Historisk bakgrund
Under historiens gång har grupper utkristaliserats:
dels de som synts utåt de som ‘lyckats’ och fått det bra – stor grupp inom den kategorin har traditionellt sett i många västeuropeiska länder fått adelsstatus. Andra har blivit väldigt rika. Långt ifrån alla på egna uppfinningar och/eller eget arbete även om sådana finns.
dels de som knappt har haft mat för dagen och känt sig tvingade eller tvingats att ta anställning som mer eller mindre pga arbetstider, arbetets art samt arbetets dåliga betalning om ens någon utöver bostad + natura haft svårt inte bara ekonomiskt utan också genom att kroppen slitits ut i förtid. Den första gruppen de som känt sig tvingade känner vi till i historien redan från de gamla grekernas tid i Aten. Människor som skuldsatt sig kunde ‘ge sig’ som slavar på kortare eller längre tid för att klara att överleva och därigenom få möjlighet att på sikt få bättre förhållanden.
Atens ‘demokrati’ kortfattat om rösträtt
För att få rösta i Aten krävdes det:
* att vara man
* att vara född i Aten
* över viss ålder (20 år)
* att man var fri (icke slav och inte satt i fängelse)
Slutsats
Demokratibegreppet i Antiken innebar inte detsamma som idag. Kvinnor, slavar, icke Atenfödda män samt de slavar och de som satt i fängelse fick icke rösta
Detta är en av utgångspunkterna för den diskussion som från 1600-talets andra hälft ledde fram mot det vi känner som Liberalism. Frihet som var lika för alla. Åtminstone för alla som var myndiga. Frihet som var oberoende av föräldrars yrke och oberoende av vilken åsikt som personen själv och eller personens föräldrar förde/fört fram.
Det för oss fram till John Locke 1632-1704
John Locke
Den liberalism som John Locke kom att stå fader för utgick från:
* Barn föds som oskrivna blad och lär genom erfarenhet
* Endast omdömen kan sägas vara sanna eller falska
* Lag kan delas in i två grupper,
– Gudomlig lag till vilken Locke räknade plikt och synd
– Borgerlig lag, det som var brottsligt och det som var oskyldig handling
Till detta kom Offentliga meningarna, dygd och last, något vi nu skulle kunna kalla moral och etik utifrån allmänna rättsmedvetandet.
Lockes liberalism kan kortfattat sammanfattas som att varje människa äger rätt till frihet till sin egen kropp och själ, dvs rätten att bestämma över sin egen person och sin egendom. Detta kallades naturrätt. Locke var mot kroppsstraff och för att alla barn skulle få läsa i skola, dock med reservationen att de skulle läsa det som de verkligen hade nytta av. Ett resultat av detta var Lockes framförda förslag att fattiga barn skulle få mat samt lära sig läsa i Arbetsskolor.
1712-1778
Rosseau var motståndare till vetenskap och teknik som han såg som hinder för att människan skulle kunna vara helt fri. Frihet för Rosseau innebar bl.a. att materiella ting var ett hinder för att människan skulle kunna vara fri.
Rosseau ansåg att alla människor skulle rätta sig efter ‘Allmänviljan’ och avstå från alla eventuella fördelar. Konkret:
* Människor skulle avsäga sig sina individuella anspråk
* Allmänviljan skulle råda i form av direktdemokrati
Den form av ‘frihetstänkande’ som vi i skolor idag lär ut dvs att Rosseau stod för Tillbaka till Naturen, var ingalunda så bokstavligt eller avsett som det tolkas.
Kända Rosseaucitat:
* ”Människan är född fri och överallt är hon i bojor”
* ”En konstnär är ett geni som har rätt att skapa fritt.”
* ”Naturen är vår källa.”
Slutsats
Medan John Locke i mångt och mycket kan sägas vara Liberalismens fader vars skrifter ledde fram till Liberalismens grundpelare: Frihet under ansvar och personligt ansvar för egna handlingar.
så kan Jean-Jacques Rosseaus natur och frihetstänkande närmast sägas vara foster till såväl Marxism, allmänviljan viktigare än invididens anspråk (rättigheter) som Socialism, majoriteten bestämmer oavsett om majoriteten endast är en mer än minoriteten.
Ekonomisk liberalism
MERKANTILISM
Adam Smith 1723-1790
Adam Smith började sina högre studier med att läsa moralfilosofi och samhällsekonomi. 1751 blev han professor i logik och året därefter professor i moralfilosofi. Grunden för Smiths liberalism kom att starta utifrån den ekonomiska politiken där Smith framhävde ‘Nyttan’ som grund för alla politiska institutioner. Smith pläderade för frihandel som ‘verktyg’ för att öka det allmänna välståndet i ett land. Han talade för att ‘naturen’ och ‘naturens lagar’ när det gällde handel och välstånd gav bäst möjligheter om statens inblandning begränsades. Samtidigt så lade han grunden för stor del av den Nationalekonomi som idag praktiseras i flertalet länder. Detta utifrån sina resonemang om arbetsfördelningen och lagarnas påverkan på lönesättning och tillgången på pengar i samhället. Det senare framkom främst i hans resonemang runt löner, prisbildning och kapitalbildning/kapitalbehov för vidare utveckling.
– – – – – –
Så såg Liberalismens rötter i princip ut fram till dess att Industrialismen tagit fart. De som hävdar att Liberalismen stod för total frihet, de har missat att Liberalismen redan i sin vagga utgick från två helt olika bitar:
* Människans egen individuella frihet, rätt att själv bestämma sina åsikter, framföra dessa och få dem respekterade. Dvs med rättigheterna följer också skyldighet att inrätta sig efter de lagar och konstitutioner som finns. Individuell frihet innebär framför allt rätten att t.ex. få organisera sig för att tillsammans med andra arbeta för bättre förhållanden – skyldigheten att inte bryta mot gällande lagar utan framföra dessa åsikter inom den parlamentariska ramen!
* Människans skyldighet att inrätta sig under lagarna i samhället. Dvs i princip ta de jobb som fanns att få så länge dessa jobb inte var öppenbart omänskliga eller hade omänskliga villkor. Till dessa villkor räknades om jobben innebar fara för liv och hälsa. Däremot hade den ekonomiska välfärden endast betydelse får individen om samhället genom alla individers samlade arbete möjliggjorde välfärd.
Det är här som Liberalismen till sin natur skiljer sig från Socialism, Marxism och Kommunism. Individen har å ena sidan rätt till stor frihet och rätt att bestämma över sina egna handlingar, ta ansvar för dessa. Individen är å andra sidan inte skyldig att inrätta sig efter något annat än de lagar som bestämts i ett demokratiskt samhälle där fria val får och har hållits. Det är inte så att en liten grupp pga av någon form av överhöghet, majoritetsresultat etc, har rätten att glömma bort att ta hänsyn till de friheter som följer av att varje människa är född fri. Åsiktsfrihet, Tryckfrihet, Mötesfrihet o.s.v. har begränsningar som finns där för att skydda samhällets individers rätt till denna frihet. Total frihet finns aldrig. Ingen människas rättigheter får inkräkta på en annan människas möjlighet att få utöva sina rättigheter. Ingen människa är mer värd än någon annan. Ingen människas frihet får därför ställas ovanför de lagar och den konstitution som samhället demokratiskt beslutat om.
Liberalism är detsamma som Frihet under ansvar och personligt ansvar för egna handlingar
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 
