Problemet är tudelat:
* Oavsett huvudman, så SKALL svenska skolor leva upp till de kvalitativa krav som SKOLLAGEN ställer.
Konkret: De elever som enligt Skollagen har rätt till stöd, de skall få detta utan minsta protester och oavsett huvudman!
För de elever som behöver extra stöd, oavsett orsak, så är tidiga betyg viktiga. Omdömen som ges kan aldrig kvalitativt leva upp till att ha lika krav över hela landet och är ALLTID subjektiv uppfattning av respektive lärare. Helt omöjligt att ha lika krav utan att omdömen är betyg där godkänt är det betyg som skall ha uppnåtts. Betygskraven i Sverige är mycket solklara – de lärare som påstår annat är antingen icke ämnes- o stadiebehöriga, eller saknar själva ordkunskap och ordförståelse som de SKALL ha fått på Lärarhögskolor för att förstå.
Okunskapen om skillnaden mellan att lärare lär ut och elever lär in är stor i mediadebatten. Ex. En betygsstrid för mycket, DN Huvudledare 29 januari 2015 samt Lägg ned striden om tidiga betyg, GP ledarsidan 29 januari 2015 En av de viktigaste sakerna som Lärarhögskolan i Linköping lärde ut var: Det är skillnad på att Lära Snobben och få Snobben att LÄRA IN (= förstå det som lärs ut)
Betyg viktigast för de som behöver tidigt stöd
Ett betyg som visar att elev inte uppnått kursmålet i t.ex 4:an gör det klart för alla inklusive Förvaltningsdomstol att eleven inte fått det stöd som han/hon har rätt till enligt Skollagen. De elever som bäst behöver tidiga betyg enligt ALL Skolforskning som görs på Vetenskapsteoretiska grunder.
Vetenskaplig forskning saknar oftast i skolforskning i Sverige
All forskning som görs på Vetenskapsteoretiska grunder bygger som minst på att Fallacies ALDRIG används. Ad Hoc är ett i skoldebatten vanligt förekommande Fallacie. Ad Hoc innebär användande av irrelevanta exempel, antaganden eller subjektiva värderingar i argumentationen utan att göra klart att det är personliga/subjektiva värderingar.
– Fallacies och Cirkelbevis bevisar aldrig någonting annat än okunskap om vetenskaplighet hos den som använder dem. Viktigt att veta är att Konsensus är en politisk term – Inte en vetenskapsteoretisk gångbar term. Skälet är mycket enkelt:
Det saknar betydelse hur många som tror på en slutsats – även 99% kan ha fel! Ett vanligt förekommande fel är att tro på sk. experter – kallas i vetenskapsteori samt retorik för argumentum ab auctoritate. Fallacie som visar att den som använder det själv saknar giltigt argument för sin ståndpunkt.
* Oavsett utförare av utbildningsuppdraget, Friskola eller Kommunalskola, Skall pengar som är öronmärkta till elever gå till eleverna.
Det skall inte vara möjligt att föra över dessa pengarna till andra konton, kommunala eller privata. Det skall också oavsett utövare finnas avsatta medel så att ingen elev oavsett utövare råkar ut för att under ett stadie tvingas byta skola. Detta uppkommer i friskolevärlden om skola läggs ner p.g.a. brist på pengar samt i den kommunala världen när man tvingar elever att byta skola då skola läggs ner för att nämnd/kommun vill spara pengar!
Konkret: Inga skolpengar bör få gå till andra konton inom någon kommunalförvaltning eller till vinstutdelning i friskola innan pengar avsatts för att trygga elevers skolgång som minst 3 år (till att börja med) Bör vara lika självklart som att utförare av kollektivtrafik kan variera men att kraven ställs så höga att resenärerna inte drabbas av indragna turer/linjer p.g.a. vem som utför kollektivtrafiken.
Norah4you's Weblog 