Det är helt totalt förbjudet, vilket alla som gått i svensk Grundskola (förmodar att svenska jurister gjort detta) att ens HD tar upp frågan. Att vi har haft alldeles för många som under senaste 20-25 åren saknat ämnes- och stadiebehöriga lärare i ämnet Samhällskunskap, är en förklaring men inte en ursäkt.
Att det ens skall behöva sägas det som i dagens Göteborgspost stått på Ledarsidan:
Iransk lag skall inte gälla i Sverige, Bawar Ismail på GP Ledarsidan 8 Mars 2016
Hur i hela fridens namn kan en enda domare i Högsta Domstolen fått för sig att det varit tillåtet enligt SVENSK GRUNDLAG att bevilja prövningstillstånd i en fråga som gäller om brudköp får förekomma i Sverige. BAKLÄXA OCH ÅTERGÅ TILL 7:E KLASS VIA GRUNDVUX OCH LÄR IN DET DU/NI SKULLE HA VISAT ATT DU/NI FÖRSTOD OM DU GÅTT I SVENSK SKOLA!!!!!!!!
Läs noga igenom Regeringsformens 1 kap 2 § samt försök få tag på förarbeten till Grundlagen 1974:15 så lär alla som har förmåga att kunna läsa och förstå svensk text förstå att Högsta Domstolen helt är ute och cyklar.
Läste på den tiden det begav sig Statskunskap(som Statsvetenskap då hette) samtidigt som jag arbetade heltid med data (systemprogrammerare 71 som sadlade om när min dotter började skolan) Vi diskuterade just den dåvarande och redan då tillräckligt skarpa Regeringsformens 1 kap 2§ skrivning med prefekt, min dåvarande universitetslärare sedemera allas vår statsvetarstatistiker, samt Alf Martin i samband med ett val i England.
Skillnaden i hur lagar stiftas och vad som gäller dvs vilka frågor som hör hemma i HD här i Sverige samt vilka som inte gör det tvärt emot vad som gäller för Högsta Domstolen i England och USA betonades noga.
Det är totalt förbjudet för en svensk Högsta Domstol att besluta i något som hör hemma i Svenska Grundlagar.
Tyvärr skulle inte en enda en av de som gett godkännandet fått godkänt i ämnet Samhällskunskap någon gång sedan 1976 om de betygskriterier som gällt följts. När sifferbetyget fanns skulle det alltså varit streck och inte ens en etta. För den som inte kan det som utgör grunden för hela svenska författningen – Regeringsformen, den har antingen sovit, inte närvarit eller sysslat med allt annat än att lyssna på ämnes- och stadiebehörig lärare.
Ursprungliga skrivningen är I sig tillräcklig:
Kungl. Maj:ts Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform;
1 kap. Statsskickets grunder
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.
Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (1976:871).
——————————
Sedan räcker det med att i nu gällande text läsa följande för att förstå att Högsta Domstolen i Sverige aldrig haft och aldrig kommer att få den rätt de försöker ta på sig för så vitt inte det sker en Grundlagsändring..
Regeringsformen.
Stiftande av grundlag och riksdagsordningen
14 § Grundlag stiftas genom två likalydande beslut. Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Det ska dessutom gå minst nio månader mellan den tidpunkt då ärendet första gången anmäldes i riksdagens kammare och valet, om inte konstitutionsutskottet beslutar om undantag. Ett sådant beslut ska fattas senast vid ärendets beredning och minst fem sjättedelar av ledamöterna måste rösta för beslutet. Lag (2010:1408)
Read Full Post »