I en personlig text, subjektiv ur artikelförfattarens personliga upplevelser, skriver Svenska Dagbladets Harry Amster: pojken, fick han namnet Jesus, det som ängeln hade gett honom innan hans mor blev havande.” Jesus slapp i alla fall den hätska svenska omskärelsedebatten.
Killen heter dessutom Jeshua, ett hebreiskt namn och att vi övertagit den latinska formen Jesus är inte mitt problem. Ett problem däremot är att Nya testamentet inte är så coolt och kärleksfullt som många tror. Ofta står det i Nya testamentet att ”Judarna förargade sig…” och ”Judarna började då tvista…” Man tar det klassiskt rasistiska metoden och buntar ihop alla judar till en massa. Som i Johannesevangeliet (7:1): ”Sedan vandrade Jesus omkring i Galileen. I Judeen ville han inte vandra, eftersom judarna var ute efter att döda honom.”
Juden Jesus och jag, Harry Amster på kultursidorna i SvD 13 januari 2013
Fult angrepp på Jesus? Ja det är det eftersom det visar på hur illa det går när någon religion, oavsett vilken,
* inte bryr som om att förstå vad som står i källtexterna
* inte bryr sig om att gå utanför det egna synsättet
* inte bryr sig om att tala om för barn, skolelever och vuxna att det kan finnas andra tolkningar än dem man själv växt upp med.
Vi svenska kristna, och andra kristna, har under generationer haft samma fula och märkliga angrepp inte bara på judar, även om de angreppen mest kommit upp till ytan och blivit ökända under århundradena. Vi svenska kristna har som regel än idag samma fula enögda syn på Muhammed och muslimer. Vi har lika lite som Harry Amster förmått att gå utanför vår egen sfär och den av oss kända miljön. Inte tu tal om annat.
Men skälet till att jag skriver dessa raderna är just detta:
För oss kristna är inte och var inte Jesus en jude utan Guds son som genom jungfrufödsel föddes till människa.
Sedan är det upp till troende oavsett religion att acceptera om Jesus var och är Guds son eller om Maria, Jesus moder, födde genom jungfrufödsel eller inte. När Jesus kom till jorden, så kom han som någon en gång sa ‘här är inte jude eller grek’ han kom till oss som MÄNNISKA. Detta faktum är det som är det viktiga att ta till sig oaktat vad man tror på. Alla vi troende, kristna, judar och muslimer är barn av Abraham.
Detta gäller oavsett hur vi skriver namnen på de olika personerna som finns omnämnda i Torah eller i det vi Kristna kallar Gamla Testamentet. Detta gäller oavsett var vi står politiskt, ekonomiskt eller kulturellt lever i vår nutid. Vi delar en historia. Men det är mycket mycket viktigt att ta till sig att allt måste tolkas utifrån den andres, inte vår egen, världsbild och tro. Kan vi inte klara av det, så är det mycket illa.
Jag tar speciellt illa vid mig av att det på första sidan i SvD finns ett citat: ”Jesus gjorde att alla problem ökade” som inte finns med i den formuleringen i artikelns ord men väl i dess mening så som jag uppfattar texten. Att skylla på någon annan, enskild eller grupp, för att man har problem, må ha varit gångbart inom alla Bokens Folks tre religioner under årtusenden som gått sedan Jesu födelse. Men att inte kunna ta ansvar för att man själv inte försöker att förstå vad andra tror och upplever som verklighet, det är illa. Jesus var verkligen inte den som ökade problemen. Problemen fanns i alla världars delar och i samtliga kända trosriktningar undantaget Buddismen och Shintoismen (i viss mån bör Taoismen kanske räknas hit). Problemen som fanns och finns är att människor oavsett tro har så lätt att sätta etiketter på andra och skylla ifrån sig sitt eget ansvar för det som händer en själv. Det handlar inte om jude eller kristen, inte om kristen eller muslim, inte om jude eller muslim. Det handlar om att man som människa får gå ur ‘offerrollen’ eller ‘angriparrollen’ för att se verkligheten utanför den värld man kallar sin.
I dagsläget är detta speciellt viktigt när det gäller de bokstavstroende inom Kristna Kyrkan. Det är viktigt att förstå att ord och handlingar i äldre tider och tider som ligger nära oss grundat sig på den tidens verklighetsuppfattning utifrån den miljö som orden sas och handlingarna skedde. Vi måste fördöma handlingar som skadat människor, oavsett om det varit enskilda människor eller en/flera trosriktningar som vi själva inte tillhör. Samtidigt måste vi acceptera att det för oss i nutid aldrig någonsin går att förstå och ändå måste vi förstå att ord som skrevs i äldre tider eller i helt andra sammanhang än de vi själva enskilt lever i, de orden har inte samma valör för oss som de hade för dem som skrev dem.
Tolkningen av historien eller av nutiden måste lyfta sig från det subjektiva jagperspektivet. Eller som Vollmer Gerhard skrev i Wissenschaftstheorie in Einsatz, Stuttgart 1993 : Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab.
Norah4you's Weblog 