Skrivit det förr och skriver det igen: I politik handlar det inte alltid om att ha rätt, utan om att handla rätt.
EU-kommissionen och EU-parlamentet har alltför ofta under senare år sett bort när de som drabbats av ett uppenbart brott mot Mänskliga Rättigheter dessa brott varit orsakade av verkliga högerfötter. Ofta högerfötter som trots sina nutida positioner om man skrapar på ytan av deras egen eller deras gruppers historia verkligen varit högerfötter i ordets verkliga bemärkelse. Skuggorna av samarbete som en del Europeiska politikers partiers historia och ibland även enskilda politikers egen bakgrund, skuggor med mörk dold agenda som går tillbaka till verkliga neonazistiska och fascistiska grupperingar i t.ex. Ukraina, Ungern och tyvärr till viss del även i Baltikum. Allt är inte så enkelt som många av de som idag i sann Orwellsk 1984-anda försöker skriva om Mellankrigstidens och Andra Världskrigets historia….
Det finns mycket att tillägga ur historisk synvinkel. Men som sagt i politik handlar det inte alltid om att ha rätt utan att handla rätt.
Två av Europas ”stora” lyckades med det senare även om det säkerligen utifrån var och en av deras länders bakgrundshistoria har varit mycket svårt att å ena sidan göra sitt bästa att göra upp med sina egna länders svarta historia, samtidigt som de har gått en balansgång för att handla så gott de ansett sig kunna utifrån den inre politiska situationen som råder i dagsläget i länderna. Allt är inte som media, påtrycknings-/intressegrupper och demonstranter av ena eller andra färgen försöker måla verklighetsbilden. Varje färg har ett stort antal nyanser som ibland ligger mycket nära helt annan färg. På paletten likaväl som i politiska verkligheten.
De två jag tänker på är Tyska Förbundskanslern Angela Merkel samt Ryske Presidenten Vladimir Putin. De viktiga symboliska handlingarna är, utan inbördes värdering/placering:
* Angela Merkel: protest mot den ryska Ukraina-politiken uteblev den tyska förbundskanslern Angela Merkel från segerfesten i Moskva på 70-årsdagen av det andra världskrigets slut.
Samtidigt var det den sovjetiska Röda armén som befriade Berlin 1945. Dessförinnan hade den tyska krigsmakten åren innan åsamkat sovjetrepublikerna enorma lidanden.
Merkel valde därför att komma till Moskva en dag efter segerfesten för att tillsammans med den ryske presidenten lägga en krans på den okände soldatens grav i Moskva.Merkel möter Putin i Moskva, DN 10 maj 2015
Trots de stora politiska problemen som råder i dagens Tyskland. Ofta talas det tyst om dem här i Sverige. Så valde Angela Merkel att göra den för Världsfreden mycket viktiga handlingen – att markera att Tyskland av idag erkänner Nazitysklands förskräckliga handlingar som drabbade dåvarande Sovjetunionen mer än något annat land. (Att Sovjetunionen till råga på allt hade Stalin som under många år fortsatte att fördärva för sina egna och andra är viktigt att minnas, men inte här inte nu och inte blanda äpplen och päron till en intetsägande gröt!)
* Vladimir Putin; Rysslands president Vladimir Putin tackade Rysslands allierade under andra världskriget för att de hjälpte till att krossa Nazityskland.Putin tackade de Allierade, osterbottenstidning.fi 9 maj 2015 Symboliskt viktig handling för det var tillsammans inte Västmakterna eller Sovjetunionen var för sig besegrade Nazityskland. Se även Det var tillsammans Västmakterna och Sovjetunionen
Att sedan svenska media, inklusive Expressen, lyckats misslyckas att se de viktiga handlingarna pga sin egen subjektiva värdering av ”mitt barn och andras ungar” precis som EU-kommissionen och EU-parlamentet gjort senaste åren, det må så vara. Det lär inte råda någon brist på ryssar som tar genuint illa upp över att inga västledare kommit denna dag till Moskva. Detta är en oerhört viktig dag i den ryska kalendern.
I en mätning svarade 44 procent av ryssarna att den egna födelsedagen var årets viktigaste. Hela 42 procent sa däremot den 9 maj, segerdagen.
Men visst var det ändå rätt av Obama, Hollande & Co att bojkotta. Konflikten i Ukraina och den ryska inblandningen där har djupt förgiftat relationerna.
Och glöm inte att det var just Ukraina och Vitryssland – nationer som då ingick i Sovjetunionen – som led svårast i andra världskriget.Tragisk men skrämmande uppvisning av Putin, Mats Larssons krönika Expressen 9 maj 2015
Skrämmande dålig historisk kunskap. Det var INTE Ukraina och Vitryssland som led värst – även om detta talats mest om här i Sverige. Värst led dåvarande Leninggradborna och Moskvaborna tillsammans med ett stort antal av varierande nationaliteter som utan att själva vara kommunister eller nazister hamnade i historiska mörkret i och kring de Baltiska Staterna. Allt i historien är inte svart eller vitt. Det finns minst 100 varianter av gråmurriga färger däremellan.
Omkring 16.000 soldater marscherade under lördagsförmiddagen i perfekta kolonner över Röda torget under det största firandet av Segerdagen i Ryssland sedan Sovjetunionens sammanbrott.
Bland det massiva ryska militäruppbådet marscherade även soldater från Kina, Indien, Serbien, Mongoliet och flera forna Sovjetstater.
Dessutom marscherade över 300.000 personer genom Moskva med bilder på släktingar som stupat under andra världskrigets strider.Putin firar med enorm krigsparad i Moskva, SvT 9 maj 2015
Följande siffror kommer från Wikipedia, men är i stort sett samma som de officiella siffrorna som internationellt erkända forskare kommit fram till:
De länder som drabbades med störst antal dödsoffer
Sovjetunionen 28 100 000
Kina 20 000 000
Polen 5 600 000
Tyskland 4 600 000
Jugoslavien 1 027 000
Frankrike 567 000
Italien 455 000
Storbritannien 452 000
USA 418 000
Siffror vi här i EU bör hålla i minnet innan vi brölar för mycket mot sättet som dagens Ryssland valt att fira segern över Nazityskland. Märkligast är dock att vi här i Västeuropa helt tycks ha glömt bort alla de människor som dog i det område vi idag kallar Kina. Och ja, Kina såg INTE ut på samma sätt före Andra Världskriget som idag. Det såg Japanska aggretionen från 1937 till atombomberna i Hiroshima och Nagasaki till utöver att Mao Tse Tung sedan skapade det kommunistiska Kina. Men även det är en annan historia som bör berättas separat.