Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Inlärningsteknik’

Studier tips med mera – uppdaterad jan 2015

Read Full Post »

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning

Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!

Read Full Post »

har ofta svårt att klara ‘stressen’ i skolan. Förr hade vi bara de sk. duktiga flickorna. De flickor som läste in hela textmassor inför en skrivning men ofta inte klarade av att ge längre svar som visade att de lärt in, förstått och kunde tillämpa det de lärt sig. Men var det vanliga frågor på skrivning eller under lektion, så framstod de ofta som mycket kunniga. De flesta av dem lärde sig lästeknik och kunde med åren lära sig förstå samt att allt inte behövde vara så lätt.

Unga idag har många gånger inte haft stora motgångar annat än på det privata planet, om de haft något. De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning, se Studietekniska tips m.m, Norah4you sida

Så skillnaden är stor mot förr i tiden. Det är mindre som eleverna lär sig i kurserna både i grundskolan och på gymnasiet än förr i tiden. Jag har framför mig en bok i Naturlära för Folkskolans fortsättningsskola dvs det som på 1920-talet när min mor hade boken motsvarade 4-5 klass i enhetsskolan och grundskolan. Där lärde de mer i Naturlära än vad eleverna idag lär in t.o.m. 1-ring….

Att elever idag många gånger känner stress och press har alltså inte med kursernas svårighetsgrad att göra. Elever kunde förr lära in betydligt mer vid yngre åldrar. Det som skiljer är tre saker: Det är inte alltid elever idag får ämnes- och stadiebehöriga lärare. Det är ofta oroligt i klassrummen relaterat till förr. Elever idag är inte vana att det t.o.m. krävs råpluggning för att få in vissa faktakunskaper och är därför inte vana vid att det inte är fel att känna att det är motigt ibland. Allt kan inte vara lätt när man skall lära för livet.

Stressade av skolan, Expressen 11 januari 2011

Tillägg 12 januari 08.19 Karl-Henrik Sax: Skolan rubbar inte könsroller, GT 11 januari 2011

Read Full Post »