritiskt att ”eleven förväntas anpassa sig till den utbildning som erbjuds”.

Vad menar myndigheten?Oftast elevernas eget fel att de inte klarar gymnasiet, Johan Svensson matematiklärare på Lindholmens tekniska gymnasium Göteborg på GP debatt 18 Mars 2016

NEJ, det är du som brister. Inte eleverna. Du brister på två sätt:

* OM inte elever som kommer till din klass har fått lära sig studieteknik, så är det din f-ade skyldighet som lärare att ta den eller de första lektionerna i ditt ämne till att gå igenom vad som krävs för att klara ditt ämne.

* OM du inte klarar av att möta varje elev du får i ditt klassrum på den enskilde elevens nivå, så kan du möjligen skylla den saknade kunskapen på elevens tidigare lärare,
MEN
och det är viktigt! Du har ändå skyldighet som lärare att ta reda på var varenda elev du har står samt vid behov hjälpa till så att eleven får det extra stöd den borde fått för länge sedan!

Snacka inte mer goja! Läs gärna: När kunskap inte värdesätts

Bitar av ett debattsvar från Hannah Franks aktiveringspedagog inom socialpsykiatrin, är ok.

Johan Svensson jämför i sin debattartikel ”Oftast elevernas eget fel” matematikinlärning med att lära sig cykla, och menar att det bara handlar om inställning och attityd:

”Det är inga medfödda egenskaper som gör att eleven inte gör sina läxor, inte kommer i tid, är okoncentrerad på lektionerna och på andra sätt missköter sina studier. Visst finns det omständigheter som gör att en del elever har svårt att klara sin gymnasieutbildning, men det absolut vanligaste är att misslyckandet beror på felaktig inställning till studierna. Det händer nästan aldrig att en elev som följer undervisningen och är aktiv under lektionerna inte klarar sin gymnasieutbildning”, skriver han bland annat.

Alla dessa exempel på ”felaktig inställning” som Johan Svensson listar kan vara konsekvenser av kognitiva svårigheter, som ofta leder till att det helt enkelt inte går att följa undervisningen och vara aktiv under lektionerna utan individuella anpassningar.Vem skulle ge en vanlig cykel till ett barn utan ben, Hannah Franks aktiveringspedagog inom socialpsykiatrin på GP debatt 19 Mars 2016

Tyvärr har Hannah Frank, liksom många andra, inte fattat det som vi som läste Socialpsykologi inom Sociologin på 70-talet fick lära oss. Det som nu kallas kognition är ett resultat av den spegling som barn får under sina första 10-12 år. Det ingår i ett barns utveckling att man måste kunna sätta och våga sätta gränser. Stimulera och bejaka det som är bra vilket enligt alla allvarligt menade vetenskapliga studier de senaste 90 åren visat. Det är lätt att strunta i att lyfta men varje gång man som vuxen oavsett i vilket sammanhang man har med ett barn att göra, varje gång så skapar man de grundvärderingar som barnet sedan handlar efter och reflekterar över. Kognition är en viktig bit, alldeles för viktig för att användas som ursäkt när barn inte ”vill” eller ”kan” lära in. Det är vi vuxna som mött barnet och inte tillfredställt de behov och/eller gett det extra stöd som barnet behöver.

Läs även: Studier, tips med mera

Read Full Post »

Ska katten lära råttan hur man jagar hund?

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

När kunskap inte värdesätts…..

#Statistics from National Agency for Education (Skolverket): 48 % of Swedish teachers lack adequate training for their subjects

— Anita Almgren (@12Almgren) February 26, 2015

Sverige torde vara unikt. Hoppas jag…. För hur är det möjligt att det under en lång följd av år varit tillåtet, samt vanligt förekommande, att skolors rektorer anställer obehöriga, ofta de som inte ens läst ämnet de undervisar i efter gymnasiet själva, i stället för ämnes- och stadiebehöriga lärare? Förvisso blir det billigare för stat och kommun i korta loppet, men Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker och det är skillnad på att lära ut samt ha förmåga att ge varje enskild elev de verktyg den behöver för att kunna lära in. Eller som min didaktiklärare i Linköping sa: Det är en sak att lära Snobben. En helt annan att få Snobben att lära in.

Förstår också att en och annan politiker tycker det kan vara billigare för svenska staten att vältra över stora studieskulder på allt fler som utifrån Alla skall med-skolans filosofi blivit pushade in i ”kvarnen” för att finna att de har Utbildats till arbetslöshet och vuxendagis med stora skulder resten av livet.

Förvisso är Politiker inte vetenskapsmän och det finns inte ens ett minsta behörighetskrav av att ha ordkunskap samt ordförståelse nog att förstå Regeringsformen samt andra svenska Grundlagar. Ändå har politiker som före Grundskolans införande klagade på att deras löner var lägre än svenska Adjunkters numera dubbelt så hög lön, garanterad pension om de suttit en period eller längre samt slinker därför som forna dagars Sovjetiska trojkas folk förbi i gräddfil i stället för att som alla andra få gå till Arbetsförmedlingen första dagen de är utan jobb. Inte behöver de leva på A-kassa eller söka alla lediga jobb. Fast i och för sig är det många av dem som säkerligen skulle få svårt med de begränsade kunskaper de har att få ett jobb med ens medianlön….

När kunskap inte värdesätts i ett land, så går det utför med landets möjligheter att hävda sig i den allt snabbare tekniska utvecklingen.

Vänd negativ skoltrend – släpp läraren fri, GP Ledarsidan 3 mars 2015

Read Full Post »

Politiker är inte vetenskapsmän

Politiker är inte vetenskapsmän. Det finns ingen som helst behörighet eller ens krav på vetenskaplig utbildning för att bli politiker. OM en politiker har utbildning och kunskap som är gångbar på öppna arbetsmarknaden, d.v.s. i icke Offentlig tjänst alternativt politiskt tillsättning utanför det Offentligas sfär, så är det tacknämligt. Men inte något som går att förutsätta.

Det är den hårda krassa verkligheten som Sveriges, och andra länders, politiker måste ta till sig.

Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker http://t.co/uzBgCq3QPM

— Inger E Johansson (@IngerNorah4you) February 26, 2015

Det enda politiker kan göra, och bör göra, är att tillhandahålla de ekonomiska förutsättningarna för att utbildning skall ha kvalitativt höga krav oavsett utförare och då från första klass hela vägen upp till universitets-/högskoleexamen. Samt att se till att underlätta företagsamhet, teknisk samt industriell utveckling. Resten kan politiker inte styra över hur gärna de än vill.

FN är ingen världsregering. Att det kliar i fingrarna på mången politiker runt vår värld att finna möjlighet att styra hela världens medborgare samt att hitta nya påfund för att få in ”skattepengar” som aldrig redovisas fullt ut vart de går, det har visat sig gång på gång.

UN isn’t a World Goverment. But undemocratic politicians sure want to be Leading the World.

So that is why the global warming scare is so hard to kill. The end game is world domination. With such a big prize – the biggest possible, facts aren’t even inconvenient. They are not part of the process. It has been a long slog but gird your loins for a battle that might last into mid-century. Lima was COP 20 and Ms Figueres is prepared to take it to COP 40. is unfortunatly not a movie scenario.The UN Climate End Game

Här i Sverige strävar den Jönssonlige lika Regeringens Socialdemokratiska ledning att få en plats i FN:s säkerhetsråd. För den politiska positionen har Socialdemokraterna gjort mycket för att dölja Socialdemokraternas mörka historia fast på vägen glömde ”Tyck som jag”-politikerna bort sig och erkände Palestina. Något som i och för sig borde skett redan när staten Israel fick FN-godkännande, men ligger lite fel i tiden år 2015. Socialdemokraterna är villiga att schackra för att få röster nog att kunna väljas in. Att jag personligen inte finner det vara fel att förnya avtalet med Saudi Arabien, är min privata uppfattning. Jag förstår dock irritationen från de inom Socialdemokratiska partiet som har avvikande uppfattning. Jag förstår ännu mer irritationen hos Regeringspartnern Miljöpartiet som åter får se sina hjärtefrågor sidestepade. Att jag inte håller med Miljöpartiet så som det utvecklats till rena vänsternissar vänster om svenska Vänsterpartiet, det är en annan sak. Hindrar inte principiella reflexioner.

Löfvéns längtan, SvD Ledarsidan 25 februari 2015
Miljöpartiet sätter ner foten om Saudiavtalet, Aftonbladet 25 februari 2015
Massivt motstånd i MP mot Saudiavtalet, DN 25 februari 2015

Read Full Post »

Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Ska vi utbilda unga till arbetslöshet

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..

Read Full Post »

Utbildningsrevolution?

Nu har inte bara S utan även Saco (Sveriges Academikerorganisation) trampat i klaveret. Hur står det till med ordkunskapen hos Sacos företrädare i utbildningsdebatten?

Det är inte en utbildningsrevolution att Höstterminen 2011 var antalet studenter vid högskolan 227 procent högre än hösten 1980 visar data från SCB Regering och opposition bråkar med tveksamma siffror, Emelie Lilliefeldt, (handläggare utbildningsfrågor Saco); Håkan Regnér (Sacoekonom); Galina Pokarzhevskaya (statistiker och utredare Saco).

För att det skulle varit en utbildningsrevolution att fler läser på högskolor och universitet, så hade det krävts att vetenskapsteori satts i centrum så att alla som skriver från B-uppsats upp till akademiska arbeten verkligen gjort detta utifrån vedertagen standard. Så är inte fallet. Det som brister, brister redan när det gäller vilka som kommer in på universitetet. Inte etnisk, könsmässig eller socialnivå uppdelning. Däremot är kraven för att komma in lägre på flera av lärosätena än det var under 1960-70 talet. Vilket medfört att det på många utbildningar idag konstigt nog krävs mer timundervisning i respektive kurs än vad som någonsin förr varit kravet. Det kostar mer för universiteten och högskolorna än vad något politiskt parti eller Saco åtminstone utåt visat att de förstår. Vad värre är, är att kunskapsstandarden på sina håll blivit så låg för de som börjar studera att de inte direkt kan läsa och förstå det som behöver läsas in för att klara kurser och linjer. Tre saker brister, och detta tyvärr från Grundskolans lägre årskurser:

* Ordkunskapen är liksom huvudräkningen satt på undantag så att de som skulle behövt hjälp redan i de första klasserna på Grundskolan och som har Skollagen i ryggen för att få den hjälpen, ofta aldrig fått det stöd som krävs. Det hjälper inte att kunna läsa om det som skall ha lärts in inte har förståtts så att det går att använda på varje steg på kunskapstrappan uppåt.

* Läxor har av många setts som något som bara har att göra med skolan eller debatten om RUT-avdrag för läxläsning. Det finns två viktiga bitar i läxläsning hemma som aldrig, eller åtminstone ytterst sällan berörs:
Oavsett om en förälder själv kan eller behöver ‘lära in först själv’, så är det viktig stund för varje barn att föräldern tar sig tid att sätta sig ner och som minst lyssna för att veta vad barnet lär sig i skolan och vad barnet funderar på i samband med detta. Varje barn behöver mer än sk. kvalitétstid med föräldern. Det handlar om att barnets naturliga råmodell(-er) är barnets viktigaste källa för socialt samspel och diskussion om det barnet funderar på.
Läxläsning är också ett sätt att repetera utanför klassrummets stökiga miljö idag. Det är aldrig någonsin möjligt för en lärare som har 40 minuters lektion att ägna den tid och uppmärksamhet åt varje enskilt barn. Observera att många lärare inte har mer än totalt 80-120 minuter/30 elevers klass i veckan. Det är därför viktigt för kunskapsinhämtande att repetition sker utanför hela skolmiljön. Gemensam läxläsning 40 minuter eller ens 80 minuter i veckan ger inte mycket om det sker i skolmiljö med 30-60 elever som tiden skall fördelas på. Läxläsning är inte ens vanlig undervisning där läraren i bästa fall under förutsättning av lugn klass där alla kommer i tid, har med sig böcker och anteckningsblock, sitter ner o.s.v På en vanlig lektion har läraren som bäst dryga minuten + 20 sekund att ägna sig speciellt åt varje barn. Förälder är man hela livet och det hör till att man vågar vara förälder även om barnet lär sig mer formell kunskap än man själv lärt in.

* Antalet som studerar vid universitet och högskolor säger inget om kvalitén på utbildningen. Vilket visats ovan. Det säger tyvärr heller inget om hur många som går ut med akademiska examina i ämnen eller på linjer som samhället, arbetsmarknaden eller tidens behov i övrigt ställer. Många kurser och linjer utbildar till arbetslöshet som kräver mer utbildning till den grad att de som läser vidare ofta får svårt att få jobb för att de är överkvalificerade och inte har praktisk erfarenhet ens av det de utbildat sig i. Utbildningar för enskilds önskade utbildning är en dröm men har väldigt lite med behovet på arbetsmarknad eller möjlighet att utifrån utbildningen finna framtida försörjningsmöjlighet att göra.

Sedan åter till vetenskapsteori. Hade varit bra om man återigen tagit upp filosofi, logisk analys och grunderna till vilka premisser som i enskilda fallet måste vara uppfyllda för att ett påstående/antagande eller argument skall vara giltigt i specifik situation. Som det är idag saknar flera av de uppsatser och akademiska arbeten som kommer god akrebi och god kunskap i vad som krävs för att A -> B skall gå att använda i samtliga fall där B kan leda till C och utifrån det skulle kunna leda till en hållbar slutsats att A -> C. Mycket snömos och döljande av problems subjektiva värderingar utifrån enskilds egen ryggsäck syns tyvärr numera.

Tidigare debattinlägg på DN i utbildningsfrågan: Alliansens politik sänker utbildningsnivån i Sverige, Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S)på DN debatt 19 december 2012 samt Löfven och Baylan trixar med siffrorna, utbildningsminister Jan Björklund (FP) på DN-debatt 19 december 2012
Trixande är ordet – mindre antal i årskullar leder automatiskt till behov av mindre antal platser på universitet. Det kan aldrig vara ett självändamål att någon skall gå på universitet eller högskola år ut och år in bara för att lära sig mer. Minns en kille som var god vän med gamla studentkompisar till mig. Den killen gick ett antal linjer på Chalmers fram till sista terminen…. så bytte han linje. Samhället har inte så gott om pengar att studier skall få vara för personlig tillfredställelse. När man börjar läsa, så behövs ett mål att sikta mot. Finns inte målet är frågan om studierna är rimliga. Välja om är en sak men inte något som skall få upprepas gång på gång på gång innan som minst första examen är klar.

Read Full Post »