Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kravspecifikation för tillstånd att bedriva skolverksamhet’

För det är den som är orsak till att skolan började spåra ur. Tanken bakom Grundskolan testades tillsammans med Finland innan den infördes. Vi på Tornhagsskolan i Linköping som blev Statens Försöksskola för att testa den nya skolformen, vi (jo jag gick där) hade bl.a. Professor Eve Malmqvist som rektor och flera av de bästa lärarna som fanns att få, utbildningsmässigt såväl som erfarenhets- och lämplighetsmässigt. Vi hade för all del prov i matematik i princip varje vecka och läxorna var aldrig sällan mindre än 10 sidor (har kvar böckerna med läxnoteringar) samt ytterst få gånger mindre än 3 läxor varav en oftast i matematik/svenska.

Tanken var att skapa självständiga unga människor som tyckte om att söka ny kunskap och eleverna fick såväl grupparbeten där det krävdes att alla hade sin egen del som vi skulle specialisera oss på samt samordna med de andra i gruppen inför redovisningen där varje elevs egen bit fanns med i det kompendium som vi lämnade in efter att ha redovisat. Matematik, teckning (kallas nu bild) och geografi kopplades ihop under de första 6 åren så att vi på rutat papper fick rita in/från papper klippa ut och montera storleksförhållanden total yta, totalt antal invånare samt invånare/kvadratkilometer. Först landskap efter landskap, sedan land efter land. Konstigt nog upplevde vi aldrig de bitarna som stressande utan som stöd för de läxor vi hade. Eftersom många av oss, i princip nästan alla läste vidare och sedan fortsatte efter gymnasiet till universitet så hade jag länge av tiden sedan 65 då vi gick ut 9:an kontakt med flera.

Men verkligheten blev den att lärarutbildningen samtidigt raserades. Småskollärarna och Mellanstadielärarna samt speciallärarna blev ett utdöende släkte. I stället för att skapa en lärarutbildning med Småskollärarnas som grund så blev det något helt annat. Samtidigt ändrades utbildningen på universitetens ämnesutbildningar. Minns ännu när vi på 70-talet åkte i protesttåg från Göteborgs Universitet liksom från andra orter i Sverige upp till Stockholm för att protestera mot Palmes UKAS som rent ut sagt tog bort grunderna som krävs för att klara av bredd samt fördjupning i flera ämnen. Inte blev det bättre av att skolan på vägen införde Elevens val. Tanken var här också god. Problemet var att många skolor, lärare såväl som rektorer ofta stödda av föräldrar, inte lät eleverna välja utan många som i verkligheten hade rätt till och behövt specialundervisning under vanlig lektionstid fick se sina valmöjligheter försvinna eftersom de prackades på något som påstods vara speciellt för dem ofta tyvärr med helt obehöriga lärare eller lärare som inte var utbildade för specialundervisning utöver att de i sina tjänster tvingades ta ämnen de inte själva läst sedan gymnasietiden. Skolan urholkades mer och mer.

Spiken i kistan kom med kommunaliseringen. Osthyvel och tårtbitsmetoden användes för att begränsa lärares löner, läromedel, vidareutbildning o.s.v. ofta har svenska kommuner, oavsett vilken grupp som varit i ledningen, styrt om så att öronmärkta pengar motsvarat minskade anslag på annat sätt till skolan. En av de fulaste tricken har varit att anställa icke behöriga lärare genom att splittra upp ämnen på mycket märkliga sätt t.ex. halva tjänsten i huvudämnet antingen NO/SO resterande tjänst splittrat på språk + ämne i andra delen (icke huvudämnet) alternativt blandat med del av tjänsten inom Hemkunskap eller som fast att gå in där annan lärare är sjuk/ledig. Sett många mycket märkliga tjänster där vissa skolor i vissa kommuner, tyvärr speciellt vänsterkommuner vilket förvånat mig för jag har aldrig upplevt att Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna inte respekterat kunskap (om de prioriterat kunskap på samma sätt som jag anser rätt är här egalt – de har enligt min erfarenhet ofta betonat vikten av god baskunskap).

Så kom då Göran Perssons statsministerperioder. Tanken bakom öronmärkta skolpengar var god. Tyvärr blev resultatet något helt annat. Samtidigt så fick man från skolhåll och kommuner höra att det var viktigare att det fanns x antal vuxna på skolan. Skolhälsovården försämrades drastiskt och vart speciallärarna som ännu fanns tog vägen liksom vart de vi på min tid kallade yrkesvalslärare senare kallade SYO-konsulenter försvann det vete Gud möjligtvis. Jag vet det inte. Fler och fler av dessa uppgifter samt även på sina håll städning försämrades med svåra problem speciellt för astmatiker. Nya skolor som byggdes hade inte vettig luftkonditionering eller byggdes ofta utan att man tagit hänsyn till om man byggde t.ex. på radongrund alternativt med myrmark/fuktig mark omkring. Många problem inklusive då fuktskador gjorde att behovet självfallet uppkom att ha pengar till nödvändig renovering. En renovering som i en hel del kommuner drogs på så länge som möjligt. Elevernas toaletter var de som oftast liksom omklädningsrum och duschar på Gymnastiken (numera Idrott) fick bära hundhuvet längre än det mesta annat. Gick det att skjuta upp renovering, så gjordes det.

Med fler och fler helt obehöriga lärare, se Obehöriga lärarare har i åratal, Norah4you 31 juli 2013 har lett till en ren urholkning av svensk ordförståelse och matematikkunskap. Inte har det blivit bättre av att administrativa uppgifter som förr legat på rektorsexpeditioner lagts över bit för bit på lärarlagen. För att hålla kostnaderna nere självfallet. Men det har gått ut över såväl nödvändigt förberedelsearbete som tid att rätta och finnas tillhands för elever utanför undervisningstid. Något som Göran Persson aldrig förstod och tyvärr inte hans ministrar som var ansvariga för Grundskola/Gymnasium heller förstod, är att för att göra undervisningen elevanpassad utifrån varje elevs behov krävs alltid en förberedelsetid (inklusive i många fall framplockning för varje lektion) så att det är elevernas behov av verktyg för att kunna lära in som prioriteras. Ytterst få lärare har även inom sina egna ämnen tillräcklig fördjupning i samtliga ämnen för att ‘kunna skjuta från höften’ dvs gå direkt ut i klassrum och bara köra sin undervisning. I samtliga ämnen krävs det även efterarbete. Inte bara elevkontakt, bortplockning, upplockning eller städning/ordningställande av lokalen. Det är där och då en lärare behöver tid för att kunna sammanfatta vad som gåtts igenom och hur man skall gå vidare, notera speciella saker som t.ex. om någon elev varit extra bra eller behöver mer stöd. Sedan behöver lärare speciellt i dagens skola där respekt ofta saknas, mobiler används elever springer ut och in o.s.v. tid att få slappna av innan nästa lektion.

Det är så mycket som gått snett. Björklund har börjat räta upp skutan. Men det är långt kvar innan skutan har skeppare, rorsmän och andra som gör skutans färd säker.

Det saknar i grunden betydelse VEM som är ägare till en skola. En skola bör dock enligt mitt förmenande ha Staten som huvudman och kravspecar på de som vill bedriva skolundervisning skall inkludera en hel del som aldrig ställs krav på idag. Bland annat bör varje skola ha krav på sig att pengar finns framme och deponerade för kostnaderna för lokalers anskaffande, ombyggnad och ev. framtida renoveringsbehov INNAN skolan godkänns. En kommunalskola har haft dessa utgifterna i sin budget och lokalerna har skaffats/byggts/byggts om och den summan är inget som någon verksamhet som annan skall bedriva i andra lokaler dvs om de inte tar över och driver verksamhet på samma sätt som sker inom äldrevården på befintlig plats. En grundförutsättning för att det inte skall vara tummelplats för de som vill få ut högsta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Ett annat krav i kravspec borde vara hur många behöriga lärare som minst skall finnas per ämne och en maxtak för hur många elever en lärare skall behöva ha. Maxtaket skall vara anpassat till om ämnet i sig bör bedrivas i halv- eller helklass. Det som står i Skollagen, Läroplaner och Kursmål är bra. Det är ingalunda så att en ämnes- och stadiebehörig lärare skall behöva tveka om en elev uppfyller ALLA krav för ett högre betyg eller inte. Tvekar läraren, så är saken klar. Då har inte eleven lyckats visa att den uppfyller ALLA kraven. Därav hamnar elevens betyg om det sätts rätt på steget under det där flera eller nästan alla krav är uppfyllda. Glädjebetyg hjälper inte elevers inlärnings- eller förståelseförmåga.

Kravspec skall också vara detaljerad nog för att göra klart vad elever har rätt till enligt Skollagen i form av stöd. Oavsett om detta stöd behövs för att eleven skall få verktyg nog att ”hänga med” samt förhoppningsvis förstå eller om eleven håller på att bli uttråkad/utåtagerande för att den inte får tillräcklig stimulans. Många skolors repetitionsböcker för elever som borde få tillstånd att jobba vidare i egen takt har skapat en hel del av de bokstavsbarn som inte från början har haft psykiska problem men som skolan/föräldrar ger dem genom att inte förstå att de är understimulerade. Överstimulerade har jag sällan sett barn i svenska skolan vara. Annat än i sina föräldrars ögon eller i ögonen hos ämnes- och stadieobehöriga lärare som inte klarar av att ge dessa eleverna fördjupningar i de fall det inte är lämpligt utifrån kursplaner att låta eleven jobba helt fritt framåt.

Starta med att blanda in lärarfack och andra fackförbund tillsammans med skolornas utförarorganisationer, kommunala eller privata OCH inkludera övriga arbetsmarknadens parter i att tillsammans gå igenom vad olika möjliga framtida jobb på arbetsmarknaden har för behov. Det vore en bra utgångspunkt att man i slutänden kräver att arbetsmarknadens parter får lika stort inflytande som politiker och föräldrar. Vi kan inte fortsätta att utbilda unga till arbetslöshet med glädjebetyg och eller önskeämnen, varken i Grundskola eller på Gymnasie. Dags att föra in 2000-talet i skolans värld där kravet på ordkunskap, ordförståelse, djupare grundläggande matematikkunskap och matematikförståelse samt att det skall vara krav att skolorna inte hindrar elev från att läsa mer än engelska för att skolan/föräldrarna anser att det är nog för respektive elev. Detta förekommer speciellt i kommunala skolor. Talade med två som råkat ut för detta så sent som igår. Om skolan inte har gett eleverna verktyg nog att som minst kunna klara av att tala ytterligare ett språk utöver svenska, ett ev. hemspråk samt engelska, så är det skolan som brister och inte uppfyller Skollagens krav. Osthyveln och tårtbitsmetoden har talat och fått allvarliga konsekvenser men allt började med Palmes Flumskola.

Björklund skall ha all heder av att han börjat räta upp Grundskoleskutan. Sedan återstår Gymnasieskutan. Det går inte att elever släpps igenom skolan i ‘Alla skall med’ anda och kommer till gymnasiet för att upptäcka att de inte klarar av det de trodde de skulle klara av. Lika lite går det att ha önskelinjer som inte har realistisk förankring i den arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter vet finns och har möjlighet att förutse framöver. Att slussa igenom alla i gymnasieskolan med högskolebehörighet kan tyckas fint. Problemet är att vi får ut ett stort antal unga som inte har grundkunskaper nog även om de kommer in på universitet och högskolor att följa kurserna. Hela vägen från andra terminen i gymnasiet och framöver får vi elever som hoppar av, ledsnar eller bara blir uppgivna inför framtida möjligheter. Samtidigt har vi andra som kommit in på linjer som även om de går ut med högsta betyg kräver mer utbildning och då högskole-/universitetsutbildning som ingalunda är så lukrativ som många tror. Förvisso betalar inte svenska studenter för att läsa, eller rättare sagt det man i andra länder ofta får in i de avgifter som föreligger t.ex. boende ibland mat samt kurslitteratur, det får svenska elever betala med större och större lån förutsatt att deras föräldrar inte har råd att sponsra dem genom att låta dem bo och äta hemma alternativt betala bostad för dem. Sveriges studenters situation är ingalunda någon höjdare. Bara i svenska ögon.

Sedan detta med vinst. OM någon utförare går med vinst när den uppfyller samtliga korrekt ställda krav som bör finnas på kravspec innan någon får börja verksamhet som bekostas av statlig eller kommunala medel, så är detta inte fel. Inte heller någon som helst omöjlighet. Skälet till detta är att överbyggnad i form av administration inklusive alla onödiga möten på nivåer över utförandenivån, tar alldeles för mycket pengar i den Offentliga verksamheten. Politiker kostar mer än de tror och får ofta gyllene bananskal till framtida utveckling. Något som aldrig kommer varken personal på golvnivå oavsett om det handlar om vård eller skola till del. Pengar skall ut i verksamheten och inte lekas bort i konstgjorda sammanträden. Detta insåg svensk industri och handel redan på 80-talet.

Dags att göra upp med Björklunds flumskola, Henrik D Ragnevi ordf. Attention Göteborg samt Ann Nolin partiordförande och språkrör, Barnpartiet; GP Debatt 19 augusti 2013
Förstatliga lärarnas kompetensutveckling, Bo Jansson Ordf.Lärarnas riksförbund samt Christer Mattsson Lärare och grundare av Toleransprojektet, Expressen debatt 19 augusti 2013
Brister i kemin mellan studenter och ämnet, Expressen ledarsidan 17 augusti 2013
Välkommen tillbaka till en ny sorts skola, Daniel Swedin Aftonbladets ledarkrönika 19 augusti 2013
Föräldrarna avgör om barnen lyckas i skolan, Alf B Svensson Psykolog på Aftonbladet debatt 19 augusti 2013 Ligger mycket i det. Däremot handlar det inte om klasstillhörigheter eller etnicitet. Det handlar mer och mer om två saker:
* Många av de unga föräldrar vars barn går i skolan är själva antingen curlade sedan barnsben eller har med sig ryggsäck i form av tidigare upplevelser innan de kommit hit. Oaktat vilket så har många fått itutat sig att Staten, det offentliga, vet bättre än föräldrarna och att det allmänna skall vara de som ordnar allt som inte föräldrar ‘klarar’ av.
* Alldeles för många föräldrar är oavsett ekonomisk standard och utbildning det vi ibland kallar V70-föräldrar här i Tuve samt övriga Göteborg. Se:V70-föräldrar, Aktuell debattsida Norah4you Dvs föräldrar som inte tar sig tid att vara med alternativt sitta ner och lyssna/finnas där när barnet behöver det utan som lämnar, sticker iväg efter att ha kollat när de måste vara med nästa gång, hämtar och stressar hem för att förhoppningsvis ungarna skall få lite tid med förälder vid lugn måltid innan de lägger sig. Att dessa föräldrar ofta inte hinner med, inte vill för kan kan alla föräldrar, sitta med när barnen gör läxor hemma. Det är bara en av biverkningarna på V70-föräldragenerationen.

Rikare kommuner har lägre lärartäthet, SvD 19 augusti 2013 Det handlar inte om att detta i sig behöver vara fel. Behovet av lärartäthet som ett minimikrav på lärartäthet bör fastställas. Men där utöver beror behovet på hur lugnt det är i klassen, hur harmoniska eleverna är och hur den omgivande miljön i skolan är. T.ex. om klassen störs av att andra elever har raster och måste springa i korridoren till sina skåp för att hinna byta böcker och anteckningsblock. Även där finns ett stort problemområde som borde belysas av lärarfacken.

Dags sätta punkt för den marknadsstyrda skolan, Jan-Åke Fält, Marie Israelsson gymnasielärare, Bo Karlsson fd gymnasierektor, Mats Norrstad ord Lärarförbundet Huddinge, Daniel Suhonen chef tankesmedjan Katalys, Sten Svensson fd chefred. Lärarnas tidning samt Mats Wingborg skribent och utredare på DN debatt 19 augusti 2013
Var Mats Wingborg arbetat som utredare framgår inte. Dock att artikelförfattarna gör reklam för sin bok ‘Slaget om den likvärdiga skolan’ står med. Så syfte och tendens lyckas de glömma bort att de förmedlar i stället för giltiga argument för sin åsikt….. 😛

Dags att föra Offentlig verksamhet in i nutid. Administration skall även ligga på rätt nivå. Det vill säga när det gäller skolan på rektorsexpedition. All överföring av administrativa bitar till lärare har drabbat eleverna. I samtliga fall är det där som privata utförare har möjlighet att om de uppfyller alla andra krav göra en vinst.
Cementblocken i den offentliga överbyggnaden har dränerat all möjlig offentlig verksamhet på pengar.

Men det gäller att kravspecar finns framme och att de som vill utföra en verksamhet som varit offentlig också visar att de inte bara är beredda att uppfylla dessa utan också har möjlighet att sätta av pengar från början som deponeras för att garantera som minst att elever som kommit in har möjlighet att gå färdigt utbildningen i samma regi. Klarar eller vill inte en utförare ställa upp på detta, då har vederbörande diskvalificerat sig själv oavsett om den är kommunal, för även kommunala grundskolor och gymnasier läggs ner speciellt i glesbygdsområden, eller privat. Det är elevernas behov av att få den undervisning och de verktyg som ger dem möjlighet att kunna få arbete som skall vara avgörande. Inte frågan om offentlig eller privat utförare. Inte frågan om vinst eller inte vinst.

Dags att göra upp med resterna av Palmes Flumskola samt Göran Perssons kommunalisering av skolan. Kommunerna är inte de som skall ha huvudmannaskapet. Möjligen måste ny bit in under Skolverket där arbetsmarknadens parter ges utrymme att påverka vad det krävs för att elever som går ut Grundskola och Gymnasium skall vara möjliga att anställa. Det ansvaret bör ligga på Statlig nivå.

Tillägg 01.45 20 augusti 2013. viktig debattreplik Men framförallt måste de folkvalda bli bättre på att stänga skolor som håller oacceptabelt låg kvalitet – oavsett driftsform, när riktade insatser inte hjälper. Att garantera en hög lägstanivå i skolan är upp till samhället: till tillsynsmyndigheter och ansvariga politiker. Fria skolvalet har bromsat skolans negativa utveckling, Karin Svanborg-Sjövall, projektledare på Timbro på DN debatt 20 augusti 2013

Annonser

Read Full Post »