Tillåtet även för professor i pedagogik vara dum

mycket dumt att bevisa det själv.

Peter Ekborg, avdelningschef vid Skolinspektionen, bemöter debatten med att sparka hårt nedåt.

Ekborg antyder att det är nästintill tjänstefel att vara av åsikten att gymnasielever kan avkrävas ansvar för sitt skolengagemang: ”det synsätt som Johan Svensson ger uttryck för står i strid med skollagen”.

En gymnasieelevs misslyckande är per definition skolans misslyckande.

Lärare förväntas kunna kompensera för alla de eventuella problem som kan finnas i en ung människas liv.

Attraktiv undervisning

Vad är det drevet mot Svensson tänker sig att en lärare skall göra när en elev uteblir, inte gör sina uppgifter eller inte lyssnar på genomgångar?Finns det en gräns för vad en lärare skall kunna göra, Jonas Linderoth professor i pedagogik, Göteborgs universitet på GP-debatt 25 Mars 2015

Sällan jag blivit så F-ad för herr professor bevisar direkt sin okunskap om didaktik vilket även en professor i pedagogik KRÄVDES ha kunskap om förut. Det ingår i en lärares arbetsuppgifter enligt det som i andra sammanhang kallas Arbetsspecifikation att:

* Se till att varje elev i skolan oavsett om det är i Grundskola eller på Gymnasium möts av läraren på ELEVENS egen nivå! Är det så att eleven inte är intresserad att lära, så är det LÄRARE som åstadkommit detta. Som en äldre lärare sa till mig och som jag citerat flera gånger under åren: Vi tar emot nyfikna och vetgiriga barn när de börjar skolan och släpper ut många uttråkade elever efter femman Så är det! Det är förbaske mig inte enskild elevs fel att eleven haft lärare som antingen inte varit behöriga eller också varit fullständigt ointresserade av att se till att av rektor kräva resurser för att den enskilde eleven skall hänga med samtidigt som den förstår. Detta är en lärares huvuduppgift utöver att lära ut så att elever ges verktygen för att kunna lära in – att se till att de elever som behöver extra stöd får detta. Fattar inte herr Professor i pedagogik detta, så är det illa ställt med Lärarutbildningen nu för tiden!

att skylla på eleverna och inte ta sitt ansvar som vuxen och definitivt inte som lärare, är fegt mycket fegt. Läs gärna mina kommentarer till Johan Svenssons helt absurda debattinlägg: 18 Mars dummaste debattinlägg skyller på eleverna

att som herr professor i sin argumentation använda sig av i stort sett alla fallacies bevisar bara okunskap även om vilka argument som är helt ogiltiga och endast visar på att herr professor utöver allt annat inte lärt in vad som krävs för att uppsatser, akademiska arbeten etc skall vara värda att godkännas. Märkligt

Read Full Post »

18 mars dummaste debattinlägg skyller på eleverna.

Jag utgår från att en gymnasielärare i matematik har gått på Lärarhögskolan. Hur det ens är möjligt att ha missat att det är de tidiga skolårens lärare som formar eleverna, det undrar jag. Hur det ens är möjligt för en behörig lärare som måste ha fått kunskap om Barn och Ungdomars utveckling, fått lära sig pedagogik, metodik och didaktik att försöka smita från sitt eget läraransvar och skylla på eleverna för det ena och det andra, det är andra stora frågan. VÄX UPP OCH TA DITT LÄRARANSVAR. Försök inte skylla på eleverna det säger mer om dig själv Johan Svensson, än det någonsin säger om de elever som har oturen att få en lärare som inte vill, vågar eller kan klara av att vara lärare.

Tillåtet vara dum i Sverige. Mycket dumt att själv bevisa det!

Skolinspektionen är fel ute när det gäller elever som misslyckas med sina studier. Det är oftast inte lärarna och rektorerna som ska kritiseras. Misslyckandet beror nästan alltid på att eleverna har fel inställning till studierna, skriver matematiklärare Johan Svensson.

Skolinspektionens uppgift är att kontrollera att skollagen följs av skolorna i Sverige. Detta är en oerhört viktig uppgift för att säkerställa att undervisningen är likvärdig och håller hög kvalitet.

Jag har tagit del av inspektionens bedömning av Hvitfeldska gymnasiets stödåtgärder för svagpresterande elever. Kritiken går ut på att ”det finns tillfällen då lärare i sitt agerande utgår från att elevers eventuella svårigheter med studierna beror på egenskaper eller omständigheter som är kopplade till eleven”. Vidare konstaterar Skolinspektionen kritiskt att ”eleven förväntas anpassa sig till den utbildning som erbjuds”.

Vad menar myndigheten?Oftast elevernas eget fel att de inte klarar gymnasiet, Johan Svensson matematiklärare på Lindholmens tekniska gymnasium Göteborg på GP debatt 18 Mars 2016

NEJ, det är du som brister. Inte eleverna. Du brister på två sätt:

* OM inte elever som kommer till din klass har fått lära sig studieteknik, så är det din f-ade skyldighet som lärare att ta den eller de första lektionerna i ditt ämne till att gå igenom vad som krävs för att klara ditt ämne.

* OM du inte klarar av att möta varje elev du får i ditt klassrum på den enskilde elevens nivå, så kan du möjligen skylla den saknade kunskapen på elevens tidigare lärare,
MEN
och det är viktigt! Du har ändå skyldighet som lärare att ta reda på var varenda elev du har står samt vid behov hjälpa till så att eleven får det extra stöd den borde fått för länge sedan!

Snacka inte mer goja! Läs gärna: När kunskap inte värdesätts

Bitar av ett debattsvar från Hannah Franks aktiveringspedagog inom socialpsykiatrin, är ok.

Johan Svensson jämför i sin debattartikel ”Oftast elevernas eget fel” matematikinlärning med att lära sig cykla, och menar att det bara handlar om inställning och attityd:

”Det är inga medfödda egenskaper som gör att eleven inte gör sina läxor, inte kommer i tid, är okoncentrerad på lektionerna och på andra sätt missköter sina studier. Visst finns det omständigheter som gör att en del elever har svårt att klara sin gymnasieutbildning, men det absolut vanligaste är att misslyckandet beror på felaktig inställning till studierna. Det händer nästan aldrig att en elev som följer undervisningen och är aktiv under lektionerna inte klarar sin gymnasieutbildning”, skriver han bland annat.

Alla dessa exempel på ”felaktig inställning” som Johan Svensson listar kan vara konsekvenser av kognitiva svårigheter, som ofta leder till att det helt enkelt inte går att följa undervisningen och vara aktiv under lektionerna utan individuella anpassningar.Vem skulle ge en vanlig cykel till ett barn utan ben, Hannah Franks aktiveringspedagog inom socialpsykiatrin på GP debatt 19 Mars 2016

Tyvärr har Hannah Frank, liksom många andra, inte fattat det som vi som läste Socialpsykologi inom Sociologin på 70-talet fick lära oss. Det som nu kallas kognition är ett resultat av den spegling som barn får under sina första 10-12 år. Det ingår i ett barns utveckling att man måste kunna sätta och våga sätta gränser. Stimulera och bejaka det som är bra vilket enligt alla allvarligt menade vetenskapliga studier de senaste 90 åren visat. Det är lätt att strunta i att lyfta men varje gång man som vuxen oavsett i vilket sammanhang man har med ett barn att göra, varje gång så skapar man de grundvärderingar som barnet sedan handlar efter och reflekterar över. Kognition är en viktig bit, alldeles för viktig för att användas som ursäkt när barn inte ”vill” eller ”kan” lära in. Det är vi vuxna som mött barnet och inte tillfredställt de behov och/eller gett det extra stöd som barnet behöver.

Läs även: Studier, tips med mera

Read Full Post »