Samma andas barn – de som går till IS och de som bråkar i samhället. Det handlar inte om barn/unga som är invandrare eller ej, det handlar inte om religion eller kultur roten till problemet är djupare än så.
VIKTIGT
ALLA Lärare som ser att ett barn inte mår bra har anmälningsplikt till Sociala Myndigheter. Det är inte upp till lärare eller rektor att avgöra om det är eller inte är så att ett barn som kan antas fara illa behöver anmälas!
Säpo informerar lärare om IS, DN 22 januari 2015 och det enda lärarna hänger upp sig på är att de fått för sig att Säpo vill att de skall rapportera avvikelser till dem. Hur många av de lärarna är behöriga lärare. Verkligt behöriga som gått på Lärarhögskolan alltså och inte bara fått behörighet genom sk. långvarig erfarenhet….
ALLA lärare är enligt Sociallagstiftningar skyldiga att rapportera barn som de misstänker far illa eller som de misstänker kan riskera att fara illa!!!!!!!
Finns det någon som anser att ett barn som brukar våld mot sig själv eller andra eller som uttrycker extrema verklighetsuppfattningar inte är i risk för att fara illa???
Säpo informerar lärare om Islamiska staten, Expressen 22 januari 2015
Dalta inte med krigsbrottslingar, GP 19 januari 2015 De har daltats med redan när de växte upp. Motiveringarna för daltandet har varierat, men nog är nog. Nu gäller samma situation för de som varit nere och stridit för IS som för tidigare elev jag tillfälligt hade under praktik på högstadie i Linköping runt 1990 och som knappt hann bli 18 innan han stack till Jugoslavien. Det är inte tillåtet för svensk medborgare eller person med svenskt uppehållstillstånd att kriga utomlands. Sveriges nuvarande lagar gör det möjligt att utreda de enskilda individerna för krigsbrott och åtala dem vid svensk domstol.
Imanen: Blir inte jihadist av religiösa skäl, Aftonbladet 22 januari 2015 Imanen har rätt i mycket men fel i att det handlar om utsatta barn/unga. Den bilden har han förmodligen fått av svenska flumliberaler och vänsternissar som hörts i media. Verkligheten är betydligt mer nära hemmet och tyvärr har jag fått det intrycket att många invandrarföräldrar skäms när deras barn inte längre respekterar sina föräldrar. Det hinner då gå lång tid, ibland flera år, innan barnen får hjälp om de ens får någon. Precis som deras motsvarigheter bland svenska våldsbenägna unga.
Mer viktig kunskap
Detta gäller för samtliga som befarar att ett barn far illa. D.v.s. för ALLA som i sitt arbete eller under sitt fritidsuppdrag i förening kommer att känna oro/misstanke. Alltså inte bara för lärare:
För alla som i sitt arbete får kännedom om att ett barn kan fara illa gäller anmälningsplikt. Det gäller till exempel personal i skola, på fritids, inom sjukvården, polisen och kyrkan. En sådan anmälan kan inte vara anonym. Om du misstänker att ett barn i din närhet på något sätt far illa är du skyldig att genast kontakta socialtjänsten. Du behöver inte veta säkert om något är fel, det räcker med att du känner oro. Utdraget är från Halmstad Kommuns sida Anmälningsplikt, Halmstad Kommuns hemsida
Samma gäller i samtliga svenska kommuner. Må vara att en del fastnat för att det speciellt i lagtexten trycks på de barn som misstänks vara sexuellt utnyttjade eller riskerar att bli det. MEN SOCIALTJÄNSTLAGENS ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄR SKYLDIGA RAPPORTERA ALLA SOM MISSTÄNKS FARA ILLA.
Att barn och unga redan i skolan uppträder och faktiskt tillåtits uppträda med extrema självuppfattningar och extrema åsikter om andra människor har inget med religion i sig att göra. Att det i nu aktuella fallet kommit att bli diskussion om lärare skall anmäla barn och unga med extrema religiösa åsikter är häpnadsväckande. Lärare har i alla tider varit skyldiga att anmäla alla samma andas barn till sociala myndigheter oavsett om det handlat om religiösa, kulturella eller samhällsextrema åsikter som gör att barnet kan vara utsatt för fara eller vara fara för sig själv/andra barn, unga eller vuxna! INGET NYTT! Läs lagtexten längst ner!
Egna erfarenheter av barn som daltats med
Rödtotten som i tv-inslag sänt över hela världen under Kravallerna på Avenyn, Göteborg, i samband med EU-toppmöte som bevistades av amerikanske presidenten Bush. Den killen stötte jag på redan som 5-6 åring när jag var ute och auskulterade på dagis 6-års grupp en höst i slutet av 1980-talet.
Killen var kung på dagis enligt sina förskolelärare som inte vågade annat än låta den redan då våldsamme killen få sin vilja igenom, sa de…. svensk är väl bäst att tillägga så ingen får för sig att det är religiöst, kulturellt eller annat.
Han blev vansinnig när han inte klarade att sy i en knapp och kom och beordrade mig(!) att göra det för honom. Trots att alla andra barn försökte efter bästa vilja.
Dagen efter såg jag vid besök hos en bekant att killen som bodde i samma hus som min bekant tog en katt i svansen och slängde iväg den som en diskus.
Jag vet att killen blev anmäld när han väl gick i skolan. Jag vet det för att det var min dotter som han sparkade i ryggen och förföljde hem till hennes morföräldrar. Jag gjorde första polisanmälan direkt då skolan vägrade bry sig. Jag vet eftersom skolan i fråga även var en av de skolor jag auskulterade på att lärare i lärarrummet uttryckt rädsla för grabben. Vi min dotter och jag blev hotade av skolans rektor och psykolog – det var ju mitt fel i min uppfostran av min dotter som enligt dem gjorde att hon blev mobbad, sparkad, slagen och förföljd…..
Hade jag inte haft hjälp av en tidigare klasskamrat som själv varit mobbare och nu var fastanställd på skolan; av grannfruar till mina föräldrar där en av dem tidigare jobbat på skolan och var mor till en av Sveriges mer välrenomerade psykologer och vittnade till polisen, av bussförare jag känt sin min ungdom som vittnade hur grabben försökte misshandla min dotter på buss, av Folkpartipolitiker som satt i Kommunledning och i Riksdag, av Vänsterpartister på nämndnivå som stöttade, så vet man inte hur det gått. Alldeles för ofta är även Sociala myndigheters tjänstemän obenägna att se verkliga problemen och försöker skylla på de problembarnens offer.
Efter ett stort antal polisanmälningar där polisen begärde in såväl grabb, moder som sociala myndigheter efter att ha fått in ett större antal oberoende anmälningar (se ovan) så tog sociala myndigheter äntligen upp ärendet. Om de gjorde det på allvar kan diskuteras.
Grabben i fråga fick tillsammans med sin mor resor till fjärran länder. Allt för att de skulle knyta an. Så långt, dvs det där att problemen ofta är att barn som utsätter andra för fara eller våld p.g.a. egna subjektiva värderingar, är samma barn som av ena eller andra skälet har haft och har svårt att knyta an eller tappar den anknytning till förälder/föräldrar är det enligt min uppfattning riktigt. Men inte skall någon få tjäna på våld. Lika lite skall offer för dessa extrema unga skall påstås själva vara skyldiga till att de blir utsatta.
Nästa gång grabben lät höra av sig, stod han tillsammans med några andra mobbande värstingar på taket av f.d. Infektionskliniken och kastade sten, sköt med slangbella o.s.v. Bilderna gick runt svenska tidningar. Bland dem som var med honom var en som vid flera tillfällen tänt eld på papperskorgar i skolor han gick i. (Pluralis. Problembarn skickades runt redan då) Jag vet kände föräldrarna och syskonen till det barnet. Det barnet hade slutat lyssna på sina föräldrar och visade ingen respekt för någon vuxen.
Så kom då kravallerna på Avenyn. Göteborgs kravallerna
Bland de tillresta fanns ovan nämnda gossar samt ett antal andra stolpskott som mobbat sig genom skolåren nedresta från Linköping. Kände tyvärr alldeles för många av dem. Kände föräldrar som var förtvivlade oavsett om de var svenskfödda eller ej. Båda kategorierna fanns med vid Hvitfeldtska gymnasiet. Där fanns också autonoma grupper jag själv stött på såväl på Linköpings Universitet som på Göteborgs. Av de senare var ett antal som hittat på ofog mot djuruppfödare. Där fanns vänsternissar till vänster om Vänsterpartiet. De enda vettiga om jag får uttrycka min egen uppfattning som var där, var Vänsterpartister och Folkpartister oftast på lägre nivåer – de försökte i varje fall få de andra att agerar demokratiskt och tog avstånd från de kullerstenskastande ungdomarna, bland dem de två nämnda ovan.
Det fanns redan då en del ur stökgrupperna i Göteborgs ytterområden som var med och bråkade. Från början bråkande med Linköpingsungdomarna nere vid Nordstan. Dessa grupperna hade ju individer som hade ju bråkat på andra håll som huliganer redan vid unga år. Ett antal av de elever som jag från vikariat, askultering och praktik stött på i Göteborgs förorter var goda vänner med bråkstakarna.
Det som kännetecknar samtliga dessa är en enda sak: Ibland uttryckte de att de inte hade någon vuxen som brydde sig om att lyssna på dem när de behövde prata. De hade förlorat respekten framför allt till sina egna föräldrar. Detta gällde och gäller än idag oavsett om vi talar om invandrande muslimer eller barn till etablerade svenska familjer.
Vi har ett anknytningsproblem som samhället borde titta mer på än på Integreringsproblemet. Stötta föräldrar vars barn spårar ur redan tidigt. Redan innan deras pappershög hos polis blivit flera centimeter tjocka. Se till att anmäla alla barn som visar upp våldstendenser och/eller extrema verklighetsuppfattningar. Kräv att sociala myndigheter ser till att deras föräldrar får utbildning i Barn- och Ungdomars utveckling samt någon/några timmar där de får råd hur de skall kunna återfå sina barns respekt hemma. Gärna användande sig av Socialpsykologi och/eller Kognitativ behandling.
Vi får sluta upp med att bara se symptom eller ”sjukdom” när den väl slagit ut. Det är samma andas barn som brukar våld mot andra oavsett vilka föräldrarna är, vilken kultur eller religion som föräldrarna har, oavsett om föräldrarna bor i rikemansområden eller i t.ex. Gårdsten. Roten till problemet börjar innan skolan börjar. Börjar med att barn inte längre respekterar föräldrar oavsett om vi har V70-föräldrar eller psykiskt nedgångna krigströtta föräldrar som kommit hit. Vi måste börja med att stärka föräldrarna. Annars är vi farligt ute om vi inte redan är där vill säga.
Socialtjänstlagen
14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.
1 §/Träder i kraft I:2015-01-01/ Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast an-mäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen,
3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.
Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335) om Barnombudsman.