Har funderat vidare

Som jag skrev tidigare idag i bloggen Svåra avgöranden, Norah4you 28 februari 2013 så anser jag att minimikravet för surrogatmamma alltid måste vara att surrogatmamman skriver på ett juridiskt bindande dokument att barnet som minst när det blir vuxen skall ha rätten att få veta hur det kommit till. Vad gäller äggdonation skrev jag: Viktigt anser jag faktiskt det genetiska sambandet vara. Skälet för detta kan man se nästan varje söndag i Spårlöst på TV4-kanal. Barn vill veta var de kommer ifrån och vem som är deras genetiska förälder. Det ser jag som en mänsklig rättighet som följer av alla andra mänskliga rättigheter och att det är barnets bästa inte föräldrars som skall vara det avgörande. Vad jag anser saknas i hela debatten och som i fallet med äggdonationer som jag är mycket tveksam till om det inte finns genetiskt samband mellan donator och de socialt acceptera föräldrarna, är att barn senast när de blir myndiga SKALL tillerkännas rätten att få reda på vilka de biologiska föräldrarna är. och så långt står jag kvar där jag stod i morse.

Men så kom en kommentar från Sasja: SasjaL
Att som vuxen först få reda på att den person som man har kallat för ”mamma” i hela sitt liv, inte är ens riktiga (biologiska) mamma, är inte helt okomplicerat. Det uppstår alltid ett antal frågor, som berörd person inte alltid kan ta till sig i alla situationer.

Sedan har filmindustrin spelat vidare på olika situationer, inte okomplicerade, beträffande surrugatmoderrollen.

och den kommentaren har fått mig att fundera. För jag har under åren kommit i kontakt med tre fall där just den situationen vållat djupa problem för barnet som vuxit upp utan att ha alla fakta.

Första fallet var ett äldre par som hade ett förståndshandikappat eget barn. Barnets förståndshandikapp var av en art som gjorde att mer undersökningar i handlingar gjordes. Det visade sig då att föräldrarna, det i min barndom äldre paret som bodde i utkanten av en mellanstor ort där jag hade släktingar, var helsyskon… När deras gemensamma mamma blivit gravid innan giftermålet hade hon som så många andra kvinnor som kom i olycka, som det kallades, åkt till annan ort i landet där hon fött sitt barn, mannen i det äldre paret, direkt skrivit på handlingar som adopterat bort honom och när hon och mannens pappa gift sig och fått kvinnan, så hade de aldrig talat om att det fanns ett syskon på annat håll i landet. Kvinnan och mannen lär ha träffats när båda föräldrarna var borta så ingen kunde stoppa dem. Så blev det som det blev.

Det andra fallet jag hörde talas om var någon gång i min ungdom/tidiga vuxna år. Ett barn med en ovanlig blodgrupp behövde extra blod inför en operation. Ingen av föräldrarna hade kompatibel blodgrupp.

Det tredje fallet jag hört talas om var när det först när ett barn som vuxit upp i familj där inte föräldrarna talat om att barnet inte var deras eget, själv blev förälder och fick ett barn som behövde en transplantation (tror det var njurtransplatation) barnet som blivit förälder hade sjukdom som gjorde att det barnet inte kunde donera trots stark önskan. Frågade sina föräldrar om de skulle vara villiga att ta vävnadsprov och först då fick reda på att föräldrarna inte var de biologiska föräldrarna.

Som sagt tidigare. Det är inte enkel fråga. Det är definitivt inte en mänsklig rättighet att bli förälder.
Det är heller inte så att ett barn garanteras kärleksfulla föräldrar även om dessa längtat aldrig så mycket efter att få ett eget, ett gemensamt barn, och använt surrogatmamma. Lika lite i de förhållandena som i något annat.

Det som är viktigt är att det utifrån Barnets inte ev. föräldrars bästa man ser frågeställningen.

Ja till surrogatmammor i Sverige, GP 28 februari 2013
Rådet till regeringen: Tillåt surrogatmödrar, Expressen 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, SvD 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, DN 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, Aftonbladet 28 februari 2013
Statligt råd vill göra surrogatmödraskap lagligt, Sveriges Radio 28 februari 2013
Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige, SvT 28 februari 2013
”Mängd frågor måste lösas”, SvD 28 februari 2013
Rapporten om surrogatmödrar sätter fart på debatten, DN 28 februari 2013
Tillåt surrogatmödrar i Sverige, SvD Brännpunkt 28 februari 2013
Chatt om surrogatmödraskap, SvD Brännpunkt 28 februari 2013

Det är svåra avgöranden som inte bara enskilda personer som drömmer om att bli föräldrar måste göra. Det behövs myndighetsbeslut som jag ser det i varje enskilt fall precis som när ett barn som fötts adopteras. Det är barnets bästa vi måste tänka på. Inte givet att svaret skall bli ja…

Read Full Post »

Svåra avgöranden

för en sak måste fastslås redan från början: Det är ingen mänsklig rättighet att bli förälder, däremot är det än mänsklig rättighet att barn som föds har förälder/föräldrar som finns där för barnet. Det är barnets bästa, inte ev. blivande eller nuvarande föräldrars som alltid skall vara vägledande om vi fullt ut skall följa de mänskliga rättigheterna och vanligt sunt förnuft.

Tillåt surrogatmödrar och donationer av befruktade ägg i Sverioge, anser Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i sin nya rapport.

Förslaget om surrogatmödrar gäller uteslutande icke-kommersiellt surrogatmoderskap och det ska finnas en nära relation mellan surrogatmamman och de tilltänkta föräldrarna, skriver representanter för Smer på Svenska Dagbladets debattsida. En minoritet anser att alla former av surrogatmödrar ska vara fortsatt förbjudna.

Om donation av befruktade ägg råder enighet i Smer. De ska kunna doneras till andra barnlösa. I dag är det förbjudet.

Rådet ändrat inställning om embryodonationerna sedan den förra rapporten om ofrivillig barnlöshet kom 1995. Då gällde kravet på ett genetiskt samband mellan det blivande barnet och minst en av föräldrarna. Nu anser man att det sociala sambandet mellan barn och föräldrar väger betydligt tyngre. Ja till surrogatmammor i Sverige, GP 28 februari 2013

Viktigt anser jag faktiskt det genetiska sambandet vara. Skälet för detta kan man se nästan varje söndag i Spårlöst på TV4-kanal. Barn vill veta var de kommer ifrån och vem som är deras genetiska förälder. Det ser jag som en mänsklig rättighet som följer av alla andra mänskliga rättigheter och att det är barnets bästa inte föräldrars som skall vara det avgörande. Vad jag anser saknas i hela debatten och som i fallet med äggdonationer som jag är mycket tveksam till om det inte finns genetiskt samband mellan donator och de socialt acceptera föräldrarna, är att barn senast när de blir myndiga SKALL tillerkännas rätten att få reda på vilka de biologiska föräldrarna är.

Detta kan lösas enkelt om man i samband med surrogatmödraskap ställer krav på att surrogatmamman skriver på ett papper där hon dels bekräftar, för barnet viktig bit, att hon är surrogatmamma för att de föräldrar som barnet växer upp hos inte kan eller pga sjukdom får föda barnet själva, så skall hon därmed ge barnet tillstånd att ta kontakt när barnet blir myndigt. Observera än en gång: Det är ingen mänsklig rättighet att bli förälder, däremot har barnet rätt att veta vem han/hon är utan hinder av de socialt accepterade föräldrarna. Det är det blivande barnet, inte de blivande föräldrarna man från samhällets sida skall värna om.

Utifrån den principen, som jag hoppas att det stora flertalet kan hålla med om, så finns det problem på vägen för barnet om vi tillåter äggdonation utan genetisk samhörighet. Varje barn skall ha rätt att när det blivit vuxen få reda på de biologiska föräldrarna. Inte bara för barnets bästa. Det handlar också om alla ev sjukdomar som finns i de biologiska föräldrarnas släkt. Allt finns knappast på papper när man godkänner en ev. äggdonation. Allt kan man inte till rimlig kostnad ta reda på laboratorievägen. Jag tvivlar alltså på att det är möjligt ekonomiskt och socialt att i det ögonblick någon skall donera ett ägg alla uppgifter är kända om släkten längre tillbaka som kan ha betydelse för barnets vuxna livs val. Jag tvivlar också på att det är moraliskt och etiskt försvarbart att vägra några barn rätten att göra släktforskning på sin biologiska släkt. Jag är däremot helt emot att samhället som samhälle skall vara de som registrerar varenda gen som barn och biologiska föräldrar har gemensamt. Det är i så fall som jag ser det ett stort ingrepp i den personliga integriteten för enskilt barn som växer upp. Barnet skall enligt mitt sätt att se det ha rätt att få namn och rätt att ta kontakt om barnet vid vuxen ålder så önskar. Samhället skall bara tillförsäkra det blivande barnet de rättigheterna.

Rådet till regeringen: Tillåt surrogatmödrar, Expressen 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, SvD 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, DN 28 februari 2013
Ja till surrogatmammor i Sverige, Aftonbladet 28 februari 2013
Statligt råd vill göra surrogatmödraskap lagligt, Sveriges Radio 28 februari 2013
Surrogatmödraskap kan bli tillåtet i Sverige, SvT 28 februari 2013
”Mängd frågor måste lösas”, SvD 28 februari 2013
Rapporten om surrogatmödrar sätter fart på debatten, DN 28 februari 2013
Tillåt surrogatmödrar i Sverige, SvD Brännpunkt 28 februari 2013

Surrogatmödraskap, surrogatmamma, socialt accepterat föräldraskap, allt måste gå ut ifrån BARNETS BÄSTA under såväl uppväxt som BARNETS RÄTTIGHET att får reda på vilka de biologiska föräldrarna är.

Read Full Post »

Barnets rätt till föräldrar

Är inte frågan större än så?
En man i Japan, som tidigare var kvinna men som har bytt kön, anklagar myndigheter för diskriminering sedan en domstol vägrat registrera honom som far till hans frus barn. Könsbytare nekad faderskap, GP 3 november 2012

Hade frågan bara varit om mannen i det aktuella fallet skulle få rätten att stå registrerad som far, så hade svaret varit mycket enkelt. Har ett lands domstol utifrån gällande lagar godkänt ett könsbyte, så är personen som har bytt kön juridiskt sett det nya könet och då borde det vara omöjligt att landet som godkänt könsbytet inte accepterar att detta gäller fullt ut. Speciellt som det i artikeln framgår trots att män som är sterila regelbundet tilldelas faderskap för barn som föds efter spermadonation.

Själv hetrosexuell av födsel och ohejdad vana ser jag dock problemet som ett betydligt allvarligare problem som handlar om principen att det är barnets rätt som är det som skall skyddas. Det är något fel rent generellt, anser jag personligen, när föräldrars rätt till barn/barnet väger tyngre än barnets rätt till föräldrar.

De som också borde vägas in i sammanhanget är de samkönade föräldrar som har ”gemensamt” barn För oavsett hur detta barn kommit till, så måste varje barn ha rätt till förälder. Det är även en fråga som borde omfatta de par, samkönade eller inte, där ”fadern” oavsett om vederbörande är man eller kvinna, för barnet är den som levt med mamman redan innan barnet föddes samt även de fall där ”fadern” funnits där som förälder för barnet sedan barnet föddes.

Frågan har enligt mitt sätt att se inte med könsbyte eller inte att göra. Jag har som alla som läst min blogg vet klart uttalat att jag skiljer på könsbyten fullt ut och andra fall. Men varje barn borde ha rätten till två föräldrar. Frågan är om man inte juridiskt bör särskilja biologiska föräldrar, vilka för barnets rätts skull bör finnas registrerade i sekretessbelagt centralt register som barnet får juridisk rätt att söka i vid uppnådd myndighetsålder, och juridiska föräldrar där det är frågan om man skall skilja på kön. Mitt förslag är helt konkret: Varje barn skall ha rätt till två föräldrar.

Detta innebär i förlängningen att vi även borde inkludera de fall där adoption skett och att de som idag benämns adoptivföräldrar helt kort och enkelt föräldrar. Varför skall vi skilja på den ena och den andra föräldrakonstellationen där ett barn/flera barn automatiskt under sin uppväxt upplever och uppfattar två personer som sina föräldrar?

Däremot är det ur barnet synpunkt viktigt att i de fall där det inte finns två personer som är beredda att stå som juridiska föräldrar, då skall självfallet faderskapet fastställas. Inte för moderns eller faderns skull utan för barnets. Barn har rätt till två föräldrar som skall stå för de kostnader som uppkommer när barnet växer upp. Återigen – inte för föräldrars rättigheter utan för barnets.

Könsbytare nekad faderskap, SvD 3 november 2012
Könsbytare nekad faderskap, DN 3 november 2012
Könsbytare nekad faderskap, Aftonbladet 3 november 2012

Read Full Post »