Genväg till behörighet senväg för elever

Det är märkligt att inte politiker tänkt till ordentligt och insett att det ingalunda var lämpligt att låta icke ämnesutbildade, ibland inte alls lärarutbildade, ‘lärare’ få behörighet om de undervisat i ett ämne 8 år (4 år för de över 57 år). För en sak är säker – även om erfarenhet ger viss ‘kunskap’ är det denna sk. kunskap som visat sig i de resultat som PISA-undersökningen pekat på. Det var skandal nog att 30.000 helt obehöriga sedan kommunaliseringen av skolan fått fasta anställningar som blockerat, jo så är det – var själv drabbad 2005 innan senaste knä + fotskadan, för de som läst ämnet och gått på Lärarhögskolan. Till dem skall vi då lägga sådana som en av mina egna kompisar, Ämneslärare i Fysik och Matematik för Gymnasieskolan som för all del fått 80% tjänst där Matematik till viss del ingår men som under alla år efter att han skolade om sig från att undervisat och forskat på Chalmers inte fått en enda tjänst där han till fullo fått undervisa i sina egna ämnen. Blockerad av icke ämnesutbildade lärare har han fått undervisa i NO som helhet trots att han inte läst varken Kemi eller Biologi efter att vi tog studenten 1968….. De lärarna som fått undervisa i andra ämnen än sina egna blockerade av icke ämnesutbildade som undervisat i ämnen som Matematik, Fysik, Historia och Samhällskunskap, de lärarna lägger ytterligare 70.000 ‘lärare’ till antalet där Sverige inte har sett till att ha rätt kvinna/man på rätt plats och att respektera att kunskap inte faller som regn från ovan. 😛

Mycket viktig debattartikel i dagens GP: ..En mycket radikal förändring är den som slår fast att från december 2013 kan en lärare som undervisat länge i ett ämne, men utan att vara behörig, ansöka om att bli behörig – utan att fortbilda sig. Den som undervisat 8 år i ett ämne under de senaste 15 åren kan alltså med sin skolledares godkännande ansöka om den behörighet som saknas. Och om du fyller 57 år senast juli 2015 räcker det med fyra års undervisning.

Förödande signalvärde

Signalvärdet av justeringen är förstås förödande. Varför fortbilda sig om man kan ta en genväg? Visst är det så att lång undervisningserfarenhet faktiskt ger viss kompetens. Men att några ska fortbilda sig i formell mening och ta akademiska poäng, samtidigt som andra slipper, visar på bristande förståelse för det som är utgångspunkten för en skola på vetenskaplig grund – nämligen att lärare har en vetenskaplig grund. Detta syns tyvärr också när Lärarlyftets femte kursomgång startade i januari 2014. Få söker kurserna och de som söker är yngre än tidigare omgångar – kan man misstänkta att äldre ansöker om att skaffa sig behörighet på annat sätt?Lärarnas fortbildning illa hanterad, Anna Brodin utbildningschef Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet på GP Debatt 20 februari 2014

En av de viktigaste bitarna är att det borde stå i anställningsavtal för alla behöriga lärare, de som inte gått på Lärarhögskolan bör först gå där enligt mitt sätt att se de skall inte längre få åka snålskjuts för att kommunerna försöker spara pengar, att de fortlöpande och minst vart tredje år skulle få läsa vidare/komplettera m.m. på halvtid med B-avdrag. Om inte svenska skolans huvudmän tar Lärarrollen och det innehåll varje svensk elev har rätt att kräva på allvar, så bör Skolverket ta över skolan i fråga oavsett utövare!

Se även Grundskolan och kommunaliseringen, Norah4you 22 september 2013 samt Fler vuxna i skolan löser inte problemen, Norah4you 19 februari 2014

Read Full Post »

Fler vuxna i skolan löser inte problemen

Fler vuxna i skolan löser inte problemen. I dagens rent ut sagt dumma debattartikel, i min uppfattning är alla som inte förankrar sina förslag i verklighetens bottenplatta dumma = okunniga, så tror sig Miljöpartistpolitiker ha kommit på lösningen: ”Låt höginkomsttagarna finansiera en skolsatsning, Per Bolund (MP) ekonomisk-politisk talesperson i riksdagen, Åsa Romson (MP) språkrör och Gustav Fridolin (MP) språkrör på DN Debatt 19 februari 2014
Sällan har det framkommit så klart varför en Folkhögskollärare om än aldrig så duktig saknar kompetens som behövs för att förstå Grundskolans lärarkunskapsbehov.

Höginkomsttagare förresten….. för att ens komma i närheten av de skatteintäkter som behövs för Miljöpartiets orealistiska fantasier, krävs att samtliga som tjänar över 28.000 kr/månad inklusive OB och andra tillägg tvingas lämna tillbaka allt de fått i handen under hela Alliansens regeringsperiod för i stället för att behöva lämna till skatteindrivarna… Sverige är inte kommunistiskt inte socialistiskt. De som arbetar tjänar inte lika stora fantasilöner som politikerna men förtjänar att få behålla det de redan fått – och mer!

MP vill ha 10 000 nya jobb i skolan, Aftonbladet 19 februari 2014
MP vill ha 10 000 nya jobb i skolan, GP 19 februari 2014
Miljöpartiet: 10 000 nya jobb till skolan, Expressen 19 februari 2014 Fint vill vi ha’t men var skall vi ta’t?

Fler vuxna i skolan, för det kan väl inte vara så att Miljöpartisterna ‘hittat’ 10.000 ämnes- och stadiebehöriga lärare som står på kö för att gå in i skolan och ta hand om undervisning i Matematik, Svenska, Historia, Samhällskunskap m.m. ???? 😛

MP vill ta in ny skatt till skolan, Aftonbladet 19 februari 2014 Nog för att S och MP har sitt ihop. Men inte visste jag att MP tänkte tävla med S om att vara Sveriges mesta skatteindrivarparti 🙂

Miljöpartiet har under åren gått längre och längre från de rötter som Pehr Garthon byggde på. Där hänsyn skulle tas till såväl människa, samhälle som miljö men miljön skulle prioriteras så långt som möjligt utan att människan och samhället skulle raseras. Där var Miljöpartiet en gång i tiden. Miljöpartiet är idag något helt annat. Ett parti där sk. experter är de man lyssnar på hellre än den verklighet som finns omkring. Ett parti som kan klaga på det ena och det andra men blunda för det verkligt stora problemet RENT VATTEN och REN LUFT.

Se även: Mindre klasser ingen lösning, Norah4you 18 februari 2014 och glöm inte bort det citat jag skrivit flera gånger. En äldre lärarinna som skulle gå i pension sa: Vi tar in nyfikna, vetgiriga 1:or och släpper ut uttråkade blaserade från 5:an Något att tänka på. Skolarbete skall vara roligt men inte så roligt att man glömmer bort att kunskap inte faller som regnet från ovan utan kräver hårt arbete. I skolan och med hemläxor!

Read Full Post »

Mindre klasser ingen lösning

så länge som kommuner, och även friskolor, fortsätter att ge undervisningsansvaret till icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare!
Det krävs kunskap för att kunna förmedla kunskap. Handlar inte bara om att få lugn och ro i klassrummet och lärare som är ‘populära’ eller sk. lärare (läs de som inte gått på lärarhögskolan) som har ‘erfarenhet’. Vad den erfarenheten gett i form av stort antal elever genom åren som i bästa fall trivts och lärt sig rapa upp det som står i boken utan att förstå vad det är de skulle ha lärt in, vad den sk erfarenheten gett vet Sverige alldeles för väl vid det här laget!

Allra först skall det krävas av arbetsgivare/utförare av utbildningsuppdrag att de använder sig av ämnes- och stadiebehöriga lärare som inte bara lärt in sitt ämne utan också har gått lärarutbildning i pedagogik, metodik samt didaktik. Detta kan i de fall där de som felaktigt uppehåller platser t.ex. inom NO-området, jo jag känner till fler än en Grundskole-/Gymnasielärare utbildade i Matematik respektive Fysik som inte får full tjänst för att det anställts folk som ibland t.o.m saknar egen ämnesutbildning efter gymnasiet. Inte undra på att så många elever har svårt att förstå det de skall ha lärt in.

OECD har insett det verkliga problemet – det krävs högre löner för att få välutbildade lärare. Först krävs det lön som motsvarar utbildningstidens stora lån för att få fler än rena entusiaster att söka till läraryrket. Sedan krävs det hög lön för att motivera dessa att stanna i läraryrket.

Lärarnas löner måste höjas. Och eleverna måste få mer undervisning.
Däremot behöver Sverige inte minska klasserna eller satsa mer pengar på skolan.
Experterna tror inte att skolan har för lite resurser, Lena Mellins kolumn Aftonbladet 18 februari 2014 Lena Mellin, jag delar inte din politiska ståndpunkt men jag uppskattar dina kolumner. Du är en av de få i svenska journalistkåren som visar hur det går att skriva bra artiklar/kolumner utifrån god källkritisk analys och med giltiga argument. Riktigt roligt att läsa.

En annan som ibland, långt ifrån alltid, följer den källkritiska analysvägen är Ewa Stenberg på DN:Vad fick politikerna för råd för att förbättra skolan?

– En av de ansvariga för OECD:s Pisastudie, Andreas Schleicher, pekade på några av de stora framgångsfaktorerna i de länder som når de högsta kunskaperna och som samtidigt förmår att ge också elever från fattiga och lågutbildade hem höga kunskaper. Det handlar om att ha höga förväntningar på eleverna och på skolan, att eleverna ska känna att det lönar sig att anstränga sig och att de får stöd. Men det handlar också om att satsa på bra lärare genom att betala högre löner och genom att erbjuda vidareutbildning och karriärmöjligheter.Ewa Stenberg: Partiförslag saknas i OECDs lista, DN 18 februari 2014
Inte så konstigt för större delen av Sveriges politikerkår har gått i flumskolan. Många av dem har gått i ‘Alla skall med’-anda skolan där de elever som varit intresserade och duktiga har hämmats av att alla skall klara allt på samma skoltid….. Alla barn är lika värda, men olika 🙂

Det är lärarna, inte slantarna, SvD ledarsidan 19 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, DN 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, SvD 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, GP 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, Aftonbladet 18 februari 2014

Men visst mindre klasser som har välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare kan göra skillnad. För detta krävs det att arbetsgivare/utförare tvingas ge de som de felaktigt anställt tjänstledigt med B-avdrag för att de skall få komplettera för att bli riktigt behöriga.

En lärare som kan sitt ämne och sitt stadium samt lärt sig pedagogik, metodik och didaktik kan utan problem, om han/hon bara vill, individualisera undervisning för 30 elever i en klass. Lättare med 20-25? Självklart. Det som krävs är att man som lärare lär känna alla sina elever och att arbetsgivaren försöker begränsa antalet elever som varje lärare totalt sett har att undervisa under veckan. Helt omöjligt är det att få tiden att räcka till, vilket den ändå inte gör idag när lärare skall vara kuratorer, sjuksköterskor, administratörer, städa klassrummen efter varje klass (ställa i ordning plocka papper och ta bort tuggummi är bara en liten extra del som tar tid….).

Satsa smartare, satsa på lärarna, GP ledarsidan

Att en lärare på högstadiet idag kan 120 elever (fyra klasser) och fler i veckan ger inte mer individuell tid till varje elev att få egen tid med sin lärare. Det krävs att arbetsgivare förstår att själva undervisningstiden i sig kräver minst tre fjärde delar så lång tid för förberedelser inför lektion och efterarbete efter lektion. Det är en av de stora bitarna som politiker och allmänhet inte förstår.
Än mindre förstår de att lärare för att kunna fortsätta undervisa år efter år hela tiden måste ha ett antal timmar i veckan för att hålla sig a jour med alternativt vidareutbilda sig inom sina ämnen och/eller i undervisningsmetodik.

Sedan må Sifo i undersökning fått fram att Mindre klasser viktigast skolreform, GP 18 februari 2014
Det handlar inte om kvantitets undervisning utan kvalitetsundervisning. Därför kräver den skolreformen fler ämnes- och stadiebehöriga lärare. Innan de finns på plats är det endast en lappning i ett trasigt lapptäcke! Ämnes- och stadiebehöriga lärare som får den lön deras utbildningsuppdrag och egen lång utbildning för att kunna utföra detta samt också får vettiga arbetsförhållanden kostar. Märkligt att politiker inte inser att det i längden kostar mer att så många tvingas gå på Komvux för att de inte förstått, lärt in eller orkat engagera sig när lärare lärt ut för att eleverna skall lära in! Egentligen borde varje svensk skolelev vara garanterad att han/hon fått utbildning av behöriga lärare som sett till att eleven förstår, alternativt får hjälp som behövs för att kunna förstå, det som skall läras ut i form av kursmål i läroplan!

Mindre klasser viktigast skolreform, Aftonbladet 18 februari 2014
Mindre klasser viktigast skolreform, SvD 18 februari 2014

Det är inte roligt att läsa denna artikel, men viktigt Hälften hoppar av lärarutbildningen, DN 17 februari 2014 Ärligt talat så räcker inte de nya gränserna på 0.5 resultat på högskoleprov! Det krävs mer än så för att utan problem kunna lära in och framför allt klara av att läsa in allt som behövs för att klara de tentor som en blivande lärare MÅSTE klara. Men 0,5 gör i varje fall att färre tvingas eller bara hoppar av för att de inte har den läskunskap och läsförståelse som krävs för att själva lära in det som behövs för att kunna lära ut till elever så att eleverna får en rättvis chans att lära in i sin tur…..

För att få duktiga lärare, så krävs att vi erkänner att barn utvecklas inte linjerätt eller ens enligt Östtysk-betongmodell. Barn skall få utvecklas i sin egen takt. Det är förutsättningen för att vi skall kunna ta till vara hela begåvningsreserven där inte alla kan bli fotbollsproffs än mindre astronomer. Varje barn har rätt att få sin egen styrka stärkt. Inte skiljas ut genom Bokstavsetiketter för det sänker självförtroendet hos barnet. Kanske inte hos de vuxna hemma och i skolan som kan slå sig för bröstet och säga: Det är minsann inte mitt fel Ju fler barn vi slutar hämma, desto fler rasslar igenom skolan som de nyfikna vetgiriga de var när de började 1:a klass. Alla kan inte lära sig läsa samt förstå utan hjälp. Då skall de få den hjälpen utan att någon tittar på plånboken. Alla kan inte bli bäst i historia eller matematik. Men alla har något som går att bygga på inte bara i ett ämne utan i flera. Välutbildade lärare växer inte på träd för att få tillräckligt välutbildade lärare i framtiden krävs hårt arbete och att skolan redan när dessa blivande lärare går i den själva satsar på att stärka i stället för att hämma.

Läs gärna mina funderingar om detta att vi utbildar svenska elever till arbetslöshet. Utbildas till arbetslöshet och vuxendagis, Norah4you 9 januari 2014

Read Full Post »

Bättre med yrkesgymnasium Ibrahim Baylan (S),

än elever som slussats vidare i Alla skall med-anda och tillhör alla de som i sann Socialdemokratisk skolpolitik har utbildats under 12 år till arbetslöshet! Tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 30 mars 2013

Regeringen borde skrota sin misslyckade gymnasiereform, Ibrahim Baylan (S) på GP debatt 30 augusti 2013 NEJ Ibrahim Baylan. Det som borde skrotas är synen att ‘Alla skall med’ vilket inneburit stor utslagning av ungdomar. Många av dessa talar jag om inte dagligen med, så nästan dagligen i olika delar av Göteborgsområdet! Det som borde gälla är att ‘Alla skall få den hjälp de behöver för att gå ut Grundskolan med godkända betyg. Samt att denna hjälpen måste till från 1:a klass.

Det är skrämmande Ibrahim Baylan, att du så föraktar de unga och unga vuxna som av ena eller andra skälet aldrig har en möjlighet att klara av utbildning på Högskola/Universitet på någon av de utbildningar som leder till arbete. Drömutbildning från Gymnasie till Fil.kand ger inte anställningsbarhet och Alla barn är lika värda, men olika. Lika lite som alla kan platsa i ett A-lag i Fotboll/Ishockey eller komma in på Balettakademin/Teaterskolan, lika lite är det så att alla kan eller vill eller ens orkar läsa till en högskolebehörighet. Acceptera detta. Varken du eller Socialdemokraterna som helhet höjer kunskapsstandarden till Akademisk nivå genom att tvinga elever att läsa ämnen de inte vill. Hur vore det om du hade analyserat varför så många elever hoppade av under 1:a året på gymnasiet för att de insåg att de betyg de fått med sig var luftbetyg som inte motsvarade de kunskaper de förutsågs ha med sig för att klara av att läsa vidare.

Högre studier ingen Mänsklig Rättighet, Norah4you 12 augusti 2013 Däremot är det en Mänsklig Rättighet att få den hjälp eleverna behöver för att klara den grundläggande utbildningen, Grundskolan! Något som socialdemokratiska kommunpolitiker i bl.a. Göteborg gått så hårt åt med Osthyvel och Tårtspade att det inte ens råder rättvisa tvärs över staden om två elever har samma dyslexi eller annat som enligt gällande Skollag, och även den förra Skollagen, VARJE SVENSK KOMMUNAL SKOLA precis som privata är SKYLDIGA att ge eleverna nödvändigt stöd för. Det handlar då i Göteborgs fall inte om de vanliga ‘problemområdena’ Problemet finns i centrala Göteborg samt i sk. Fina förorter som Rödgröna sörjan glömmer bort elever med speciella behov!

Tillägg 31 augusti 19.45
En uppenbar slutsats är att gymnasieskolan gynnar ungdomar med fallenhet för teoretiska studier. Samma år, alltså 2011, lättade därför regeringen på yrkesprogrammens teoretiska krav. Det går numera att bli både kock och bilmekaniker utan att kvalificera sig för universitetsstudier.

Denna reform, som gynnar ungdomar som annars lämnat gymnasiet utan betyg, har Socialdemokraterna aldrig förmått svälja.
……..
Baylan motiverar sina krav med den höga arbetslösheten bland ungdomar utan gymnasiebetyg. Ändå ägnar han inte en tanke åt de ungdomar som slås ut i en teoretisk gymnasieskola. Det är anmärkningsvärt. Baylan skonar ingen, GP ledarsidan för 1 september 2013

Det är illa nog att Socialdemokraterna tror att de gör det bättre genom tvångsmatning med teori, ännu värre är att de vill ha gymnasieskolan som en obligatorisk skola – vi svenskar utbildar redan sedan länge stort antal ungdomar till arbetslöshet genom att låta dem få välja rena önskelinjer utan kontakt med nutida eller förväntat behov på arbetsmarknaden. Det blir inte mindre utslagning av unga som idag hoppar av gymnasieskolan/går ut utan godkänd examen/skolkar från senare åren på grundskolan – allt för att de inte känner att de räcker till för att förstå och kunna klara av att läsa de texter som det krävs att de skall kunna förstå. Alla elever kan inte bli fotbollsproffs för att de inte har bollsinne nog, likadant är det med teori alla elever kan eller vill inte ägna den tid som krävs för att ha möjlighet att kunna läsa vidare efter gymnasiet – alla kanske heller inte är beredda att ta de studielån som finns när många av studiekurserna på universitetet inte gör möjligheten att få arbete större. Många som tagit sig dit i alla-skall-med-andan hoppar av högskole och universitetsstudier för att de inte klarar av det som krävs. Gissa om det är bättre att tvinga elever att läsa mer om de redan känner att de inte kan eller inte vill.

Read Full Post »

Högre studier – ingen Mänsklig Rättighet

Däremot är det en Mänsklig Rättighet att få ordentliga grundläggande skolkunskaper så att man klarar sig i samhället.

Vi har fler sökande än någonsin till Lunds universitet men färre platser att erbjuda. Regeringen äventyrar näringslivets konkurrenskraft och framtidstron för vår unga generation, skriver Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet. Ge fler chansen till högre studier, Per Eriksson rektor Lunds universitet på SvD Brännpunkt 11 augusti 2013 Per Eriksson är enligt sin CV utbildad i telekommunikation. Ett nog så viktigt område som krävde goda förkunskaper när han tog sin examen 1981. De grundkunskaperna som en elev som gick i gymnasieskolan på 70-talet hade med sig till högre studier, de grundkunskaperna saknas till stor del hos de som går igenom gymnasieskolan idag. Läroplanerna för grundskola och gymnasieskola har tillsammans med ‘Alla skall med’-principen urholkat kunskapssamhället som Sverige en gång var.

Läs de Mänskliga Rättigheterna.
Artikel 26
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.

”Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet”. Observera noga på grundval av deras duglighet Det innebär inte att man utan vidare som skett i Sverige kan sänka kraven på elevers förståelse och kunskaper utifrån Alla skall med principen. För där och då har Sverige missat det som står artikel 26: de elementära och grundläggande stadierna.

Till det som räknas till de elementära och grundläggande stadierna ingår att elever får den hjälp och stöd som eleven behöver för att få den ordförståelse, ordkunskap i landets språk som krävs samt att eleven och får de verktyg som behövs för att klara av matematiken från grunderna över den elementära matematiken så att eleven klarar av matematik på t.ex. Naturvetenskaplig linjes första kurs. Alla människor är lika värda men olika.
Se även: Studera vidare ingen Mänsklig Rättighet, Norah4you 22 mars 2013

Vad hjälper det med högskolebehörighet, utifrån nuvarande krav om moraset i svensk kunskap fortsätter som det gjort bland svenskfödda ungdomar som kommer till Universitet och Högskola med svenska kunskaper som motsvarar vad som förväntas av en 13-åring?
Konsten är inte att få alla med på tåget mot högskola och universitet. Konsten är att se till att alla som kommer till högskola och universitet har de kunskaper som krävs för att de skall kunna gå ut med examen! Vad hjälper högskolebehörighet, Norah4you 28 mars 2013
Det är inte antalet som tas in på ett universitet/en högskola som är avgörande för hur samhället får möjlighet att få de högt utbildade inom olika områden som krävs. Det är antalet elever som har fått tillräckligt med sig för att klara de självständiga studier som även linjer till t.ex. läkare, apotekare, gymnasielärare,ekonom på företag o.s.v. kräver. Läs gärna under fliken: <A HREF="https://norah4you.wordpress.com/studier-tips-med-mera/studietekniska-tips-mm

ALL högskole- och universitetsutbildning bygger på och måste bygga på att den som läser har ordkunskap och ordförmåga samt vilja att sätta sig ner att råplugga utan att varje liten detalj är något som någon lärare/handledare gått igenom på tavlan. Att studera på högskola/universitet kräver stor grad av förförståelse, intresse för att läsa, förmåga att förstå det man läser OCH utifrån det man läst in vara förberedd nog FÖRE varje föreläsning för att kunna ställa de ev. följdfrågor eller fördjupningsfrågor som man behöver ha med sig efter föreläsningen eller i förekommande fall när föreläsare ställer frågan om det är något man vill ha förklarat.

För att alla elever som börjar 1:a klass skall klara sig hela vägen, inte tröttna för att de inte förstår eller för att de själva hålls tillbaka för att alla andra skall med i exakt samma takt oavsett att ALLA barn utvecklas i sin egen takt vilket medför att varje barn behöver sin egen studietakt och sitt stöd, så krävs två saker:

* Varje barns behov av stöd och eller uppmuntran att gå vidare i egen takt måste tillgodoses.
* Alla barn behöver ordentlig ordkunskap, ordförståelse samt att kunna stava ord rätt utifrån svenska språket (här i Sverige)

Får inte barn det stöd och den uppmuntran de behöver av ämnes- och stadiebehöriga lärare, så föreligger det stor risk att barnet när det växer upp tröttnar, blir skoltrötta och/eller utåtagerande i brist på stimulans, samt (och det är det allvarliga) den unge som kommer till gymnasiet eller ännu värre lyckas ta sig igenom gymnasiet utan tillräckliga kunskaper med sig för att klara nästa nivå, den unga flickan/grabben slår huvudet i taket och sitter av föreläsningar utan att förstå tillräckligt/läser inte in allt det som krävs förståelse och kännedom om. Vad blir resultatet? Ett stort antal som kommit in på högre stadier klarar inte av tentorna. Självkänslan sjunker och möjligheterna för den som i bästa välmening (för det är väl tanken bakom ‘Alla skall med’. Hoppas jag 🙂 ) att komma vidare i studierna eller hitta andra studie-/arbetsmöjligheter krymper. De som förespråkar ökat intag oavsett allt detta, de har knappast suttit med en självmordsbenägen student i det akuta skedet fram tills dess kompetent utbildad personal kunnat komma. Att ta in utan att se till att alla som kommer in har en realistisk möjlighet att gå ut med examen är ingen samhällslösning.

Read Full Post »

Avundsjuka LO

för inte kan det väl vara annat än titelsjuka det egentligen är frågan om när LO går ut och kräver att samtliga yrkesprogram på gymnasieskolan skall ge högskolebehörighet. Inte kan det väl vara frågan om att gömma undan de elever som pågrund av mobbning, inte erhållen stödundervisning eller de som varken är intresserade av att läsa? För inte kan det väl vara svenska Grundskolans många obehöriga lärare och kommunernas njugghet när de kommer till 7:an har fått lära in ordkunskap, ordförståelse som är orsak till att så många elever inte väljer eller platsar på tekniska eller naturvetenskapliga program?

Börja hemma sa en kung i Sparta när en av medborgarna krävde demokrati och jämlikhet. Börja i Grundskolan att ställa de krav som Skollagen och Kursmålen i respektive ämne ger. Se till att ingen kan släppas igenom Grundskolan utan de kunskaperna.

Inse sedan att även om alla elever skulle fått samma tränare och träningsprogram i idrott, så är det få som kan bli idrottsstjärnor. I det privata arbetslivet har yrkeserfarenhet och långvarig praktisk utbildning sedan 1980-talets slut värderats högre än en aldrig så flott akademisk titel. Akademiska titlar visar på teoretisk förmåga i bästa fall inom de områden som efterfrågas på arbetsmarknaden….. vi har fått många rent ut sagt önskeutbildningar som inte leder till ökad anställningsmöjligheter på den fria icke offentliga marknaden…. Akademiska titlar talar sällan om praktisk förmåga eller ens om förmåga att omsätta teori i praktik eller att förstå innehållet i det de ‘slagit in’ från kurslitteraturen.

LO sviker alla de som av ett eller annat skäl inte lyckats lära in/inte klarar av att visa att de förstått det som Grundskolans kursmål kräver när LO försöker teoretisera all vidareutbildning efter Grundskolan. Alla människor är lika värda, men olika. En del har musiköra och andra har ett färg- och formsinne men varken det ena eller det andra innebär att alla kan och vill sitta i skolbänken efter Grundskolan.

Att kräva mer teoretisk utbildning för att ha med sig högskolebehörighet löser inte några som helst problem, men skapar andra. Ökad längd på den arbetsplatsförlagda praktiken är däremot ett mycket bra krav/önskemål. Problemet här är att det i många fall är mycket svårt för alla som går yrkesprogram att få relevant arbetsplatsförlagd praktik. Det är något helt annat.

Låt parterna vara med och forma yrkesprogrammen, DN 17 maj 2013
LO vill förändra yrkesutbildningen, GP 17 maj 2013
LO vill förändra yrkesutbildningen, Aftonbladet 17 maj 2013
LO vill förändra yrkesutbildningen, SvD 17 maj 2013
LO vill förändra yrkesutbildningen, Skånskan 17 maj 2013
LO vill förändra yrkesutbildningen, Metro 17 maj 2013

Längre påtvingad utbildning är ingen lösning på skolleda eller på problemet att förmågan att lära in varierar och kräver olika inlärningsmetoder något som i en kommunaliserad skola kostar mer än kommunerna är beredda att betala. Inser man inte det, så är det endast titelsjuka som är sjukdomen. Sänka kraven på högskoleutbildningarna ger inte heller det bättre kunskaper! Alla människor är lika värda men olika. Alla jobb är lika viktiga, men kräver helt olika grundkunskaper. Alla jobb har inte behov akademisk utbildning. Att som LO diskvalificera de jobb som inte behöver teoretiska men väl praktiska kunskaper är skrämmande lågt! Det är ingen Mänsklig Rättighet att få läsa vidare!

Read Full Post »

För låga krav

ställs på skolan när elever släpps igenom utan att ha ordförståelse och ordkunskap samt ha tillgodogjort sig den kunskapsutlärning som eleven har rätt till enligt Skollag och vanligt sunt bondförnuft.

Detta är inte alls detsamma som att i sann Alla skall med anda kräva
Vi vill göra gymnasieskolan obligatorisk, investera i lärarna och vi säger blankt nej till de stora besparingar på en hårt pressad gymnasieskola som regeringen genomför. Vi investerar också i fler utbildningsplatser på universitet och yrkeshögskolor i stället för att som regeringen kraftigt dra ned på antalet platser. Vi vill också investera i mindre klasser i grundskolan för att ge varje elev mer tid med sin lärare. Elever som har svårigheter i skolan kan på så sätt ges tidigt och kraftfullt stöd. Och elever som har lätt att lära kan också få mer tid och stimulans att nå längre. Det krävs för att vända den negativa utvecklingen i skolan. Regeringens mål för lågt satta, Magdalena Andersson (S) på SvD Brännpunkt 8 maj 2013

Det går att servera gröt på längden och gröt på tvären även om det kostar. Det är inte samma sak som att de som gröt serverad äter den. 😛 Börja med att se till att alla barn lär sig svenska i tal och skrift samt svensk ordförståelse. Se till att barn i de första klasserna får mycket välutbildade lärare i matematik och svenska. Det är grunden. Ämnes- och stadiebehöriga lärare har läst metodik, pedagogik och didaktik och har helt andra förutsättningar än de som enbart läst för att undervisa tvärs över ämnen i de tidiga årskurserna där det viktigaste utöver att ge barnen grund att stå på är att stimulera deras nyfikenhet och intresse. Detta gör man inte med Alla skall med anda utan genom att se till att varje elev får den hjälp eleven behöver för att utvecklas vidare. Dvs de som behöver extra stöd skall få detta utan att de som är snabbare bromsas.

Varje barn har rätt att utvecklas i sin egen takt. Därmed inte sagt att alla barn kan bli Einstein med aldrig så goda lärare. Det är med teoretiska ämnen som det är med fotboll. Tränaren har stor betydelse men kan inte stimulera fram en Zlatan hos de som inte har intresse eller bollsinne och inte ens om detta varit möjligt, så hade det funnits plats för alla elever som fotbollsproffs.

Det är helt orealistiskt att kräva obligatorisk gymnasieskola så länge som det kommer elever upp i 9:an som inte ens kan läsa eller räkna lika bra som en 3:e klassare kunde på gamla Folkskolans och Enhetsskolans tid. Man kan inte slå in kunskap. Enbart ge verktygen att lära in samt att stimulera. Alla har inte samma intressen. Något som syns på de stora antal gymnasielinjer som finns där många utbildar eleverna direkt till arbetslöshet för att behoven på arbetsmarknaden inte motsvarar vad eleverna fått lära sig på de linjer de själva önskevalt. Se Utbilda till arbetslöshet, Norah4you 23 augusti 2012

Read Full Post »

OECD politiskt inkorrekt, eller

Så sent som under gånga veckan har vi itutats från alla håll, även från MUF, att regeringen gör för lite för att få ungdomar i arbete. Regeringen måste göra mer för att få unga i jobb, Emil Eriksson ansvarig för MUF:s jobbpolitik i artikel SvT 8 september 2012 och på debattsida i dagens GP skriver representanter för Teknikcollege ”Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling vilket kräver skickliga yrkesarbetare med både praktiska och teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver kunskaper inom matematik, svenska och engelska utöver yrkeskompetensen. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet till vidareutbildningar i vuxen ålder.

Alla gymnasieelever har rätt att få denna breda kompetens. Det är dock viktigt att de får rätt information och praktiska möjligheter att läsa in högskolebehörighet. Vi vill också att Skolinspektionen förtydligar och understryker denna rättighet

För att öka attraktionskraften hos både de tekniska yrkesprogrammen och det teoretiska teknikprogrammet måste skola, arbetsliv och politik samverka i större utsträckning….
… I dag finns det ett 130-tal Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare fördelade över i stort sett hela Sverige i 27 regioner.” Erkänn betydelsen av tekniska yrkesprogram, Erik Alexandersson ordförande för Göteborgsregionens Teknikcollege; Bengt Forsling
ordförande Riksföreningen för Teknikcollege i Sverige; Representanter för industrin inom Göteborgsregionen och dess tio certifierade utbildningsanordnare på GP debatt 12 september 2012 och de har självfallet rätt i att det inte bara krävs teori eller praktisk erfarenhet inriktad mot industrin och marknadens behov. Det krävs både och.

För många år sedan när jag själv gick på gymnasiet (tog studenten på Real-matematiska 1968) så hade min numera avlidne far i uppgift att anställa mer folk till Miljövårdsenheten vid Östergötlands Länstyrelse. Jag minns en gång mer än andra för pappa hade förordat en grabb som förvisso inte hade högskoleexamen, men väl all möjlig teoretisk påbyggnad utan examen och med flerårig erfarenhet från att jobba med miljöfrågor ‘på golvet’. Det var ett snille, för snille måste nog man säga att karln var, med ett par akademiska examina men utan någon praktisk erfarenhet efter vanliga skolans PRYO som PRAO då hette, som överklagade anställningen av den icke doktorerade… Pappa sa hemma vid köksbordet (inom parantes kanske jag skall nämna att det ALLTID var pappa som diskade när vi ätit och så gjort så länge jag nu 63 år minns): ”En som har praktisk erfarenhet och visat att han kan läsa in, är användbar efter någon månad. En som läst för mycket, krävs minst 6 månaders inskolning innan han är användbar. Det är sant än idag.

Samtidigt finns det en mycket intressant debattartikel om just det problemet i dagens DN:

”Den svenska skolans kris debatteras ofta och få tror väl att den fungerar väl. Möjligen kan man känna tröst i att många studerar vidare. I dagarna börjar en mycket stor del av dagens unga på högskolan. Frågan är dock om man lär sig så mycket.

Enligt en nyutkommen och uppmärksammad amerikansk studie, Academically Adrift (Arum och Roksna, University of Chicago Press 2011), blir långt ifrån alla klokare av högre utbildning. Man testade studenter före och efter högskoleutbildning och fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning.” Många blir inte klokare av en högskoleutbildning, Mats Alvesson Professor i företagsekonomi vid Lunds universitet på DN Debatt 12 september 2012 och tyvärr har han alldeles rätt. Alla människor är lika värda, men olika. Det ingår i de Mänskliga Rättigheterna att var och en har rätt att utvecklas i sin egen takt som en invandrare sa till mig på buss 47 igår när vi och bussföraren diskuterade orsaken till att en del ungdomar blir värstingar och/eller missar att lära in. Det går inte att hasta eller tvinga in förståelse för det man sätter elever att läsa och redovisa. Det är två olika saker att läsa in och klara på prov, muntliga eller skriftliga, och att lära in så att man förstår och kan använda sig av sin kunskap framåt i livet.

Så var det då den eviga svenska stötestenen: Har vi eller har vi inte alldeles för många ungdomar i arbetslöshet? När vi i Sverige vid årsskiftet efter att Alliansen tillträdde gjorde om vår arbetslöshetsstatistik så att den motsvarade (?) övriga EU, dvs när alla som anmält sig som arbetssökande räknades med som arbetslösa oavsett om de hade heltidsstudier (t.o.m. gymnasieungdomar som söker helg- och sommarjobb hamnar numera i vår statistik), så tappade vi fokus och glömde bort ställa den viktiga följdfrågan: Vad brister eftersom en del unga inte klarar av ens att bli gymnasiebehöriga utan tvingas gå gymnasieförberedande program samt i en del fall inte ens efter detta klarar av att få en examen? Kan det möjligen vara så att detta att Alla är lika värda men olika i praktiken innebär att vi inte låter alla knoppar komma i blom utan att vi tuktar såväl de som har det lätt och därför blir frustrerade och utåtagerande för att bli synliga, som de som enligt Skollagen har rätt att få extra stöd i för den individuella eleven behövd utsträckning men som kommunerna och rektorerna snålar på detta med? Där ligger som jag ser det den stora utmaningen inför framtida ungdomskullar. Men vi måste starta redan nu.

Så till OECD statistiken. ” Var tionde ung människa (15-29 år) i Sverige varken arbetar eller studerar. Det är den lägsta siffran av alla OECD-länder, visar årets upplaga av den omfattande utbildningsrapporten Education at a glance.” Låg andel unga utan sysselsättning, GP 11 september 2012

Låg andel unga utan sysselsättning, SvD 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Aftonbladet 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Norrköpings Tidningar 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Västerbottenskuriren 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Nerikes Allehanda 11 september 2012

Så frågan som uppkommer efter OECD:s rapport är: ÄR OECD politiskt korrekta? Eller????

Read Full Post »

Utbilda till arbetslöshet?

Uppriktigt sagt har jag mycket svårt att förstå att det överhuvudtaget kom till ett Estetiskt program. Julklappsutbildningar formade för att elever skall få leva sina drömmar utan kontakt med verkligheten utanför har inte mycket med 2000-talet att göra. Det kom i efterslängen på borttagandet av riktigt gymnasium med studentexamen som vägde något även för den som skulle direkt ut på arbetsmarknaden, samt i eftervattnet av att alla ‘skulle förverkliga’ sig själva. Till vilket pris undrar jag. Stor del av de ungdomar mellan 18-30 år som idag är arbetslösa eller hankar sig fram genom att läsa enstaka kurser som de lägger ihop till något, men som sällan passar på arbetsmarknaden, har blivit gullade med från 7:an. Sluppit de ämnen de haft svårt för i stället för att skolan ställt upp med nödvändig och enligt Skollag som ger eleven rättighet till det stödet, så har kommuner sparat pengar på allt från att ändra elevens val till att låta elever som haft svårt med t.ex. språk i princip gå igenom vanliga skolan, och ofta även gymnasiet, enkom med engelska utöver svenska.

Visst skall varje person få uttrycka sina önskemål. Men inget samhälle har råd att utbilda till arbetslöshet. Det krävs anpassning till hur arbetsmarknaden ser ut. En viktig bit har jag fört fram tidigare: Avskaffa nuvarande Arbetsförmedling till förmån för en arbetsförmedlande organisation där arbetsmarknadens parter delar ansvaret. En annan bit är att gymnasieskolorna i ökad utsträckning måste kopplas till arbetsmarknaden. Gymnasie är inte småskola med lekruta i form av en hage. Vidare krävs det med all säkerhet att man på samtliga gymnasielinjer efter en översyn av hela gymnasieutbildningen, ställer krav på skolorna att varje elev under första året skall få med sig ordentlig utbildning i studieteknik. Där brister det lika mycket som det i Grundskolan brister att man tog bort kravet på SYO-konsulent/Yrkesvalslärare som kombinerade den biten med ett eller två ämnen på skolan så att han/hon lärde känna eleverna.

Hårda puckar? Ja. Men ingen mår bra av att hamna i arbetslöshet, hopplöshet och det skall alla veta – trots att det är kommunernas uppgift att se till att dessa ungdomar har sysselsättning tills de är 20 år, så brister det rejält ute i leden.

M vill att färre väljer estetiska studier, SvD 23 augusti 2012
M: Färre bör välja estetiskt program, DN 23 augusti 2012
M: Färre bör välja estetiskt program, Aftonbladet 23 augusti 2012

Läste med stigande förvåning i SvD artikeln att det fanns en politiker (V) som trodde att det gick att gå direkt från Estetiskt program till ingenjörsutbildning….. så långt ner har inte kvalitén på vidareutbildningar sjunkit annat än på AF-kurser, att de som kommer in på ingenjörsutbildning klarar sig med Matematik a la högskolebehörighet!

Sedan är det på tiden att kommunaliseringen av skolan utreds. Skolreform ska utvärderas, GP 23 augusti 2012

Read Full Post »

Matematik är svårt Löfven – del 2

I gårdagens DN skriver Löfven och Andersson: ”Den som inte har ett arbete att gå till känner ofta att den hålls tillbaka och hur livskvaliteten försämras. En hög arbetslöshet slår dessutom direkt på de offentliga finanserna och Sveriges förmåga att finansiera skola, vård och äldreomsorg. Oavsett ur vilket perspektiv man ser det så är allt annat än full sysselsättning ett slöseri med resurser. Människor har eget ansvar för att bli anställningsbara, Stefan Löfven och Magdalena Andersson DN Debatt 17 april 2012

Förvisso sanna ord och förvisso har varje enskild individ utifrån sina förutsättningar eget ansvar för att kunna ”bli anställningsbara”. Dvs de som är friska är det inget att diskutera krav som vara flyttningsbar dit där det finns lediga jobb; acceptera att ta jobb de erbjuds oavsett om jobbet är kvalificerat eller okvalificerat/bra eller dåligt betalt; vara beredda att vidareutbilda sig (kunskap är färskvara till mycket stor del). För andra, sjuka eller funktionshandikappade med rörelsesvårigheter, ständig värk m.m. går det inte att ställa krav som inte stämmer överens med vad vederbörande klarar av att göra ‘hemma’. För ytterligare andra, långtidsarbetslösa och unga arbetslösa som i grunden har problemet att de inte fått jobb på länge eller aldrig kommit in på arbetsmarknaden, hjälper det inte om det finns kvalificerade jobb på annan plats i landet OM de inte fått utbilda sig till de krav som dessa jobbs arbetsgivare har behov av och rätt att ställa i ett icke socialistiskt och icke kommunistiskt samhälle.

Vi kan utbilda människor hur långt som helst. Det innebär inte att alla kan få jobb inom de områden de utbildat sig. Ett av de första kraven som måste ställas är att landets erbjudande om utbildningsplatser rimmar med de behov som finns på arbetsmarknaden. Detta gäller från gymnasieutbildningar upp till spetsutbildningar som t.ex. specialistsköterskor. Det gäller på yrkesutbildningar och andra vidareutbildningar i såväl Offentlig som Privat verksamhet. OM det inte är behovet av utbildad arbetskraft inom ett område som till större delen styr hur många utbildningsplatser samhället erbjuder, så utbildar vi unga till arbetslöshet. Det är det som Sverige sysslat med sedan Göran Perssons första regering.

Men problemet är större än så. För att ett privat företag skall kunna anställa fler, unga, medelålders eller äldre, så krävs att företaget kan erbjuda produkter eller tjänster till pris som gör att det finns tillräckligt stor efterfrågan inom landet, inom EU eller globalt så att företaget som sämst går ihop. Oavsett hur många som vidareutbildas bland långtidsarbetslösa och unga arbetslösa, så gäller det även de ekonomiska realiteterna. Offentligt anställdas löner, sociala avgifter samt kostnad för respektive arbetes utförande betalas i princip via våra skatter och avgifter, företags skatter och avgifter samt exportintäkter som både kommer svenska företag och staten till del. För att fler skulle kunna anställas utan att en offentlig verksamhetsdel skall gå med förlust som t.ex. Göteborgs Stads stadsdel Majorna-Linné där ”I början av veckan blev den negativa prognosen för 2012 i stadsdelen Majorna-Linné klar. Siffran landade på minus 19 miljoner kronor. Allvarligt för Majorna-Linné, GP 17 april 2012

Konkret betyder detta att det inte finns utrymme i den offentliga sektorn för mer än de intäkter som staten/kommunen/landstinget får in i skatter, avgifter m.m. Det är i grunden Sveriges Exportindustri som står för stor del av de förutsättningar Sverige har att kunna erbjuda arbete på såväl privata som offentliga arbetsmarknaden. Då hjälper det inte med riktade åtgärder till unga arbetslösa i form av utbildning som självfallet inte kan garantera en anställning. Det enda som hjälper är att göra den gruppen mer anställningsbar kostnadsmässigt inte bara utbildningsmässigt för arbetsgivarna. Detta har Alliansen gjort såväl genom direkta yrkesutbildningar på gymnasie och högskolestadiet samt inte minst genom att arbetsgivare fått lägre socialavgifter att betala för de unga.

”För anställda som är födda 1986 eller senare betalar du bara ålderspensionsavgift och en fjärdedel av summan av övriga avgifter, dvs. 15,49 procent” i stället för de 31,42% som är den normala procentsatsen för Sociala avgifter. Se Skatteverkets sida för arbetsgivaravgifter deklaration 2012.

Att höja de sociala avgifterna för de unga arbetslösa slår ekonomiskt mot såväl privat arbetsmarknad som offentlig verksamhets förutsättningar att anställa de unga. Det är den vägen Socialdemokraterna föreslår samtidigt som man talar så väl om riktade insatser i form av utbildning.

Utbildning ja. Rödgröna Göteborg har lyckats att misslyckas kapitalt med att ge ungdomar förutsättningar att klara skolan. ”Skolinspektionen kräver snabba och omfattande åtgärder inom grundskolan i delar av Göteborgs kommun.
På en skola – Bergsjöskolan – saknade 52 procent av avgångseleverna i fjol gymnasiebehörighet. Så illa är det bara på omkring 15 skolor i landet.
Snittet i det granskade området Östra Göteborg låg på 42 procent obehöriga.
-Risken för den här gruppen att hamna i långvarig arbetslöshet är stor, säger generaldirektör Ann-Marie Begler till TT. Drygt hälften i nian utan behörighet, GP 17 april 2012
I gårdagens Västnytt sa en rektor på en av de aktuella skolorna att de där hade ‘stor andel unga lärare som inte fått det stöd de behövde’….. Vilket i sig ställer Alliansens krav på Lärarlegitimation, där lärare skall vara ämnes- och stadiebehöriga, i blickpunkten som ett av de viktigaste bitarna att satsa på för att ungdomar inte skall riskera bli oanställningsbara till de jobb som trots allt finns på arbetsmarknaden. Men i förlängningen borde ett krav på legitimation av rektorer också finnas. Det är märkligt att dagens och gårdagens situation efter Grundskolans införande gjort att rektorer i princip måste vara anställda som rektorer för att få gå Rektorsutbildning. Borde vara en högskoleutbildning enligt mitt eget förmenande och då så att viss procent av den utbildningen måste vara avklarad för att en blivande rektor skall få börja arbeta vid sidan om en mentor.

Det kostar att kommuner i Sverige efter kommunaliseringen av skolan inte ger elever den rätt till stöd de har laglig rätt att kräva. Oavsett om detta gäller de som behöver extra stöd för att lära in läsande, skrivande, räknande så att de kan ta till sig senare utbildning eller om det handlar om elever som ‘har lätt’ för sig och som idag blir rent ut sagt uttråkade, ofta stökpellar oavsett om de ges bokstavsbeteckningar eller ej, när de för att ‘Alla skall med’ tvingas stå och stampa repeterande samma avsnitt men ur andra böcker gång på gång igen. Alla barn är lika värda men olika. Kan inte politiker och samhälle ta detta till sig, så hamnar vi i dagens situation där riktade åtgärder som bäst kan ge gymnasiekompetens, högskoleutbildning etc utan att det finns någon som helst politisk möjlighet att garantera ens praktik inom de utbildningsområden som dessa unga arbetslösa erbjudits. Detta kostar mer än vad det skulle kostat att se till att alla får det stöd och de utvecklingsmöjligheter de själva har redan i Grundskolan.

Men det stora problemet för Socialdemokraterna är Arbetsförmedlingen. Den borde över till privat utförare som lämpligtvis borde bestå av Arbetsmarknadens parter samt någon representant för Skolverk och Högskoleverk. Dvs mitt förslag är att Arbetsförmedlingen som tillåtits växa utan att för den skull ens göra det lättare för de arbetssökanden att få jobb eller utbildning för att öka anställningsbarheten, bör skrotas och ny Arbetsförmedling med Arbetsmarknadens parter som rimligt att döma torde ha bättre kunskap var arbetstillfällen kan förutses komma och vilka ut utbildningar som de som vill bli anställningsbara för dessa skall erbjudas.

I ett icke socialistiskt och icke kommunistiskt samhälle är det omöjligt för Stat, Kommun och Landsting att kräva av arbetsgivare på den privata sektorn att anställa viss mängd långtidsarbetslösa, funktionshandikappade o.s.v. Det är också omöjligt att fortsätta med den ökade andel av politiker samt starkt ökade andelen av administration inom den Offentliga verksamheten. Som visats ovan krävs det satsningar på förbättrade förutsättningar för den privata sektorn, både vad det gäller sk. riskkapitalister (som är de som har förutsättningar att satsa stora pengar på nyinovationer, ny teknik och framtida exportprodukter), enskilda företagsägares ekonomiska möjlighet att anställa fler, samt enskilda människors möjlighet att försörja sig på den lön personen får ut i handen och efterfråga de varor och tjänster som produceras främst inom landet eller EU.

Man kan inte äta upp nästa års sådd för att kakan är slut i år utan att det påverkar nästa års skörd. Det är inte alltid det finns ekonomiska möjligheter att köpa mer säd att så. Det går inte i längden eller ens på kortare sikt att utgå ifrån att alla investeringssatsningar gör att ekonomin för Sverige bibehålls på den goda nivå som uppnåtts under Alliansens tid vid makten. Trots vad Socialdemokrater ofta hävdat, så är det fler i arbete det senaste året än vad det var under Göran Perssons sista regeringsperiod. Detta innebär inte att det är acceptabelt varken med hög arbetslöshet. Speciellt är det oacceptabelt att långtidsarbetslösa slussats runt de senaste 15 åren i olika former av sysselsättning som ofta kunnat kallas ‘Vuxendagis’.

Det är ännu värre att unga slagits ut genom att de antingen aldrig fått det stöd de behövt för att lära in eller att de slagits ut för att de tröttnat. Som en äldre lärarinna sa härom året: Vi får in 1:a klassare. Intresserade, Vetgiriga, Pigga och Glada. Men från 5:an släpper vi en stor del uttråkade för att de inte förstår vad de läser eller för att de stoppats när de varit vetgiriga. Det är detta som kostar samhället stora pengar.

Som en kung i Sparta sa en gång: Börja hemma Detta kräver att skolan får möjlighet att ge alla elever det stöd de behöver. Men det kräver också att man från det offentligas sida inte bara talar om Människors egna ansvar för att bli anställningsbara. Det krävs att föräldrar åter tillåts vara föräldrar och ta ansvar för sina barn. Det krävs att det offentliga tillhandahåller de resurser som krävs för att skolan skall kunna låta alla barn uppnå kursmålen som krävs för gymnasiebehörighet när de går i vanliga Grundskolan. Vi kan lappa och laga. Ge nya möjligheter till att läsa in det den enskilde missat under sin skoltid eller ge möjlighet till vidareutbildning. Grunden finns ‘hemma’ under de första 9 skolåren. Det är där resurserna måste sättas in om vi inte fortsatt skall få så stor andel unga ut i arbetslöshet.

Gör din plikt, kräv din rätt, än en gång, SvD Ledarsidan 18 april 2012
En annan ton från S, Borås Tidning Ledarsidan 18 april 2012
Tillbaka till 50-talet?, Norrbottens Kuriren 18 april 2012
Vad menar S-ledningen?, Peter Akinder om en S-artikel som ger upphov till fler frågor än svar, Nyheterna.net 18 april 2012
Rättigheter och skyldigheter, Dagbladet Ledarsidan 18 april 2012
Arbetslösa måste ta eget ansvar för jobb, Expressen 17 april 2012

Det är bra att eget ansvar betonas. Men det vore bättre om det Offentliga i tid tillhandahöll de möjligheter som krävs för att den enskilde skall ha förutsättningar att vara anställningsbar och kunna ta eget ansvar för detta.

Read Full Post »