Jämlikhet skillt från att alla skall få/bli lika!

Den största faran i att önska jämlikhet, är att de som ropar inte vet vad de talar om.

Jämlikhet är när varje person får möjlighet att utveckla sig, studera eller arbeta, utifrån sina egna personliga förutsättningar och intressen.

4 saker Jämlikhet kan aldrig vara:
* vara rätt till lika lön om inte hänsyn tas till hur mycket varje individ får i handen efter skatt!
Det är arbete som skall löna sig. Inte rätten/möjligheten att få göra ränteavdrag!

* rätten för alla att få läsa högre studier om inte hänsyn tas till individens möjligheter att klara dessa samt individens egna önskemål och drömmar.

Alla kan inte bli mediastjärnor, vinna Idol eller bli fotbollsproffs. Samma gäller på teoretiska området. ALLA kan inte bli nog i matematik för att klara att läsa på Chalmers, KTH, Universitets kurser som kräver Matematik 3 eller högre för att komma in (och kräver som minst förståelse för Matematik 3 för att klara kurserna fram till examen).
Alla barn är lika värda, men olika.

* rätten för samhället att påtvinga en enda individ mer studier än Grundskola.

Det är ingen Mänsklig Rättighet att få läsa högre utbildning. Lika lite är det en Mänsklig Rättighet att få sin egen önskeutbildning eller att få jobb utifrån densamma.
Däremot är det en Mänsklig Rättighet att få det stöd som behövs för att utvecklas och klara att läsa, räkna, skriva samt förstå vad man läser/skriver samt de tal man räknar.

* rätten att få bli vad man vill.

Det är ingen Mänsklig Rättighet att få bli professor, internationell artist eller styrelseledamot. Inte heller att få ett utlovat arbete efter önskeval på t.ex. gymnasium och högskola.

Däremot är det en självklarhet att varje individ utifrån den individens egna möjligheter skall få hjälp att söka sig till utbildning som motsvarar individens möjligheter och önskningar utifrån den arbetsmarknad som finns/antas komma att skapas inom en nära framtid.

Alla jobb är lika viktiga, men olika. Det som samhället bör göra är att premiera de som vill (och kan läsa vidare) inte åstadkomma psykisk press på de som helst vill göra något annat eller på de som ser att de inte förmår att leva upp till utbildningens krav. De som inte orkar, vill eller förmår skall självfallet få chans att läsa vidare senare i livet. Barn- och ungdomars utveckling är inte linjerät eller sker vid samma ålder.

* rätten att båda könen skall ha lika rätt att göra eller bli samma.

Däremot är det en rättighet utifrån jämställdhet att varje individ skall få möjlighet att utvecklas utifrån sin personliga kunskaps-, erfarenhetsnivå samt intresse. Kvoteringar löser inga jämställdhetsproblem. Skapar bara nya samt strider mot Regeringsformens 1 kap 2§

Redan från början ska det vara uppenbart att både individ och stat gör en ömsesidig satsning Staten tillhandahåller en högkvalitativ utbildning som står sig utmärkt i konkurrens med andra länder. Studenten investerar sin tid, ambition och i det fall behov finns, tar lån för att klara ekonomin under studietiden.

Det är viktigt att denna investering, liksom kommande insatser i flit och ambition, otvetydigt uppmuntras och belönas genom att skatter på arbete och företagande hålls låga, oavsett löneläge. Ingen ska känna tveksamhet över ifall det lönar sig att anstränga sig extra, jobba och satsa mer i Sverige.Alliansens ofullbordade, Tove Lifvendahl Politisk chefredaktör artikel på SvD ledarsidan 12 oktober 2014

Lika väl som det skall Löna sig att arbeta, skall det Löna sig att läsa vidare.

De som läser vidare, är beredda att ta stora lån för att läsa vidare. De bör efter examen få en rejäl premie motsvarande som minst 25% avskrivning av normalt studielån för respektive utbildning!

Read Full Post »

”Alla skall med”-högskola modell Socialdemokraterna….

Socialdemokraterna söker strid i Högskole-/Universitetsfrågan med krav på fler högskoleplatser. Kvantitet i stället för kvalitet. Frågorna som uppkommer med Magdalena Andersson (S) märkliga utspel S: Därför behövs det fler högskoleplatser, Magdalena Andersson (S) på SvD Brännpunkt 11 juli 2014

Frågor till Socialdemokraterna:
* Accepterar Socialdemokraterna mastodontgrupper som får korvstoppning på föreläsningar och mer självstudier, som i gamla tider på alla universitetskurser?

* Har Socialdemokraterna hittat den halva miljard som behövs i ökade forskningsanslag som bl.a. behövs för att doktorander skall kunna få en anständigt forskarlön och inte behöva komplettera de låga (icke heltidsbaserade) doktorandstipendierna/doktorand ”lönerna” med egna stora lån?

* Under vilket träd har Socialdemokraterna hittat tillräckligt många forskarutbildade för att de som kommer in på högskola-/universitetsutbildningar skall kunna få en gedigen grundutbildning som ger dem grunderna att läsa vidare efter första kurserna?

Äppleträdet intecknade Socialdemokraterna med kravet på mindre klasser i de första årskurserna i Grundskolan. Växer behöriga lärare på trän, S?, Norah4you 23 april 2014

Päronträdet intecknade Socialdemokraterna tillsammans med sin tilltänkta maka, förlåt regeringspartner MP, i och med kravet på fler specialpedagoger här och nu. Trollkarlens hatt? S och MP, Norah4you 27 februari 2014

Den tilltänkte regeringspartnern MP har redan förklarat att mängden är viktigare än kvalitén Fridolin MP, inte längden – förlåt mängden, Norah4you 25 november 2013

Så under vilket träd har Socialdemokraterna denna gången hittat behöriga forskare som är villiga att ta på sig mer undervisning av studenter på universitet och högskolor?
Utan att redovisa svar på frågorna ovan blir Sveriges Universitet och Högskolors utbildning ”Alla skall med”-högskola. Första steget dit är redan taget tack vare att alltför många kommer in på högskoleutbildningar och universitet idag utan att ha de grundkunskaperna som krävs för att klara av högskolestudier.

Read Full Post »

Kan inte nog poängteras!

Orsaken till att vi nu väljer att gå ut i offentligheten med ett veritabelt nödrop är att studenterna inte längre har det redskap som är nödvändigt för att över huvud taget kunna ta till sig humanistisk vetenskap: språket. Bland de studenter som nu kommer till oss direkt från gymnasiet har en majoritet problem med språket.

I några fall är dyslexi en bidragande orsak, men det är inte det som är grundproblemet. Problemet beror heller inte på att något fler studenter än tidigare har ett annat modersmål än svenska.

Tvärtom märker en hel del av våra studenter med invandrarbakgrund ut sig genom att ha ett bättre grepp om svensk grammatik än studenter med svenskklingande efternamn.

Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig.
…..
Vi säger inte att det är något fel på våra studenters begåvning. Det är inte intelligens som saknas – det bevisas av att en hel del studenter är mycket bra på att inhämta och redovisa kunskaper muntligt, men har mycket svårt att formulera sig begripligt i skrift. Problemet är att studenterna uppenbarligen inte alls fått tillräcklig träning i läsning och skrivning
Våra studenter kan inte svenska, unt.se 2 december 2013

Inte första gången detta varningens ord hörs från universitet och högskolor. Tyvärr hör åtminstone jag det med jämna mellanrum från bekanta som jobbar på Komvux och Gymnasieskolan. I och för sig har ju problemet märkts från ett annat håll, studenternas. Många som läser vidare idag saknar helt förståelse för att de inte har lärarledd genomgång av allt de skall läsa när de kommer till universitet eller högskola.

Som jag själv skrev De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning,… Curlingföräldrars barn, Norah4you 11 januari 2011
Själv uppfattar jag det som om många numera inte bara saknar verktygen i form av ord och ordförståelse. De saknar ofta förståelse för att det tar tid att lära in och att man måste läxa läxor samt slå upp eller fråga om det är något man inte förstår redan när man går i de lägre klasserna.

Det som denna gången drog min blick och mina funderingar till problematiken var en mycket bra ledare på SvD. Ska nu studenter kunna skriva också?, P J Anders Linder på ledarsidan 4 januari 2013
Mycket viktig ledarsida. Problematiken kan inte nog lyftas och poängteras. Det går inte att skylla på invandring när det är ett problem som började med kommunaliseringen av skolan och nedvärderingen av kunskap. Alla barn är lika värda, men olika. Det krävs att elever som behöver hjälp får hjälp tidigt och att elever som är duktiga också får rätten att utvecklas i sin takt så att de inte tappar intresset för att göra läxor och lära in!

Read Full Post »

OECD politiskt inkorrekt, eller

Så sent som under gånga veckan har vi itutats från alla håll, även från MUF, att regeringen gör för lite för att få ungdomar i arbete. Regeringen måste göra mer för att få unga i jobb, Emil Eriksson ansvarig för MUF:s jobbpolitik i artikel SvT 8 september 2012 och på debattsida i dagens GP skriver representanter för Teknikcollege ”Många svenska företag ligger i framkant i fråga om teknisk utveckling vilket kräver skickliga yrkesarbetare med både praktiska och teoretiska kunskaper. Många industrijobb kräver kunskaper inom matematik, svenska och engelska utöver yrkeskompetensen. Teoretiska kunskaper från gymnasiet ökar också människors möjlighet till vidareutbildningar i vuxen ålder.

Alla gymnasieelever har rätt att få denna breda kompetens. Det är dock viktigt att de får rätt information och praktiska möjligheter att läsa in högskolebehörighet. Vi vill också att Skolinspektionen förtydligar och understryker denna rättighet

För att öka attraktionskraften hos både de tekniska yrkesprogrammen och det teoretiska teknikprogrammet måste skola, arbetsliv och politik samverka i större utsträckning….
… I dag finns det ett 130-tal Teknikcollegecertifierade utbildningsanordnare fördelade över i stort sett hela Sverige i 27 regioner.” Erkänn betydelsen av tekniska yrkesprogram, Erik Alexandersson ordförande för Göteborgsregionens Teknikcollege; Bengt Forsling
ordförande Riksföreningen för Teknikcollege i Sverige; Representanter för industrin inom Göteborgsregionen och dess tio certifierade utbildningsanordnare på GP debatt 12 september 2012 och de har självfallet rätt i att det inte bara krävs teori eller praktisk erfarenhet inriktad mot industrin och marknadens behov. Det krävs både och.

För många år sedan när jag själv gick på gymnasiet (tog studenten på Real-matematiska 1968) så hade min numera avlidne far i uppgift att anställa mer folk till Miljövårdsenheten vid Östergötlands Länstyrelse. Jag minns en gång mer än andra för pappa hade förordat en grabb som förvisso inte hade högskoleexamen, men väl all möjlig teoretisk påbyggnad utan examen och med flerårig erfarenhet från att jobba med miljöfrågor ‘på golvet’. Det var ett snille, för snille måste nog man säga att karln var, med ett par akademiska examina men utan någon praktisk erfarenhet efter vanliga skolans PRYO som PRAO då hette, som överklagade anställningen av den icke doktorerade… Pappa sa hemma vid köksbordet (inom parantes kanske jag skall nämna att det ALLTID var pappa som diskade när vi ätit och så gjort så länge jag nu 63 år minns): ”En som har praktisk erfarenhet och visat att han kan läsa in, är användbar efter någon månad. En som läst för mycket, krävs minst 6 månaders inskolning innan han är användbar. Det är sant än idag.

Samtidigt finns det en mycket intressant debattartikel om just det problemet i dagens DN:

”Den svenska skolans kris debatteras ofta och få tror väl att den fungerar väl. Möjligen kan man känna tröst i att många studerar vidare. I dagarna börjar en mycket stor del av dagens unga på högskolan. Frågan är dock om man lär sig så mycket.

Enligt en nyutkommen och uppmärksammad amerikansk studie, Academically Adrift (Arum och Roksna, University of Chicago Press 2011), blir långt ifrån alla klokare av högre utbildning. Man testade studenter före och efter högskoleutbildning och fann att för cirka 40 procent skedde ingen mätbar förbättring i fråga om förmåga till att resonera, se mönster, tänka kritiskt och annat som anses vara huvudpoängen med högre utbildning.” Många blir inte klokare av en högskoleutbildning, Mats Alvesson Professor i företagsekonomi vid Lunds universitet på DN Debatt 12 september 2012 och tyvärr har han alldeles rätt. Alla människor är lika värda, men olika. Det ingår i de Mänskliga Rättigheterna att var och en har rätt att utvecklas i sin egen takt som en invandrare sa till mig på buss 47 igår när vi och bussföraren diskuterade orsaken till att en del ungdomar blir värstingar och/eller missar att lära in. Det går inte att hasta eller tvinga in förståelse för det man sätter elever att läsa och redovisa. Det är två olika saker att läsa in och klara på prov, muntliga eller skriftliga, och att lära in så att man förstår och kan använda sig av sin kunskap framåt i livet.

Så var det då den eviga svenska stötestenen: Har vi eller har vi inte alldeles för många ungdomar i arbetslöshet? När vi i Sverige vid årsskiftet efter att Alliansen tillträdde gjorde om vår arbetslöshetsstatistik så att den motsvarade (?) övriga EU, dvs när alla som anmält sig som arbetssökande räknades med som arbetslösa oavsett om de hade heltidsstudier (t.o.m. gymnasieungdomar som söker helg- och sommarjobb hamnar numera i vår statistik), så tappade vi fokus och glömde bort ställa den viktiga följdfrågan: Vad brister eftersom en del unga inte klarar av ens att bli gymnasiebehöriga utan tvingas gå gymnasieförberedande program samt i en del fall inte ens efter detta klarar av att få en examen? Kan det möjligen vara så att detta att Alla är lika värda men olika i praktiken innebär att vi inte låter alla knoppar komma i blom utan att vi tuktar såväl de som har det lätt och därför blir frustrerade och utåtagerande för att bli synliga, som de som enligt Skollagen har rätt att få extra stöd i för den individuella eleven behövd utsträckning men som kommunerna och rektorerna snålar på detta med? Där ligger som jag ser det den stora utmaningen inför framtida ungdomskullar. Men vi måste starta redan nu.

Så till OECD statistiken. ” Var tionde ung människa (15-29 år) i Sverige varken arbetar eller studerar. Det är den lägsta siffran av alla OECD-länder, visar årets upplaga av den omfattande utbildningsrapporten Education at a glance.” Låg andel unga utan sysselsättning, GP 11 september 2012

Låg andel unga utan sysselsättning, SvD 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Aftonbladet 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Norrköpings Tidningar 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Västerbottenskuriren 11 september 2012
Låg andel unga utan sysselsättning, Nerikes Allehanda 11 september 2012

Så frågan som uppkommer efter OECD:s rapport är: ÄR OECD politiskt korrekta? Eller????

Read Full Post »

Att döda barns nyfikenhet

genom att tvinga de som har lätt för sig eller redan kan en sak att sitta av tid, för det är det som blir resultatet, som kunde använts till att låta varje blomma (barn) växa i sin egen takt, är att skapa en mängd problem. Alla barn är lika värda, men olika. Det finns inget som helst försvar att fortsatt tillämpa ‘Alla skall med’. Det av Rödgröna Göteborgsröran hävdade ”Det skapar segregation och skulle bli en cynisk sorteringsskola där svaga elever lämnas kvar medan eliten drar ifrån. är något av det mest cyniska som tänkas kan. För vad är det som de Rödgrönas fortsättning av flumskolan resulterat i? Ett ökat antal barn som fått bokstavsbeteckningar för att de varit utåtagerande, svåra att ha i klassituation o.s.v. Min egen erfarenhet är att det stora flertalet av dessa barn blivit som de blivit redan när de gått på dagis för att de haft förmågan att tänka utanför boxarna och ofta varit mycket mer intelligenta än flertalet av sina pedagoger.

Barn som inte får stimulansen att kunna gå vidare i sin upptäckarlust och nyfikenhet; inte får chansen att räkna vidare utan tvingas hållas på mattan med nygamla böcker med samma nivå som de de redan räknat ut; inte får chansen att läsa vad de vill i skolbiblioteket utan tvingas sitta med när andra som inte löst läskoden traglar igenom text som för ett antal av barnen är sådan de läste redan innan de började skolan. Vem i sina sinnens fulla bruk tror att detta ickeseende och ickeaccepterande av att ett barn har egen förmåga och att den nödvändigtvis inte är exakt samma som alla andras, att det skulle resultera i lugn och ro inom barnet och i klassrummet.

För begå inte misstaget att tro att barn som tvingas ta till utåtagerande eller stökigt beteende är mindre intelligenta än andra. Oftast är det tvärt om. Det är lika viktigt att låta en teoretiskt lagd blomma gro och växa som det är att ha fotbollsskolor eller dansklasser!

Dags att tänka om. Det är inte så att sorteringen inte sker i sk. sammanhållna klasser. De som sorteras ut är de som behöver växa mera i lika hög grad som de som efter kommunaliseringen inte redan de första två skolåren får det stöd de behöver för att hänga med den största gruppen i klassen. Vad flumskolan, förlåt Grundskolan, åstadkom var att permanenta utanförskapet för dessa båda grupperna. Resultatet har blivit katastrofalt i de flesta klassrum. Inte under alla lektioner. Inte vart enda skolår. Men näst intill. De barn som mobbas är de som visar att de kan något inom teoretiska ämnen. Inte de barn som är bra på idrott eller musik.

Alla skall med bör skrotas fortare än kvickt. Det blir mer pengar över när det blir lugnare i klassrum. Finns inget som hindrar att elever som går olika fort fram i matematik eller språk under första fem åren kan gå i samma klass men ha olika läroböcker. Finns inget som hindrar att på samma sätt som elever får gå ut ur klassrummet för att få hemspråk, så kan klassen splittras i olika grupper som läser matematik olika snabbt och är olika stora. OM vi skall tillämpa alla barns lika värde, så krävs att de barn som utvecklas snabbare får rätt att göra det utan att bli illa sedda över axeln av obehöriga eller icke ämnes- och stadieutbildade lärare och politiker.

Som en äldre pensionerad lågstadielärarinna sa till mig härom året: Vi får in nyfikna vetgiriga elever genom skoldörren första dagen i första klass. Men vi släpper ut uttråkade utåtagerande eller tysta elever från femman som inte längre orkar eller vill för att deras växtkraft hämmats. Ligger mycket i det.

Spetsa skolan med mera pengar, Karl Henrik Sax på GT:s ledarsida 17 juni 2012

Ett två månader gammalt inlägg som jag missade då men hittade idag. Lika viktigt att föra fram nu när det satsas på spetskompetens på högre nivå. Sverige har i alltför många år missat ett större antal blivande genier genom att hämma dem.
Läs gärna: Nästa bit trillar på plats, Norah4you 30 augusti 2012

Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli, sa de gamle. Ligger en hel del i det!

Read Full Post »

Grundläggande högskolebehörighet – Vad är det?

En droppe i havet för dig som inte vill plocka ihop en examen som om du inte blir forskare eller lärare med stor sannolikhet medför att du läser och samlar på dig stora studielån som du får mycket svårt att hitta jobb. Det är precis som det står på siten Grundläggande behörighet, studera.nu:

Alla högskoleutbildningar kräver att du har vissa meriter för att du ska få läsa dem. Grundläggande behörighet är minimikravet. Det kan du bland annat få av att läsa på gymnasiet, folkhögskola eller komvux.
De flesta utbildningar på högskolan kräver dessutom att du också uppfyller krav på särskild behörighet. Det betyder i de flesta fall att du måste ha läst vissa gymnasiekurser till en viss nivå, men det kan till exempel vara krav på arbetslivserfarenhet, arbetsprover eller högskolekurser.”
……
”Högskoleförberedande examen från gymnasieskolan
För att få en högskoleförberedande examen från gymnasiet måste du ha godkända betyg i minst 2 250 av 2 500 gymnasiepoäng.
Du måste få lägst godkänt i:

•Svenska 1-3, alternativt svenska som andraspråk 1-3
•Engelska 5 och 6
•Matematik 1b eller 1c
•Gymnasiearbetet”

Men tittar du närmare på t.ex. de olika vårdprogrammen som finns på universitet och högskolor, så ser du att det inte räcker långt:
Ex 1 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET
Behörighet och anmälan
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt Ma B, Nk B och Sh A (områdesbehörighet 16).

Ex 2 SJUKGYMNASTPROGRAMMET
Behörighet och anmälan
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt Id A, Ma B, Nk B och Sh A (områdesbehörighet 17).

Ex 3 TANDHYGIENISTPROGRAMMET
Behörighet och anmälan
Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet samt Ma B, Nk B och Sh A (områdesbehörighet 16).

Går du igenom programlistan som finns på de flesta universitet och högskolors nätsida, så ser du att det i de flesta program som det finns eller funnits brist på arbetskraft de senaste 30 åren, så krävs minst Matematik B, Naturkunskap B och Samhällskunskap A. Om du varit borta från studier mer än ett år, så är det dessutom så att det oftast krävs att du repeterar som minst för dig själv det du läst i t.ex. matematik A för att du ens skall ha en realistisk möjlighet att kunna hänga med på nästa kurs.

På många av programmen krävs det betydligt högre matematikkunskaper. Du behöver ha med dig ‘gamla’ Matematik D eller E och helst läst mer i Engelska än som det står som krav för Grundläggande behörighet. Varför? Skall du, vilket är fallet på ett stort antal kurser som ingår i program eller är enstaka kurs, läsa över första grundkursen i ett ämne, så blir litteraturen på engelska undan för undan mer och mer dominant. Det är också så att det ofta förekommer andra språk främst t.ex. norska eller danska men ju högre upp du kommer, desto mer språk behöver du kunna.

Det räcker inte med det. Du som läser vidare efter gymnasiet MÅSTE vara klar över att det inte alls är samma sak att läsa på högskola/universitet som på gymnasium. Det mesta av det du skall läsa in, får du läsa in självständigt. Det finns ytterst få kurser där majoriteten av det du skall lära dig skrivs på någon tavla eller föreläses om. Som står på annan plats i denna blogg:

Jag börjar med det som för de flesta är det svåra: Hur i hela fridens namn skall man kunna läsa 1000 sidor litteratur från ena veckan till den andra, eller till veckan efteråt, när man läser vid universitet?

Kalle Bäck, för många känd som den Kalle Bäck som skrivit om Svärmödrar och Torrdass, lärde ut följande teknik:

* Börja med att läsa vad som står i inledande avsnitt, ingress etc och läs sedan sammanfattningen i slutet. DÅ har Du stor chans att veta var Du skall lägga mer vikt på när Du läser.

Kommentar: Detta råd i sig pekar på skillnaden när Du läser i grundskolan – lär in allt som står i boken och helst lite till. Läraren går i de flesta fall igenom allt väsentligt men Du bör kunna mer för att uppnå betygskriterierna. Det är Du som skall lära in vad läraren lär ut!

Gymnasiet: Läs, lär in och försök förstå allt som står i läroboken OCH allt som läraren tar upp på lektionerna. Glöm INTE att slå upp viktiga ord som läraren skrivit på tavlan så att Du är säker på att Du förstår vad orden verkligen betyder. Anteckna flitigt men skriv inte upp hela meningar ur skolböcker, uppslagsböcker etc utan bara Stödord (för att Du skall komma ihåg texten är det bra att Du skriver rent eller läser just de stödorden och texten när Du kommer hem).

Universitetet: Det gäller att få djupkunskap och breddkunskap samtidigt! Detta betyder först och främst att alla som trott att det är rätt att lära sig utantill, vilket för en hel del kan ha förenklat tillvaron på gymnasiet, måste snabbt lära om. ALL kurslitteratur som finns angiven MÅSTE läsas. De avsnitt som inte finns angivna speciellt i de Du skall läsa in, bör Du läsa/skumma igenom på de sätt som Kalle B tipsade oss om ovan. Dvs. Glöm aldrig läsa inledande avsnitt och sammanfattningar ÄVEN om det på din lista står att Du måste läsa kapitel x alternativt sida A till Sida B o.s.v. MEN Du behöver också skumma igenom resten av bokens kapiteltexter och inledning. OM DU köpt boken, så ta gärna med den på en långresa i buss eller på tåg men läs då övriga kapitel på samma sätt som Du läser en roman. Det som Du får är en bild av vad som står i boken, så att Du kan gå tillbaka om det är något avsnitt eller kapitel som har uppgifter Du behöver i senare kurser på Universitetet. Utöver det skall Du bara göra djupdykning i avsnitt som intresserar DIG.

Carl-Axel Aurelius och Kalle Bäck är två av de lärare jag haft som egentligen aldrig skulle behövt en tavla eller ett blädderblock att anteckna det viktigaste på. OM Kalle Bäck någon enstaka gång främst under grundkurserna antecknade något, så kunde vi veta precis som Du kan veta om Du går på en föreläsning på Universitetet att det som skrivs upp är något väldigt viktigt. Det jag har med mig från Carl-Axel Aurelius föreläsningar är utöver det som sagts ovan att det gäller att läsa med hjärtat. För att man skall få in något som är svårt i huvudet, så krävs det att man känner glädje för att läsa in det som kursen handlar om. Läsglädje är viktig speciellt på universitetet där man har stora mängder kurslitteratur och tilläggslitteratur som är föreslagen att man bör ha kännedom om. De senare är speciellt viktiga under det att man läser ett ämnes grundkurser. Välj den tilläggslitteratur som DU känner intresse för och läs den lite noggrannare än Du läser en roman. Fördjupa Dig i det som Du känner intresse för i texten.

Glöm inte heller att 40-timmars arbetsvecka INTE gäller på Universitet. Vissa veckor är fria från föreläsningar och seminarier. Ibland är det bara dagar innan skrivningar. Andra veckor krävs det att Du glömmer allt vad fester heter för att få läst in det Du behöver till nästa vecka. Börja tidigt med att läsa in före föreläsningar och läs alltid igenom texter en gång till dagarna före ett seminarium. Det är så mycket av det Du måste kunna för att klara utbildningen som ALDRIG nämns direkt på föreläsningar utan förutsätts att Du har tagit del av för att förstå och lära in även det som inte hinns med på föreläsningar. Hitta gärna studiekompisar Du kan läsa tillsammans med där Ni gör djupdykning i var sitt kapitel så att ni tillsammans kan diskutera frågeställningarna inför varje seminarium.

Read Full Post »

Curlingföräldrars barn

har ofta svårt att klara ‘stressen’ i skolan. Förr hade vi bara de sk. duktiga flickorna. De flickor som läste in hela textmassor inför en skrivning men ofta inte klarade av att ge längre svar som visade att de lärt in, förstått och kunde tillämpa det de lärt sig. Men var det vanliga frågor på skrivning eller under lektion, så framstod de ofta som mycket kunniga. De flesta av dem lärde sig lästeknik och kunde med åren lära sig förstå samt att allt inte behövde vara så lätt.

Unga idag har många gånger inte haft stora motgångar annat än på det privata planet, om de haft något. De har vuxit upp med föräldrar som i bästa välmening försökt hjälpa dem. Ibland för mycket så att det bland de unga, speciellt flickorna, finns de som tror att läsa in på gymnasiet är samma sak som att läsa in i grundskolan. Inte nog med det, det förekommer med jämna mellanrum att de som kommit de senaste 10 åren till högskolor och universitet klagar för att de inte har tillräckligt många lärarledda seminarier och föreläsningar. Helt okunniga verkar de senare vara av att högskolestudier och universitetsstudier innebär ytterligare en annan form av inlärning, se Studietekniska tips m.m, Norah4you sida

Så skillnaden är stor mot förr i tiden. Det är mindre som eleverna lär sig i kurserna både i grundskolan och på gymnasiet än förr i tiden. Jag har framför mig en bok i Naturlära för Folkskolans fortsättningsskola dvs det som på 1920-talet när min mor hade boken motsvarade 4-5 klass i enhetsskolan och grundskolan. Där lärde de mer i Naturlära än vad eleverna idag lär in t.o.m. 1-ring….

Att elever idag många gånger känner stress och press har alltså inte med kursernas svårighetsgrad att göra. Elever kunde förr lära in betydligt mer vid yngre åldrar. Det som skiljer är tre saker: Det är inte alltid elever idag får ämnes- och stadiebehöriga lärare. Det är ofta oroligt i klassrummen relaterat till förr. Elever idag är inte vana att det t.o.m. krävs råpluggning för att få in vissa faktakunskaper och är därför inte vana vid att det inte är fel att känna att det är motigt ibland. Allt kan inte vara lätt när man skall lära för livet.

Stressade av skolan, Expressen 11 januari 2011

Tillägg 12 januari 08.19 Karl-Henrik Sax: Skolan rubbar inte könsroller, GT 11 januari 2011

Read Full Post »