Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Jesus ord’

I en personlig text, subjektiv ur artikelförfattarens personliga upplevelser, skriver Svenska Dagbladets Harry Amster: pojken, fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande.” Jesus slapp i alla fall den hätska svenska omskärelsedebatten.
Killen heter dessutom Jeshua, ett hebreiskt namn och att vi övertagit den latinska formen Jesus är inte mitt problem. Ett problem däremot är att Nya testamentet inte är så coolt och kärleksfullt som många tror. Ofta står det i Nya testamentet att ”Judarna förargade sig…” och ”Judarna började då tvista…” Man tar det klassiskt rasistiska metoden och buntar ihop alla judar till en massa. Som i Johannesevangeliet (7:1): ”Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra, eftersom judarna var ute efter att döda honom.”

Juden Jesus och jag, Harry Amster på kultursidorna i SvD 13 januari 2013

Fult angrepp på Jesus? Ja det är det eftersom det visar på hur illa det går när någon religion, oavsett vilken,
* inte bryr som om att förstå vad som står i källtexterna
* inte bryr sig om att gå utanför det egna synsättet
* inte bryr sig om att tala om för barn, skolelever och vuxna att det kan finnas andra tolkningar än dem man själv växt upp med.

Vi svenska kristna, och andra kristna, har under generationer haft samma fula och märkliga angrepp inte bara på judar, även om de angreppen mest kommit upp till ytan och blivit ökända under århundradena. Vi svenska kristna har som regel än idag samma fula enögda syn på Muhammed och muslimer. Vi har lika lite som Harry Amster förmått att gå utanför vår egen sfär och den av oss kända miljön. Inte tu tal om annat.

Men skälet till att jag skriver dessa raderna är just detta:
För oss kristna är inte och var inte Jesus en jude utan Guds son som genom jungfrufödsel föddes till människa.
Sedan är det upp till troende oavsett religion att acceptera om Jesus var och är Guds son eller om Maria, Jesus moder, födde genom jungfrufödsel eller inte. När Jesus kom till jorden, så kom han som någon en gång sa ‘här är inte jude eller grek’ han kom till oss som MÄNNISKA. Detta faktum är det som är det viktiga att ta till sig oaktat vad man tror på. Alla vi troende, kristna, judar och muslimer är barn av Abraham.

Detta gäller oavsett hur vi skriver namnen på de olika personerna som finns omnämnda i Torah eller i det vi Kristna kallar Gamla Testamentet. Detta gäller oavsett var vi står politiskt, ekonomiskt eller kulturellt lever i vår nutid. Vi delar en historia. Men det är mycket mycket viktigt att ta till sig att allt måste tolkas utifrån den andres, inte vår egen, världsbild och tro. Kan vi inte klara av det, så är det mycket illa.

Jag tar speciellt illa vid mig av att det på första sidan i SvD finns ett citat: ”Jesus gjorde att alla problem ökade” som inte finns med i den formuleringen i artikelns ord men väl i dess mening så som jag uppfattar texten. Att skylla på någon annan, enskild eller grupp, för att man har problem, må ha varit gångbart inom alla Bokens Folks tre religioner under årtusenden som gått sedan Jesu födelse. Men att inte kunna ta ansvar för att man själv inte försöker att förstå vad andra tror och upplever som verklighet, det är illa. Jesus var verkligen inte den som ökade problemen. Problemen fanns i alla världars delar och i samtliga kända trosriktningar undantaget Buddismen och Shintoismen (i viss mån bör Taoismen kanske räknas hit). Problemen som fanns och finns är att människor oavsett tro har så lätt att sätta etiketter på andra och skylla ifrån sig sitt eget ansvar för det som händer en själv. Det handlar inte om jude eller kristen, inte om kristen eller muslim, inte om jude eller muslim. Det handlar om att man som människa får gå ur ‘offerrollen’ eller ‘angriparrollen’ för att se verkligheten utanför den värld man kallar sin.

I dagsläget är detta speciellt viktigt när det gäller de bokstavstroende inom Kristna Kyrkan. Det är viktigt att förstå att ord och handlingar i äldre tider och tider som ligger nära oss grundat sig på den tidens verklighetsuppfattning utifrån den miljö som orden sas och handlingarna skedde. Vi måste fördöma handlingar som skadat människor, oavsett om det varit enskilda människor eller en/flera trosriktningar som vi själva inte tillhör. Samtidigt måste vi acceptera att det för oss i nutid aldrig någonsin går att förstå och ändå måste vi förstå att ord som skrevs i äldre tider eller i helt andra sammanhang än de vi själva enskilt lever i, de orden har inte samma valör för oss som de hade för dem som skrev dem.

Tolkningen av historien eller av nutiden måste lyfta sig från det subjektiva jagperspektivet. Eller som Vollmer Gerhard skrev i Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993 : Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab.

Annonser

Read Full Post »

de moralkonservativa kristna som står bakom Odells kandidatur har glömt bort allt vad Jesus sade om grandet och bjälken; att han körde ut månglarna ur templet, att han inte såg ned på en människa för vad den varit eller var den kom ifrån och att Jesus predikade Kärlekens inte splitets budskap.

Det är också märkligt att grupperna runt Livets ord och andra moralkonservativa kristna till dags datum inte en enda gång presenterat ett giltigt teologiskt argument som bygger på Nya Testamentet men gärna hänvisar till Gamla Testamentet. Gamla Testamentet som vi kristna delar med Judar och Muslimer men gett olika namn.

Själv är jag ett sk. Guds Barnbarn. Farfar Fritiof Jönsson Sannäs var utöver kommunalpolitiker, förman för stenhuggeri som redan runt förra sekelskiftet följde med båtar som levererade sten till Bryssel, Paris och Amsterdam, också söndagsskollärare i Svenska Missionsförsamlingen. På 1950-talets mitt lärde farfar mig en av de viktigaste sakerna jag lärt mig: Det finns många vägar till Gud. Ingen kan säga att han vet vilken den rätta vägen är för någon annan än sig själv. Vi är bara människor.

I söndagsskolan sjöng vi: Vit och röd och gul och svart gör det samma har han sagt. Jesus älskar alla barnen på vår jord.
Det var aldrig någonsin någon av mina söndagsskollärare eller kristendomslärare, ja vi hade kristendomslektioner inte religion, som såg ner på andra kristna eller troende på andra religioner. Däremot var det ofta vi fick höra om grandet och bjälken samt utifrån den ålder vi själva var resonera omkring detta för att vi skulle förstå att vi som människor inte äger rätten att sätta oss till doms vad som är riktig kristendom. Att det handlade om hur man levde inte hur man ansåg att andra levde.

Runt 1960 var vår familj på besök hos pappas kusin Bengt Jönsson, pastor för Örebromissionen i en församling nära sjön Sommen mellan Östergötland och Småland. Pappas kusin berättade om skillnaden mellan de kristna som vågar tro utan synliga jordiska bevis och de som kräver bevis att de tror rätt i form av hälsa, rikedom och positioner i samhället. De förra jämförde han med de som tar på en sko för att den passar, för att de kan fylla ut den. De senare med de som försöker tvinga skon (tron) på sin fot även om den inte passar för att visa att just de var de som trodde rätt.

Tisdagen före påskveckan 1967 låg jag i hög feber. Så hög att man inte skall överleva. Det var eftermiddagen innan jag lades in på Infektionskliniken. Jag var på väg bort. Det enda som höll mig kvar var känsel i några fingrar samt en exeptionell hörsel. Sedan var jag ute på ängen. Kände vinden och doften av gräs, vår och sommar. Längre bort på ängen såg jag en människa födas. Samtidigt hörde jag sju stämmor som följde människans liv. De steg och sjönk och var underbart vackra. När människan dog så fick jag veta att det var mitt liv samtidigt som tre stämmor steg och fyra sjönk till jorden. Jag var tillbaka i min kropp, dvs inte riktigt. Jag satt upp fast kroppen låg ner så under ansträngning fick jag lägga mig ner i mig själv. Innan jag kom tillbaka till de få fingrar och hörsel jag hade kontakt med fick jag veta mina uppgifter. Vad det var tänkt att jag skulle göra här i livet. En av de tre uppgifterna fullföljer jag här som jag då fick veta att jag jag var tänkt att berätta när tiden var den rätta. Valet att göra det är dock mitt val som människa. Vi har alltid ett val att lyssna på Gud eller välja att inte göra det.

Gud ger inte vad vi ber om. Han ger vad vi behöver. Kristendomen är Kärlekens inte splitets religion. Det handlar inte om vem som tror bäst eller mest rätt. Det handlar om att leva med Kärleksbudskapet för ögonen. Inte döma. Vi är bara människor.

Det var det ena. Det andra är att detta att vi är människor är viktigt att komma ihåg. Lika viktigt som att komma ihåg att det finns mer än ett parti som har troende kristna i sin väljarskader. Det är lika viktigt att komma ihåg att för att ett parti grundats av kristna, även Folkpartiet har den bakgrunden, så är det skillnad på religion och partipolitik. Det förra är ett förhållningssätt vi har att göra vårt bästa att själva, inte pådyvla andra, att leva upp till. Det senare är att låta det budskapet leva i den tid som råder och utifrån de kulturella, etiska och urbana förändringar som sker.

KD-ledaren stärkte sin ställning, GP 27 januari 2012
Hägglund:”Så här kan vi inte ha det”, Expressen 27 januari 2012
Mycket skiljer kandidaterna åt, DN 28 januari 2012
Ja så är det. Medan Göran Hägglund står för det mänskliga förhållningssättet sätter Odell sin och de sinas tolkning av Bibeln före allt annat och glömmer bort att vi alla är människor och att vi lever i vår tid inte någon gång för länge sedan.

Tillägg 09.02 KD-ledaren stärkte sin ställning, di.se 27 januari 2012

Read Full Post »