Svenska skolan in prydno….. konsten att missa Läroplanen!

Har av olika skäl blivit ombedd att hjälpa en elev som har svårt med ämnet Samhällskunskap. Hon skall bli undersköterska men har fastnat på fyra stora frågeställningar. Nivå? Hon läser Samhällskunskap 1 A på Komvux….. !!!!????
Någon måste ha gått vilse i djupa granskogen. Ställer mig frågan om läraren är ämnes- och stadiebehörig. Att läraren som gett uppgiften och kräver att eleverna för att få godkänt skall klara att besvara frågeställningar som denna, det är däremot klart…..

En av flera frågeställningar för en enda inlämningsuppgift. Läraren kräver alltså att eleverna skall klara samtliga delar. Själv undrar jag om vår nuvarande svenska Regerings ministrar ens klarar av att få godkänt i den citerade frågeställningen i en inlämningsuppgift. (Läs längst ner på sidan vad som står i Läroplanen Betygskrav för E(godkänt) för Samhällskunskap 1a…..)

Mänskliga Rättigheterna (en liten del av en inlämningsuppgift…)
Frågor att besvara:
Beskriv innebörden i principerna om de mänskliga rättigheterna. Ta upp den historiska bakgrunden till att dessa principer skapades. Beskriv sedan hur de internationella domstolarna ICC och ICJ är organiserade och arbetar.
Diskutera vilka möjligheter och svårigheter det finns med att ställa länder och individer inför rätta för brott mot de mänskliga rättigheterna och folkrätten.
Analysera slutligen kring om och i så fall hur det kan skapas en situation där jordens länder följer principerna för mänskliga rättigheter och folkrätt.

Läsförslag
Kompass till samhällskunskap 50 Kapitelrubrik: ”Demokrati och mänskliga rättigheter” sid 22
Urfolkens rättigheter (länk till regeringssida)
Mänskliga rättigheter (länk till Svenska FN-förbundet)
FN:s arbete med de mänskliga rättigheterna (länk till Svenska FN-förbundet)
Folkrätt och mänskliga rättigheter (länk till regeringssida)
Folkrätt (Länk till regeringssida)

Att lyssna på:
Bildningsbyrån – Mänskliga rättigheter (UR) Obs detta är en serie, klicka på visa alla för att se vilka program som finns i serien (Länk)

Video
All rätt i världen (UR) (länk till UR).
————

Samhällskunskap 1a1, 50 poäng

Kunskapskrav

Betyget E

Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna. Eleven kan också översiktligt redogöra för de mänskliga rättigheterna. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation. Dessutom kan eleven dra enkla slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.

Eleven kan analysera samhällsfrågor och identifiera någon orsak och konsekvens. I analysen diskuterar eleven översiktligt orsakerna och konsekvenserna samt möjliga lösningar på samhällsfrågorna. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan översiktligt redogöra för individens rättigheter och skyldigheter i rollen som konsument, förhållandet mellan hushållets inkomster och utgifter, tillgångar och skulder samt för sambanden mellan den privata ekonomin och samhällsekonomin.

I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med viss säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor samt göra enkla reflektioner om källornas relevans och trovärdighet. Eleven kan, med viss säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer. Läroplan Gymnasieskola Samhällskunskap, Skolverket.se

OBS de markerade orden är markerade på Skolverkets hemsida.

VEM TROR ATT VÅRA NUVARANDE SVENSKA MINISTRAR KLARAR EN INLÄMNINGSUPPGIFT (AV 4 SOM KRÄVS IN AV LÄRAREN) där frågorna ovan är en tredjedel av en av inlämningsuppgifterna?

Undrar var läraren fått sin utbildning i ämne samt på lärarhögskola. Undrar också om läraren har ordkunskap nog att förstå vad som står i betygskrav för godkänt i kursen????

Read Full Post »

Yrkeskurs BRA förslag!

Men det är viktigt att det är något som inte står som val för de som söker till gymnasierna från grundskolan utan att det kursalternativet finns för de elever som hoppar av eller som är på väg att hoppa av från linje de kommit in på.
Dvs. de som under första eller andra gymnasieåret känner att de inte orkar eller klarar av den teoretiska utbildning som alla numera ‘skall’ förutsättas klara av och vilja ha, de skall kunna få välja om under pågående studietid så att de inte helt faller mellan stolarna utan att de kan få med sig den del av sin utbildning de själva orkar med.

Bättre att satsa på 1-2 årig yrkeskurs för alla skoltrötta som strular, läs är på väg att hoppa av, och som kan erbjudas de som har hoppat av. Hellre det alternativet än dagens meningslösa alternativt utnyttjande av gratis ungdomsarbetskraft som förekommer i de projekt som kommunerna har att erbjuda ungdomar under 20 år som inte går utbildning och inte har jobb. Skola för framtiden om än inte allt som vissa anser att alla skall ha förmåga ork och intresse att läsa in ingår är bättre än sena-tonårs-dagis som det i princip är på mer än ett ställe inom Sveriges kommuner för dessa ungdomar om de inte vill hänga och dra på stan eller ligga hemma i sängen!

GP-s ledarsida har rubriken: Yrkeskurs botar få skoltrötta, GP ledarsidan 11 februari 2012
De har helt missat poängen. Poängen är inte att yrkeskurs botar skoltrötta, utan att skoltrötta får ett realistiskt alternativ att välja i stället för att känna sig helt överkörda, utputtade av kommunens myndigheter när de för att få något, bedrövlig ersättning, skickas ut och t.o.m. inom kommuner får utföra jobb som förr i tiden hade heltidsanställd personal som utförde det men som arbetsgivare, kommun eller annan, genom att kalla det ungdomsarbetskraft slipper betala riktig lön för. Det är också ett alternativ för den som i slutet av första terminen på gymnasie känner att den inte orkar lika mycket eller känner sig utslagen eftersom den inte klarar av teorin. För de som klarar om än med ett nödrop, för dem är det inget alternativ.

Björklunds signal är uppgivenhet, SvD 10 februari 2012

Alla elever är lika värda och i en idealisk skolmiljö skulle alla elever kunna få det stöd de skulle behöva,
men alla elever är ändå inte lika varandra. En del varken vill eller har förutsättningar för all gymnasieteori. De är inte mindre värda eller dumma för att de har andra lika viktiga förutsättningar inom icke teoretiskt område. Sluta upp och tro att alla elever kan, vill och ens bör få med sig allt de behöver om de senare i livet vill välja om till högskolestudier. För de som vill det, så finns Komvux. Det var för dem och inte för de som vill konkurrenshöja sina betyg som Komvux skapades!

Read Full Post »