Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Hushållskemikalier’

För ytterst handlar det om oss, dvs inte om dig och mig som är över 60 år. Vi har förmodligen fått mer strålning i oss än vad Strålskyddsinstitutet talat om utåt av alla atombombsprängningar på slutet av 50-talet och under 60-talet för att inte tala om Tjernobyl. Men vi slapp åtminstone cirka 1000 kemikalier som numera finns i vår vanlig luft, vatten och den mat vi äter. Kemikalier som är många gånger farligare än vad någon utåt vågat tala om. Detta trots att de flesta varit kända som farliga för bl.a. gravida kvinnor, foster och småbarn sedan sista fem åren av 1970-talet. Står klart och tydligt i kemikalie- och medicinföretags egna produktblad. Det är alltså inte bara svininfluensavaccinets tiomersal Pandemix innehåller tiomersal/thiomersal, Norah4you 10 april 2011 som i sitt produktblad innehåller The substance may be toxic to kidneys, liver, spleen, bone marrow, central nervous system (CNS).
Repeated or prolonged exposure to the substance can produce target organs damage. Repeated exposure to a
highly toxic material may produce general deterioration of health by an accumulation in one or many human
organs.”

Samma och ännu farligare påverkan på människans organ speciellt i form av ämnen som påverkar fostrets utveckling, små barns hjärnutveckling och som genom lagring i kroppen skadar inre organ speciellt på unga, sjuka och riktigt gamla är väl kända trots att de förekommer i vår vardag idag. Vad för människans framtid värre är, är att flera av de kemikalier som är i omlopp, kommer ut i vattendrag eller hamnar i vattenverk som är snurren nog att sälja rötslam till bönder som odlar eller föder upp djur, rötslam som anrikas i kroppen och precis som de nano-micropartiklar av plast som hamnar i kroppen försvårar fortplantningen. Som dessutom varit kända i mellan 30-40 år att de är så farliga men som ändå används.

Vi behöver inte ens gå till produktbladen. Det finns nationella toxiologiska produktundersökande program i andra länder:
What did the NTP conclude about BPA?
The NTP has “some concern“ for BPA’s effects on the brain, behavior, and prostate gland in fetuses, infants, and children at current exposure levels.
The NTP has “minimal concern“ for effects on the mammary gland and an earlier age for puberty in females, fetuses, infants, and children at current exposure levels.
The NTP has “negligible concern“ that exposure of pregnant women to BPA will result in fetal or neonatal mortality, birth defects, or reduced birth weight and growth in their offspring.
The NTP has “negligible concern“ that exposure to BPA will cause reproductive effects in non-occupationally exposed adults and “minimal concern” for workers exposed to higher levels in occupational setting

Bishenol A factsheet, neihs.nih.gov
men även där tar de som ni ser lätt på att kvinnor kan komma i puberteten tidigare om de fått barnmat i plastflaska som små. Detta trots att ett av våra största sociala problem är att när kvinnor kommer i puberteten tidigare, så kommer de tidigare i de åldrar de får svårare att få barn. När man idag läser senare och börjar jobba senare och jobbar några år innan barn står högst på önskelistan, så har vi människor själva skapat problem som gör detta svårare.

Nu räcker det inte med det. Ett antal ämnen i flamskyddsmedel samt mjukgörare som finns i princip i all mjukplast och plastfilm, innehåller kemikalier som när de anrikas i människokroppen ger fertilitetsproblem för män….

Ett symposium vid läkarstämman nyligen redovisade en lång rad effekter som kemikalier skulle kunna orsaka hos ett foster. Studier har antytt att såväl astma och allergi som neuropsykiatriska tillstånd kan påverkas av kemikalier. Stor databas om kemikalier i foster, Aftonbladet 24 december 2012
Allt detta var känt när jag 1978-80 arbetade med import/export av kemikalier. Fanns i produktbladen som ‘jag’ skulle kunna tillsammans med uppgifter om eldfarlighet och andra risker vid transport med båt/flyg/bil runt jordklotet.
Stor databas om kemikalier i foster, GP 24 december 2012
Stor databas om kemikalier i foster, SvD 24 december 2012
Stor databas om kemikalier i foster, DN 24 december 2012

Nu är det inte så enkelt att man helt och hållet kan ta bort farliga kemikalier. Det är få som tillkommit som rena restprodukter, lite fler där man inte förstod farligheten tidigt, men det stora flertalet har kommit fram genom att det funnits ett begränsat behov för speciella situationer där kemikalien ifråga sedan börjat användas i helt andra lägen. Exempel är flamskyddsmedel. Viktigt i brandmänskläder och i en eldsläckningsfilt. Knappast ens rimligt att ha rester av i vanliga kläder.

Se gärna dokumentären Underkastelsen. Du kan läsa följande i artikel om den Ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, DDE, PCB. När regissören Stefan Jarl för sin nya film lät undersöka sitt blod hittade han flera hundra kemikalier. Sånt som ska göra plasten mjuk, förhindra att soffan blir smutsig eller att lampan brinner upp har tagit sig in i kroppen och är kvar för att stanna. Underkastelsen dokumentär, recension GP 23 april 2010

Se även: Sluta med plasthysterin, Norah4you 14 juli 2012

Read Full Post »

miljön, för människans och djurens framtid och i förlängningen för rent vatten i våra vattendrag, hav och sjöar, lyfts tacknämligt fram av Miljöminister Andreas Carlgren.

I dag ger regeringen Kemikalieinspektionen uppdraget att ta fram och genomföra en nationell handlingsplan för giftfri vardag. Farliga gifter och kemikalier ska identifieras, begränsas och fasas ut. Regeringen satsar ytterligare 100 miljoner kronor för arbetet med handlingsplanen.

Kemikalier påverkar oss genom många olika led – produktion, innehåll i varor, användning och avfall. Ämnen som finns i vardagsprodukter kan hota miljön eller påverka människan. ” Ny satsning för en giftfri vardag, Miljöminister Andreas Carlgren på SvD Brännpunkt 22 december 2010

För den som kan sin miljöhistoria är kravet att farliga gifter och kemikalier ska identifieras, begränsas och antingen fasas ut eller enbart användas i slutna industriella system som inte drabbar dagvatten, grundvatten m.m. och som inte sprids ut i våra vattendrag ett gammalt krav. Samma krav förde Perry Jovén och Gunnar Jönsson redan när Vätterns Vattenvårdsförbund så sakteliga började formas under andra hälften av 1950-talet. Kravet stöddes av Landshövding Pehr Eckerberg då fanns inte Naturvårdsenheten utan frågan om vattenrening och stopp på farliga utsläpp lydde ännu under Väg o Vatten i Östergötland. Resultatet blev Vätterns Vattenvårdsförbund, som lyckades få företag och enskilda att minska sina utsläpp så till den grad att Vätterns Vatten sedemera blev drickbart; Motala Ströms Vattenvårdsförbund som fick företag och myndigheter att se över vilka kemikalier och restprodukter som användes/hamnade ut i vattendragen och som gick att ersätta med andra ofarliga produkter alternativt enbart användas i slutna system. I senare fallet var dåvarande Holmens Bruk, nuvarande Holmens, en föregångare. Själv glömmer jag aldrig när jag fick följa med min far dit under inkörningsperioden i samband med de årliga vattenprovtagningarna som gjordes i Östergötland.

Dock vann inte frågan allmänt gehör i Sverige. Inte ens när Valfrid Påhlsson på sin tid som chef för Naturvårdsverket förde fram frågan kom vi mycket längre i övriga Sverige än vad Östergötland gjort. Utöver skärpt lagstiftning som tyvärr kunde prövas i Vattendomstol där lagfrågan inte alltid var lika solklar samt Håll Sverige Rent kampanjen som i sig fick många skolbarn att börja förstå problematiken. Skolbarn som växt upp med ett miljömedvetande som inte funnits tidigare. Kom vi inte längre undrar någon? Beror på hur vi ser det. Sverige fick skarpare lagar och krav på att minska/fasa ut/ta bort ftalater, fosfater, cloridprodukter, perfluorerade ämnen, vitmedel, flamskyddsmedel, freoner, perborater m.m. Så långt ‘fungerade’ det. Sen gick vi med i EU.

Speciellt vill jag trycka på punkt 3 och 4 i Miljöministerns och Alliansregeringens krav till Kemikalieinspektionen om framtagandet av en nationell handlingsplan:

3. Intensifiera arbetet med att ta bort hälsoskadliga kemikalier i livsmedel, som rester från bekämpningsmedel och kadmium.

4. Bättre information om kemikalier i varor till konsumenterna.”

Satsning mot gifter i vardagen, GP 22 december 2010

Read Full Post »