Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Julgris’

än vad många tror så finns det också doktorander som inget kan även om julen trots att de är doktorander i historia…..
Julens traditioner, likt andra kulturella uttryck, har alltid omskapats i takt med övergripande samhällsförändringar. I det nu pågående försvaret av ”svenska jultraditioner” utmålas mångkulturalismen som det stora hotet och orsaken till den dynamiska förändringsprocess som i själva verket alltid har frambragt och omgestaltat traditioner. Gamla julen slogs i spillror redan för hundra år sedan, Oskar Sjöström (Författare och doktorand i historia vid Stockholms universitet) på DN debatt 24 december 2012

Det är märkligt så tokigt det kan bli. Nordbornas tidiga resor, i vissa fall ända tillbaka till Folkvandringstiden, och införlivande av traditioner från andra områden främst i Europa har snillet jämnställt med mångkultur enligt modernt begrepp. Men det är illa nog – att ens få för sig att den gamla julen slogs i spillror redan för hundra år sedan, den som påstår det har inte gjort några djupare dykningar i svenska historien.

Nu förekommer det i och för sig stora brister i LIBRIS när det gäller jultraditioner före 1850. Finns bättre källor för att ta reda på vilka böckerna var och vilka artiklar som skrevs i ämnet än LIBRIS. Lite djupdykning och kunskap om såväl svenske bondens jul som ‘borgarskapets’ kan man begära av en doktorand i historia…..
Föreslår till att börja med att de som vill lära sig något om vilka de gamla traditionerna var under början – mitten av 1800-talet (alltså inte 1900-talet!) borde slagit upp Svenskt boklexikon för åren 1830-1865 utgiven mestadels mellan år 1867-1884 sid 755-757.

Vi kan börja med julgranen. Finns beskriven i något som knappast herrar läser så mycket men ändå i tidiga romaner för unga kvinnor här i Norden redan innan sagan om hur julgranen kom till Sverige gavs ut 1859 i form av Julgranen – sagor för barn skriven av Wilhelm O A Bäckman. Wilhelm O A Bäckman, Svenskt Biografiskt lexikon digitaliserat Riksarkivet

Att just den titeln missats av Libris eller möjligen ingår i felaktigt namngivna Barnsagor från Småland i någon av alla de upplagor som innehåller 8 sagor, förändrar inte saken. Enkelt som en plätt att söka om man bara gör sig besvär att söka i utgivna boklexikon och inte litar på ”nätet”. Digitaliseringen medförde tyvärr att en hel del av de äldre böckerna från 1700-talets slut fram till mitten av 1800-talet fått andra titlar än de ursprungliga i Libris. Men det behövs bara en resa till UB i Göteborg om KB i Stockholm har svårt att tillhandahålla de gamla korten där böcker och skrifter förr registrerades. Rekommenderar även en resa till Landsarkivet i Vadstena. Finns en del om förändringarna som skedde under Gustav Vasas tid pga att landet blev Lutheranskt i stället för katolskt. En del av sederna togs nämligen bort i samband med detta och återkom först under 1700-talet.

Pepparkakor sågs förr som medicin och åts som medicin men bakades främst under november-december månad. Pepparkakorna hittar man spåren till om man gör en djupdykning i äldre skeppshandlingar. Vi exporterade t.ex. mycket pepparkakor före 1700-talets slut till Ryssland…. vår ärkefiende redan då.

Lutfisken går att spåra ända tillbaka till vikingatiden. Vilket jag också gjort i mitt manuskript Grönland och Grönlänningarna, med underrubrik Det ”försvunna” folket. Det finns nämligen ett historiskt skäl till att det vi kallar lutfisk äts i Sverige men inte Norge samt i två andra delar av länder i Europa.

Grisen på julbordet finns omnämnd i källor som är flera hundra år gamla och som i sig går tillbaka ända till Goterna var ute och ‘reste’. Den traditionen är från början keltisk och har som kära barn många namn Samhain/Semhain/Semain i äldre källor som berättar om hur man i slutet av november början av december slaktade det boskap man inte hade säd för och sparade det färska köttet av gris i tillredd form, helstekt var vanligt även om äpplet i grishuvudets mun kom till under tiden efter Karl XII då gamla seder återkom. Man åt i stora delar av Europa också i Norden så mycket man kunde när väl vintersolståndet firades innan julens koppling till Jesus kom vid införandet av kristendomen. Här bör den som är intresserad av hur sederna såg ut leta i gamla religiösa texter från Medeltiden. Inte i vanligt historiskt källmaterial.

Karl XII och hans armé, dvs den överlevande delen av den som var i Turkiet tog med sig köttbullarna hem. Det är alltså ingen svensk ursprungstradition men månghundraårig. Att köttbullarna hamnade på julbordet tillsammans med revben anrättade på lite annat sätt än vi är vana vid idag, det skedde redan under 1800-talets första hälft om inte tidigare.

I äldre tider var det inte brysselkål som fanns på julbordet utan samma stekta först lakade vit- eller rödkål som än idag finns här på Västkustens julbord. Åt det senast i dess ursprungliga form på IKEA av alla ställen. (Ursprunglig form hittas om man letar i riktigt gamla kokböcker eller listor som kokerskor gjort för juletiden på storgårdar och slott. Men det är klart man måste leta….) För övriga traditioner som nedtecknats som de berättades av äldre på 1800-talet eller där det finns annat skriftligt källmaterial som inte KB känner till förslår jag att man kontaktar hembygdsföreningar speciellt i norra Småland och i området Vreta Kloster, Kaga och Ledbergs socknar… en hel del finns bevarat i släktarkiv. Jag vet. Jag har sett en del själv.

Tittar herr doktorand eller andra noga i Svenskt Boklexikon från 1835-55 finner han/hon/de att julgåva även till fattiga var vanligt förekommande om inte förr så på 1830-talet….. Men det är väl för mycket begärt att göra sådana djupdykningar och därefter ge sig till att leta på skrivna kort – inte i LIBRIS – efter det källmaterialet?

För övrigt så är det äldsta julkort jag har som skickades i farmors norska släkt från 1880-talet. Nyårskort från 1890-talet framåt finns en hel del. Granen som Professor Dick Harrison berättar om i Julgranskulornas historia, Prof Dick Harrisons Historiebloggen 23 december 2012 på SvD inte så ofta klädd i julgranskulor här i Väst.

Det jag läst och det jag själv äger en julgirland från runt 1900 (definitivt före 1905) är nordiska flaggor inklusive Island och Grönland samt norska och svenska flaggor men även unionsflaggan; jag känner till änglar som gjordes av crepepapper och som fick ansikten målade innan bokmärken kom och började sättas dit – en tradition som går tillbaka som minst till 1800-talet. Min egen äldsta sådan är bara från 1952. I äldre tider och fram till 1990-talet var det vanligt att man gjorde karamellrullar som klipptes på visst sätt och hängdes i granen. Jag äger också sådana där knasiga ljushållarklämmor som sattes i gran för länge sedan. Känner till att samma traditioner finns noterade i äldre berättelser från 1800-talet. Och vet, eftersom jag träffade en man som var nästan 100 år när jag var liten på 1950-talet och som berättade om vad en nästan 100 årig man berättat för honom i hans barndom på 1850-talets slut om tiden före Franska Revolutionen att mycket av det jag skrivit om ovan faktiskt förekom redan då här i Västsverige. Då har jag ändå inte tagit med den urgamla seden med såkakan som skulle dukas upp för de döda på natten mellan julafton och juldagen. Återkommer kanske någon gång till alla de belägg jag har om den traditionen.

Tillägg 26 december 2012 I äldre svensk folkkultur brukade unga pojka och flickor dessutom utnyttja helgen till bus: man sprang omkring, uppmärksammade folk i stugor och gårdar på att det hände saker utomhus och passade på att kasta in saker när dörrarna öppnades. Det kunde röra sig om allt från vanliga vedträn till konstfärdigt utformade figurer av halm. Ibland stod en förklarande vers (gärna ekivok) – en föregångare till julkappsrim – på saken. En utveckling av detta bruk gav oss faktiskt ordet julklapp, som kommer av ”klappning” – man knackade på dörren eller fönstret innan man kastade in gåvan, som så småningom övergick till att bli ett inslaget paket. På 1800-talet ritualiserades ofta det svenska julklappsutdelandet till fasta former, med julbocken som den främsta utdelaren tills han vid sekelskiftet hade konkurrerats ut av jultomten.
Julklapparnas historia, Dick Harrisons Historieblogg 25 december 2012

Read Full Post »