Hur i hela fridens namn kan Centerpartiet med att komma med följande harang? :
”Enligt vår och Centerpartiets mening bör anslagsfinansiering via statsbudgeten undvikas, eftersom det skulle leda till spekulationer och ifrågasättande av det publicistiska oberoendet.
Det vi och Centerpartiet istället vill titta på är hur en public service-avgift skulle kunna tas ut av alla skattebetalare. Om det är en avgift som ska vara lika för alla, eller en proportionell avgift i stil med begravningsavgiften, är för tidigt att säga. Men den ska betalas av de som tjänar pengar – inte av mediekonsumerande barn och ungdomar på nätet och i mobiler. Samtidigt som vi slipper ett system med dörrknackande kontrollanter” Vi vill ha en public service-avgift, Anna-Karin Hatt, It- och regionminister (C), Michael Arthursson, partisekreterare (C) samt Anders Flanking, ledamot i Kulturutskottet (C) På Aftonbladet Debatt 1 mars 2011
Det finns inget skäl att radio- och tvapparatägare eller datorägare skall behöva betala något som kallas Public Service som prackas på medborgarna. Missförstå mig rätt, jag röstar på Alliansen och ser användare inte medborgare som kriterie för vilka som bör betala. Vi är många som aldrig någonsin lyssnar på SR och som även när vi är borta undviker allt vad SVT heter, som i princip bara någon enstaka gång om året skulle få för oss att ta upp SVT-s hemsida och då endast om det hänt någon katastrof eller annat liknande. För något så verklighetsfrånvarande som SR och SVT varit de senaste 40 åren, har sällan setts eller hörts. De är så långt ifrån den likhet med BBC som fanns när televisionen började bli vanligt förekommande i Sverige efter Rom-OS 1960 och rymdfärderna från dåvarande Cape Caneveral, från de högkvalitativa dokumentärerna som Sven Gillsäter m.fl. gjorde om främmande miljöer där djur och natur skildrades på ett sätt som var fritt från all politisk indoktrinering. För det är efter program av den klassen som degenerationen kom med politiska pekpinnar inte minst i nyhetssändningarnas rapportering om allt från Vietnamkriget till omskrivningar av världshistorien, som man än i dag råkar ut för om man sitter hos bekanta som ser på ‘Rapport’ eller ‘Aktuellt’.
Vad det SVT och SR än är idag, så inte är det Public service. Det finns otal möjligheter att få kunskap om vad som händer i Sverige och världen i övrigt. Otal möjligheter att se på olika sidors uppfattning om vad som hänt för att inte tala om att idag är de bästa dokumentärerna om Historia och kulturer gjorda av sk. reklamkanaler. När en dokumentär enligt programtablån i tidningarna visas på SVT eller SR har den i de allra flesta fall senast veckorna innan setts på någon av reklamtvtablåerna. Utan att pekpinnar lagts till före eller efter programmen, vilket SVT började med under 1970-talet. Public service bakgrund var ju att kunna erbjuda kunskap och information om det medborgarna inte så lätt hade tillgång till. Idag är det inte så.
Det må vara riktigt, även om jag tvivlar på det, att Public Service inte bör betalas via statskassan. Men att ta ut skatt av alla för något som många aldrig använder sig av, det liknar kommunism alltför mycket för min uppfattning om vad som är rätt och fel.
Det må vara riktigt, även om jag tvivlar på det också, att hävda mediakonsumerande ungdomar (varför inte pensionärer?) och andra inte skall behöva betala om de ser på SVT.se via TV men inte via LCD-skärm och dator. Verkar för övrigt som om alltför många har alltför dålig kontakt med verkligheten och verklighetens historia när det gäller media. För mig som började med data 1970 är det skrämmande okunskap att trots UR-s sändningar (vilka tittar på dem när skolorna får betala för att hyra in via mediacentral?) som en gång i tiden faktiskt hade vettiga sändningar om vad data är, så verkar alltför många i min egen (snart 62 år) och senare generationens vuxna ha nollkoll på verkligheten.
Men det är helt fel att låta alla betala det ett fåtal vill använda sig av. Skall SVT-play finnas, så är det de som använder sig av det som bör betala precis på samma sätt som ett större antal tidningar utomlands tar betalt för att läsas i sin helhet och som Aftonbladet tar betalt av de som vill läsa de sk. Plussidorna.
Frågan är om svenska varianten på Public Service över huvudtaget fyller en funktion i dagens mediasamhälle. Jag är ytterst tveksam.