Det är med barn och unga på samma sätt som det är med rosenbusken. Alla barn är lika värda precis som alla rosor oavsett om de slår ut tidigt eller sent. Det är bara det att alla barn precis som alla rosor är olika. Även om de växer på samma buske, eller som i barnens fall bor i samma bostadsområde t.o.m. om barnen har samma föräldrar och lekkamrater när de är små på dagis, så är varje barn och varje blomma en individ som måste vårdas utifrån sina egna förutsättningar.
Det kan för en del säkert låta bra att alla skall med. Men ord är ord och inte verklighet ens i ett tänkt drömland där jämlikhet råder mellan kön, kulturer och intressen. Det krävs mer för att få rosorna att blomma och det krävs mycket mer av mötande av varje barn och ungdom på just det barnets eller den unges nivå för att få just den lilla extra biten som varje barn har att gro så att hela barnet/den unge känner tryggheten som finns i att veta att han/hon är sedd och värd att ses och lyssnas på.
För att detta skall vara möjligt krävs vissa förutsättningar som politiker på vänstersidan ofta glömmer bort:
* Ämnes- och stadiebehöriga lärare är och förblir en grundförutsättning. Men det är inte antalet barn i en klass utan att varje barn upplever att de blir sedda även om de inte är bra på idrott, musik och inte platsar i skollaget i volleyboll eller är bra på något speciellt på fritiden.
* Alla barn är lika värda men olika. Att hindra barn från att utvecklas i sin egen takt är något som kostar multum när barnet växer upp. De som inte möts på sin egen nivå oavsett om nivån alternativt medicinskt/psykiskt etc kräver extra stöd tidigt, eller har fysisk och mental mognad när det gäller logik som gör att barnet behöver få fortsätta utvecklas i helt annan och snabbare takt än sina klasskamrater, de barnen upplever stress, oro, att inte bli sedda, frustration över att inte få fortsätta med det som just det barnet ‘känner’ intresse för. Det är så man dödar intresset för skolan och skapar oro i klassrummen. Det är så vi får fler och fler felaktiga diagnoser av bokstavsbarn. De senare är ofta mycket intelligenta. En del kan dra slutledningar långt snabbare än sina lärare tidigt. Är läraren då inte ämnes- och stadiebehörig och saknar kunskapen om hur man då undan för undan lär barnet mer, skaffar fram djupare studiematerial eller låter barnet vidga vyerna genom att koppla respektive ämne till andra ämnen, då hjälper det inte med Socialdemokraternas variant på sammanhållna klasser. Det skadar mer än det hjälper.
* Hemläxor är viktiga. Däremot är det inte viktigast av allt att alla elever får exakt samma hemläxa. Precis som en dansös och en ishockeyspelare behöver träna på sin fritid för att bli bra, så behöver varje elev träna på det den lärt i skolan för att kunna blomstra. Den som har svårt att läsa men är bra på tabeller och dataspel kan t.ex. få i uppgift när det man läser om de gamla grekerna och Aten kontra Sparta att berätta för klassen hur städernas arméer utbildade sig och hur de ställde upp sig. Någon som är bra att teckna kan få i uppgift att teckna olika händelser som finns i läroboken eller som läraren berättat om. Någon som är intresserad av mode kan få i uppgift att beskriva vad skillnaden är i kvinnors och barns klädsel då och nu. De som är matematikintresserade kan få uppgifter som läraren tagit fram utifrån geografi eller historiska källor och sedan presentera dem för klassen. Andra kan få i uppgift att tillsammans skriva en klassberättelse om olika bitar i det större avsnitt som gåtts/gås igenom. Men det är viktigt att låta alla göra något hemma. Litet eller stort. Det är viktigt att de får synas och visa vad de kan.
Det räcker inte som Skolverket tror att Satsa på läxläsning i skolan, GP 20 maj 2012 Vad man då gör är att ge indikationer att det som lärs in i skolan inte är lika viktigt för framtiden som det som barnet/den unge sysslar med på fritiden. Fritid är ett modernt begrepp och fler borde förstå att vi i dagens samhälle tillåter barn att leka längre upp i åldrarna än tidigare. Om det i sig är fel eller rätt får framtiden utvisa, men när brytningen mellan skola och arbetsliv blir så drastisk som den blir idag när många tack vare detta sätt aldrig fått blomstra så att de getts förutsättningarna att kunna hitta sin väg in i arbetslivet, så har samhället gjort många barn och unga en björntjänst. Inte fel med kompletterande i skolan till att läsa hemläxa, men även hemma behöver barnet/unge öva. Det har unga i alla tider klarat av oavsett hemförutsättningar och med individuellt anpassade hemläxor, vilket är lätt om man som lärare känner sina elevers styrkor (svagheterna vet de själva alltför väl så de skall man undvika tala om), så får fler möjlighet att bli en av alla rosor som blommar även om inte alla skott har gått i knopp samtidigt.
Psykiska problem bakom skolavhopp, GP 21 maj 2012
En kombination av att skolan mer satsar på tysta flickor, utan att detta egentligen är meningen, och att pojkar ofta använder en stor del av fritiden till träning eller någon form av spel syns i Pojkars betyg nästan alltid lägre, GP 21 maj 2012
Pojkars betyg sämre i alla kommuner, Expressen 21 maj 2012
Pojkars betyg sämre i alla kommuner, DN 21 maj 2012
Däremot har de tre artiklarna nedan fel. Det handlar VARKEN om att låta ‘eliten’ (vad man nu menar med det ordet) visa vägen eller att från politiskt håll ‘motverka segregationen’.
Låt eliten visa vägen för svensk skolpolitik, Expressen 21 maj 2012
Så kan man stoppa skolsegregationen, Gunnar Wetterberg på Expressens ledarsida 21 maj 2012
Med fritt skolval mot sämre skola, Aftonbladets ledarkrönika 21 maj 2012
All form av politisk styrning av vilka som skall tillåtas gå i skola var och när eller vilken inriktning som skall tillåtas som spetsutbildning uppifrån, är av ondo. Varje skola har sina förutsättningar i den lärarkår som skall vara ämnes- och stadiebehöriga och som utgör basen utifrån sina egna speciella styrkor och intressen. Pengar skall ut i verksamheten och inte ödslas på politiker, tjänstemän och administration!
Att inget är så lätt som man kan tro visar Utsatta barn mår sämre i bra skolor, SvD 19 maj 2012
Sedan ligger det en hel del i Alltför snälla omdömen motverkar sitt syfte, DN ledarsidan 21 maj 2012
Svenska jantelagen har fått ytterligare en artikel inom skolområdet Skolvalet används för att undvika underpriviligerade, DN debat 20 maj 2012 Inte katten vill väl föräldrar annat än sina barns bästa. Är det möjligt att få bra lärare som ställer krav och har ordning i klassrummen, så skall man väl inte missunna något enda barn den möjligheten. Man får sopa på de ställen där det inte finns bra lärare och/eller där det krävs mer i form av tidigt stöd för att eleverna skall hänga med. Att barn är lika värda innebär inte att alla är lika eller ens att det skulle vara bra i ett öppet samhälle om alla stöpts i samma form!
Se även Hm, vad har S-kommunpolitiker och andra, Norah4you 21 maj 2012