Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gymnasieskolan’

Tänk att det finns människor, oaktat om de är behöriga lärare eller journalister som inte kan förstå den enklaste betygskalan som Sverige haft någonsin.

Snurren till pedagoger och media får det till: -Den nya betygsskalan med A-F i stället för MVG till IG har resulterat i översättningsproblem, som ger svenska studenter en betydande konkurrensnackdel, säger Katarina Hysén Eineren på Athlete school advisor till DN.
Betyget D, som motsvarar VG enligt den gamla skalan, kan i USA tolkas som underkänt.
Nya betyg kan stoppa studier i USA, GP 21 september 2013 Ett D är inte ett gammalt VG eller ens tänkt att ersätta gamla VG. De som går och tror detta saknar ordkunskap och ordförståelse som krävs för att kunna läsa kursplaner i den svenska Grundskolan. Kan de inte detta, då hör de enligt mitt sätt att se det inte hemma i skolans värld. Det gäller undervisare lika väl som elever att det krävs ordkunskap och ordförståelse för att kunna utföra det som krävs samt visa sig ha den kunskapen för att få positioner likväl som betyg!

Nya betyg kan stoppas studier i USA, SvD 21 september 2013
Nya betygen kan sätta stopp för studier i USA, DN 21 september 2013

Nya betyg kan stoppa studier i USA, Aftonbladet 21 september 2013 Ärligt talat, en elev som inte har C i ämne den skall läsa och är berättigad till detta får det inte lättare av att läsa utomlands vid t.ex. amerikanskt universitet. Risken att misslyckas är betydligt större där och ändå stor här i Sverige. Det är ingen Mänsklig Rättighet att få läsa till högre studier. Varken här i Sverige eller för svenska studiemedel utomlands. Bättre att tänka före än efter. Studiemedel ger alltid stora skulder som skall betalas efter studierna.

OK till skillnad från media ger jag inte upp utan skall försöka förklara så att även den dummaste kan förstå:
Vi börjar med F – en elev som inte uppfyller de krav (kursmål) som ställs i ett ämne kan aldrig bli godkänd om läraren är ämnes- och stadiebehörig och förstår vad minimikraven, kursmålen, kräver!

E – när en elev uppfyller de krav (kursmål) som ställs i ett ämne, dvs de minimål som står uttryckta i kursmålet, så blir eleven godkänd genom att få ett E i betyget.

För att förklara D måste jag börja med C.

C – varje ämne skall i kursplanen ha ett antal kunskaps-/färdighets och eller förståelse krav som inkluderar att eleven SKALL uppfylla SAMTLIGA krav som ställs för betyg C i kursplanen. Det inkluderar i normalfallet såväl muntliga som skriftliga delar där eleven SKALL visa inte bara att eleven lärt sig rabbla upp det som står i läroboken utan också FÖRSTÅR och KAN ANVÄNDA sig av de kravkunskaperna. I korta ordalag i t.ex. en debatt i klassrummet kunna argumentera (visa) vad orden i texterna/bilduttrycken i bilderna/innehållet i en film förmedlar/vill förmedla för kunskaper. Endast elev som uppfyller SAMTLIGA dessa kunskaps-/färdighets och eller förståelse krav är berättigad att få betyget C. Saknas en bit är villkoren för att vara berättigad till C inte uppfyllda. C motsvarar gamla VG.

D – när en elev uppfyller samtliga krav för att få godkänt men ett eller flera dock inte samtliga krav för att vara berättigad till betyget D, då skall eleven till skillnad från den gamla betygsskalan veta om att han/hon är på väg mot att uppnå kraven för nästa betygssteg men ännu inte fått tillräcklig förståelse/tillräckligt stöd och/eller inte själv tagit till sig att det inte bara är att kunna utantill. I samtliga de fallen som föreligger ett eller alla utom ett av kraven för nästa betygssteg – då skall eleven få betyget D. D är ingalunda ett VG inte ens ett VG minus utan ett numera existerande mellansteg som talar om att eleven uppfyller mer än de krav som finns för att få E dvs. vara godkänd.

B – när en elev uppfyller samtliga kurskrav för betyget C men ett eller flera dock inte samtliga krav för betyget A, så skall eleven på motsvarande sätt om läraren är ämnes- och stadiebehörig få betyget B. Detta betyg är mer än VG i gamla betygsskalan men absolut inte MVG. Inte ens om det endast är ett av betygskraven för A som eleven ännu inte uppnått.

A – är endast elev som uppfyller samtliga kurskrav för betyg A i ämne få. Inga andra. A motsvarar MVG.

Enkelt uttryckt handlar det om att visa att man förstått, lärt in och kan använda sig av det som ämnes- och stadiebehöriga lärare SKALL ha lärt ut. Det handlar inte om att ‘Alla skall med’ utan om att eleverna upp till C-nivå utan undantag har rätten att få de delar de ännu inte tagit till sig/lärt in förklarade för sig/få nödvändigt stöd för att inte bara kunna uppnå E (gamla G, godkänt) utan också kunna utvecklas och lära in vidare utifrån vars och ens egna förutsättningar.

När det gäller elever med funktionshandikapp oavsett om detta är synligt eller innebär läs- och skrivsvårigheter alternativt svårighet att läsa av skrivna tal (matematiska motsvarigheten till dyslexi för läs och skrivsvårigheter) så har eleven oavsett allt, även om eleven uppfyller kraven för betyget E, godkänt, rätten enligt Skollagen att få den hjälp/stöd som eleven behöver. Kan t.ex handla om att få en text inläst på gammalt band eller inlagt på en CD etc. Kan t.ex. innebära att eleven har extra stöd i form av assistent som hjälper elev som inte klarar av att skriva själv att skriva ner det som eleven ber att få nerskrivet. (Alla skolor har inte röststyrda datorer.) Kan t.ex. handla om att en elev som behöver få en skrivningstext uppläst för sig har rätt att få varje fråga för sig uppläst av någon lärare eller assistent vid skrivningstillfället.

Read Full Post »

om det är så att det skulle räcka med 20 poäng i ämne, om nya eller gamla högskolepoäng framgår inte klart. Nya högskolepoäng 30 per termin, gamla 20 per termin. För att ens få undervisa 1:or i matematik, engelska eller svenska borde det krävas som minst 2 hela terminers studier om ämnet inte är 3:e ämne eller om den som begär lärarlegitimationen inte har en fullständig ‘gammal’ småskol-/folkskollärarutbildning i botten. Andra lärarutbildningar som Montessori- och Waldorf borde ha minimikrav på två terminers heltidsstudier/fyra terminers halvfartsstudie (har funnits ett antal Lärarprojekt och Lärarlyft som de som klagar inte brytt sig om att söka till/gå. Så sluta klaga!

Det krävs mycket goda ämneskunskaper utöver lärarutbildning för att förstå vad varje lärare oavsett stadie måste kunna anpassa studiekurserna i ett ämne så att varje elev får en rättvis chans utifrån gällande Regeringsform (1 kap 2§), Skollagen och de Mänskliga Rättigheterna!

Kommer att ta mycket lång tid för svensk skola att återhämta sig om vi har så bedrövligt låga krav ställda på de som skall undervisa de första 6 skolåren att det i dagsläget räcker med 20 poäng i ett viktigt ämne som matematik. Där ligger felet. Misstänker tyvärr att Lärarförbundet inte förstått det Lärarnas Riksförbund och andra akademikerförbund fört fram när det gäller baskrav för lärarlegitimation. Tyvärr för jag tillhörde på min tid Lärarförbundet men såg alla möjliga obehöriga som slussades till tjänster som splittrats upp i konstiga kombinationer allt för att kommunerna skulle kunna spara pengar!

Det har till och med gått mer än 3 år sedan beslut om lärarlegitimation togs. Se Äntligen lärarlegitimation, Norah4you 12 april 2010
På 3 år hade alla som vill få behörighet kunnat läsa upp ett ämne till C-nivå (motsvarar 3 terminers heltidsstudie) på halv- eller kvartsfart(om ämnet lästs minst en termin innan).
Sluta klaga!

Utbildning gav olika behörighet, GP 24 augusti 2013 Så ingen av de klagande skulle egentligen blivit behörig om Boråshögskolan lämnat korrekta uppgifter. Ta bort all form av önskeutbildning i basämnen för de som vill bli lärare och läsa på Lärarhögskola. Allt annat fördröjer svenska elevers behöriga krav på god utbildning!

Read Full Post »

För det är den som är orsak till att skolan började spåra ur. Tanken bakom Grundskolan testades tillsammans med Finland innan den infördes. Vi på Tornhagsskolan i Linköping som blev Statens Försöksskola för att testa den nya skolformen, vi (jo jag gick där) hade bl.a. Professor Eve Malmqvist som rektor och flera av de bästa lärarna som fanns att få, utbildningsmässigt såväl som erfarenhets- och lämplighetsmässigt. Vi hade för all del prov i matematik i princip varje vecka och läxorna var aldrig sällan mindre än 10 sidor (har kvar böckerna med läxnoteringar) samt ytterst få gånger mindre än 3 läxor varav en oftast i matematik/svenska.

Tanken var att skapa självständiga unga människor som tyckte om att söka ny kunskap och eleverna fick såväl grupparbeten där det krävdes att alla hade sin egen del som vi skulle specialisera oss på samt samordna med de andra i gruppen inför redovisningen där varje elevs egen bit fanns med i det kompendium som vi lämnade in efter att ha redovisat. Matematik, teckning (kallas nu bild) och geografi kopplades ihop under de första 6 åren så att vi på rutat papper fick rita in/från papper klippa ut och montera storleksförhållanden total yta, totalt antal invånare samt invånare/kvadratkilometer. Först landskap efter landskap, sedan land efter land. Konstigt nog upplevde vi aldrig de bitarna som stressande utan som stöd för de läxor vi hade. Eftersom många av oss, i princip nästan alla läste vidare och sedan fortsatte efter gymnasiet till universitet så hade jag länge av tiden sedan 65 då vi gick ut 9:an kontakt med flera.

Men verkligheten blev den att lärarutbildningen samtidigt raserades. Småskollärarna och Mellanstadielärarna samt speciallärarna blev ett utdöende släkte. I stället för att skapa en lärarutbildning med Småskollärarnas som grund så blev det något helt annat. Samtidigt ändrades utbildningen på universitetens ämnesutbildningar. Minns ännu när vi på 70-talet åkte i protesttåg från Göteborgs Universitet liksom från andra orter i Sverige upp till Stockholm för att protestera mot Palmes UKAS som rent ut sagt tog bort grunderna som krävs för att klara av bredd samt fördjupning i flera ämnen. Inte blev det bättre av att skolan på vägen införde Elevens val. Tanken var här också god. Problemet var att många skolor, lärare såväl som rektorer ofta stödda av föräldrar, inte lät eleverna välja utan många som i verkligheten hade rätt till och behövt specialundervisning under vanlig lektionstid fick se sina valmöjligheter försvinna eftersom de prackades på något som påstods vara speciellt för dem ofta tyvärr med helt obehöriga lärare eller lärare som inte var utbildade för specialundervisning utöver att de i sina tjänster tvingades ta ämnen de inte själva läst sedan gymnasietiden. Skolan urholkades mer och mer.

Spiken i kistan kom med kommunaliseringen. Osthyvel och tårtbitsmetoden användes för att begränsa lärares löner, läromedel, vidareutbildning o.s.v. ofta har svenska kommuner, oavsett vilken grupp som varit i ledningen, styrt om så att öronmärkta pengar motsvarat minskade anslag på annat sätt till skolan. En av de fulaste tricken har varit att anställa icke behöriga lärare genom att splittra upp ämnen på mycket märkliga sätt t.ex. halva tjänsten i huvudämnet antingen NO/SO resterande tjänst splittrat på språk + ämne i andra delen (icke huvudämnet) alternativt blandat med del av tjänsten inom Hemkunskap eller som fast att gå in där annan lärare är sjuk/ledig. Sett många mycket märkliga tjänster där vissa skolor i vissa kommuner, tyvärr speciellt vänsterkommuner vilket förvånat mig för jag har aldrig upplevt att Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna inte respekterat kunskap (om de prioriterat kunskap på samma sätt som jag anser rätt är här egalt – de har enligt min erfarenhet ofta betonat vikten av god baskunskap).

Så kom då Göran Perssons statsministerperioder. Tanken bakom öronmärkta skolpengar var god. Tyvärr blev resultatet något helt annat. Samtidigt så fick man från skolhåll och kommuner höra att det var viktigare att det fanns x antal vuxna på skolan. Skolhälsovården försämrades drastiskt och vart speciallärarna som ännu fanns tog vägen liksom vart de vi på min tid kallade yrkesvalslärare senare kallade SYO-konsulenter försvann det vete Gud möjligtvis. Jag vet det inte. Fler och fler av dessa uppgifter samt även på sina håll städning försämrades med svåra problem speciellt för astmatiker. Nya skolor som byggdes hade inte vettig luftkonditionering eller byggdes ofta utan att man tagit hänsyn till om man byggde t.ex. på radongrund alternativt med myrmark/fuktig mark omkring. Många problem inklusive då fuktskador gjorde att behovet självfallet uppkom att ha pengar till nödvändig renovering. En renovering som i en hel del kommuner drogs på så länge som möjligt. Elevernas toaletter var de som oftast liksom omklädningsrum och duschar på Gymnastiken (numera Idrott) fick bära hundhuvet längre än det mesta annat. Gick det att skjuta upp renovering, så gjordes det.

Med fler och fler helt obehöriga lärare, se Obehöriga lärarare har i åratal, Norah4you 31 juli 2013 har lett till en ren urholkning av svensk ordförståelse och matematikkunskap. Inte har det blivit bättre av att administrativa uppgifter som förr legat på rektorsexpeditioner lagts över bit för bit på lärarlagen. För att hålla kostnaderna nere självfallet. Men det har gått ut över såväl nödvändigt förberedelsearbete som tid att rätta och finnas tillhands för elever utanför undervisningstid. Något som Göran Persson aldrig förstod och tyvärr inte hans ministrar som var ansvariga för Grundskola/Gymnasium heller förstod, är att för att göra undervisningen elevanpassad utifrån varje elevs behov krävs alltid en förberedelsetid (inklusive i många fall framplockning för varje lektion) så att det är elevernas behov av verktyg för att kunna lära in som prioriteras. Ytterst få lärare har även inom sina egna ämnen tillräcklig fördjupning i samtliga ämnen för att ‘kunna skjuta från höften’ dvs gå direkt ut i klassrum och bara köra sin undervisning. I samtliga ämnen krävs det även efterarbete. Inte bara elevkontakt, bortplockning, upplockning eller städning/ordningställande av lokalen. Det är där och då en lärare behöver tid för att kunna sammanfatta vad som gåtts igenom och hur man skall gå vidare, notera speciella saker som t.ex. om någon elev varit extra bra eller behöver mer stöd. Sedan behöver lärare speciellt i dagens skola där respekt ofta saknas, mobiler används elever springer ut och in o.s.v. tid att få slappna av innan nästa lektion.

Det är så mycket som gått snett. Björklund har börjat räta upp skutan. Men det är långt kvar innan skutan har skeppare, rorsmän och andra som gör skutans färd säker.

Det saknar i grunden betydelse VEM som är ägare till en skola. En skola bör dock enligt mitt förmenande ha Staten som huvudman och kravspecar på de som vill bedriva skolundervisning skall inkludera en hel del som aldrig ställs krav på idag. Bland annat bör varje skola ha krav på sig att pengar finns framme och deponerade för kostnaderna för lokalers anskaffande, ombyggnad och ev. framtida renoveringsbehov INNAN skolan godkänns. En kommunalskola har haft dessa utgifterna i sin budget och lokalerna har skaffats/byggts/byggts om och den summan är inget som någon verksamhet som annan skall bedriva i andra lokaler dvs om de inte tar över och driver verksamhet på samma sätt som sker inom äldrevården på befintlig plats. En grundförutsättning för att det inte skall vara tummelplats för de som vill få ut högsta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Ett annat krav i kravspec borde vara hur många behöriga lärare som minst skall finnas per ämne och en maxtak för hur många elever en lärare skall behöva ha. Maxtaket skall vara anpassat till om ämnet i sig bör bedrivas i halv- eller helklass. Det som står i Skollagen, Läroplaner och Kursmål är bra. Det är ingalunda så att en ämnes- och stadiebehörig lärare skall behöva tveka om en elev uppfyller ALLA krav för ett högre betyg eller inte. Tvekar läraren, så är saken klar. Då har inte eleven lyckats visa att den uppfyller ALLA kraven. Därav hamnar elevens betyg om det sätts rätt på steget under det där flera eller nästan alla krav är uppfyllda. Glädjebetyg hjälper inte elevers inlärnings- eller förståelseförmåga.

Kravspec skall också vara detaljerad nog för att göra klart vad elever har rätt till enligt Skollagen i form av stöd. Oavsett om detta stöd behövs för att eleven skall få verktyg nog att ”hänga med” samt förhoppningsvis förstå eller om eleven håller på att bli uttråkad/utåtagerande för att den inte får tillräcklig stimulans. Många skolors repetitionsböcker för elever som borde få tillstånd att jobba vidare i egen takt har skapat en hel del av de bokstavsbarn som inte från början har haft psykiska problem men som skolan/föräldrar ger dem genom att inte förstå att de är understimulerade. Överstimulerade har jag sällan sett barn i svenska skolan vara. Annat än i sina föräldrars ögon eller i ögonen hos ämnes- och stadieobehöriga lärare som inte klarar av att ge dessa eleverna fördjupningar i de fall det inte är lämpligt utifrån kursplaner att låta eleven jobba helt fritt framåt.

Starta med att blanda in lärarfack och andra fackförbund tillsammans med skolornas utförarorganisationer, kommunala eller privata OCH inkludera övriga arbetsmarknadens parter i att tillsammans gå igenom vad olika möjliga framtida jobb på arbetsmarknaden har för behov. Det vore en bra utgångspunkt att man i slutänden kräver att arbetsmarknadens parter får lika stort inflytande som politiker och föräldrar. Vi kan inte fortsätta att utbilda unga till arbetslöshet med glädjebetyg och eller önskeämnen, varken i Grundskola eller på Gymnasie. Dags att föra in 2000-talet i skolans värld där kravet på ordkunskap, ordförståelse, djupare grundläggande matematikkunskap och matematikförståelse samt att det skall vara krav att skolorna inte hindrar elev från att läsa mer än engelska för att skolan/föräldrarna anser att det är nog för respektive elev. Detta förekommer speciellt i kommunala skolor. Talade med två som råkat ut för detta så sent som igår. Om skolan inte har gett eleverna verktyg nog att som minst kunna klara av att tala ytterligare ett språk utöver svenska, ett ev. hemspråk samt engelska, så är det skolan som brister och inte uppfyller Skollagens krav. Osthyveln och tårtbitsmetoden har talat och fått allvarliga konsekvenser men allt började med Palmes Flumskola.

Björklund skall ha all heder av att han börjat räta upp Grundskoleskutan. Sedan återstår Gymnasieskutan. Det går inte att elever släpps igenom skolan i ‘Alla skall med’ anda och kommer till gymnasiet för att upptäcka att de inte klarar av det de trodde de skulle klara av. Lika lite går det att ha önskelinjer som inte har realistisk förankring i den arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter vet finns och har möjlighet att förutse framöver. Att slussa igenom alla i gymnasieskolan med högskolebehörighet kan tyckas fint. Problemet är att vi får ut ett stort antal unga som inte har grundkunskaper nog även om de kommer in på universitet och högskolor att följa kurserna. Hela vägen från andra terminen i gymnasiet och framöver får vi elever som hoppar av, ledsnar eller bara blir uppgivna inför framtida möjligheter. Samtidigt har vi andra som kommit in på linjer som även om de går ut med högsta betyg kräver mer utbildning och då högskole-/universitetsutbildning som ingalunda är så lukrativ som många tror. Förvisso betalar inte svenska studenter för att läsa, eller rättare sagt det man i andra länder ofta får in i de avgifter som föreligger t.ex. boende ibland mat samt kurslitteratur, det får svenska elever betala med större och större lån förutsatt att deras föräldrar inte har råd att sponsra dem genom att låta dem bo och äta hemma alternativt betala bostad för dem. Sveriges studenters situation är ingalunda någon höjdare. Bara i svenska ögon.

Sedan detta med vinst. OM någon utförare går med vinst när den uppfyller samtliga korrekt ställda krav som bör finnas på kravspec innan någon får börja verksamhet som bekostas av statlig eller kommunala medel, så är detta inte fel. Inte heller någon som helst omöjlighet. Skälet till detta är att överbyggnad i form av administration inklusive alla onödiga möten på nivåer över utförandenivån, tar alldeles för mycket pengar i den Offentliga verksamheten. Politiker kostar mer än de tror och får ofta gyllene bananskal till framtida utveckling. Något som aldrig kommer varken personal på golvnivå oavsett om det handlar om vård eller skola till del. Pengar skall ut i verksamheten och inte lekas bort i konstgjorda sammanträden. Detta insåg svensk industri och handel redan på 80-talet.

Dags att göra upp med Björklunds flumskola, Henrik D Ragnevi ordf. Attention Göteborg samt Ann Nolin partiordförande och språkrör, Barnpartiet; GP Debatt 19 augusti 2013
Förstatliga lärarnas kompetensutveckling, Bo Jansson Ordf.Lärarnas riksförbund samt Christer Mattsson Lärare och grundare av Toleransprojektet, Expressen debatt 19 augusti 2013
Brister i kemin mellan studenter och ämnet, Expressen ledarsidan 17 augusti 2013
Välkommen tillbaka till en ny sorts skola, Daniel Swedin Aftonbladets ledarkrönika 19 augusti 2013
Föräldrarna avgör om barnen lyckas i skolan, Alf B Svensson Psykolog på Aftonbladet debatt 19 augusti 2013 Ligger mycket i det. Däremot handlar det inte om klasstillhörigheter eller etnicitet. Det handlar mer och mer om två saker:
* Många av de unga föräldrar vars barn går i skolan är själva antingen curlade sedan barnsben eller har med sig ryggsäck i form av tidigare upplevelser innan de kommit hit. Oaktat vilket så har många fått itutat sig att Staten, det offentliga, vet bättre än föräldrarna och att det allmänna skall vara de som ordnar allt som inte föräldrar ‘klarar’ av.
* Alldeles för många föräldrar är oavsett ekonomisk standard och utbildning det vi ibland kallar V70-föräldrar här i Tuve samt övriga Göteborg. Se:V70-föräldrar, Aktuell debattsida Norah4you Dvs föräldrar som inte tar sig tid att vara med alternativt sitta ner och lyssna/finnas där när barnet behöver det utan som lämnar, sticker iväg efter att ha kollat när de måste vara med nästa gång, hämtar och stressar hem för att förhoppningsvis ungarna skall få lite tid med förälder vid lugn måltid innan de lägger sig. Att dessa föräldrar ofta inte hinner med, inte vill för kan kan alla föräldrar, sitta med när barnen gör läxor hemma. Det är bara en av biverkningarna på V70-föräldragenerationen.

Rikare kommuner har lägre lärartäthet, SvD 19 augusti 2013 Det handlar inte om att detta i sig behöver vara fel. Behovet av lärartäthet som ett minimikrav på lärartäthet bör fastställas. Men där utöver beror behovet på hur lugnt det är i klassen, hur harmoniska eleverna är och hur den omgivande miljön i skolan är. T.ex. om klassen störs av att andra elever har raster och måste springa i korridoren till sina skåp för att hinna byta böcker och anteckningsblock. Även där finns ett stort problemområde som borde belysas av lärarfacken.

Dags sätta punkt för den marknadsstyrda skolan, Jan-Åke Fält, Marie Israelsson gymnasielärare, Bo Karlsson fd gymnasierektor, Mats Norrstad ord Lärarförbundet Huddinge, Daniel Suhonen chef tankesmedjan Katalys, Sten Svensson fd chefred. Lärarnas tidning samt Mats Wingborg skribent och utredare på DN debatt 19 augusti 2013
Var Mats Wingborg arbetat som utredare framgår inte. Dock att artikelförfattarna gör reklam för sin bok ‘Slaget om den likvärdiga skolan’ står med. Så syfte och tendens lyckas de glömma bort att de förmedlar i stället för giltiga argument för sin åsikt….. 😛

Dags att föra Offentlig verksamhet in i nutid. Administration skall även ligga på rätt nivå. Det vill säga när det gäller skolan på rektorsexpedition. All överföring av administrativa bitar till lärare har drabbat eleverna. I samtliga fall är det där som privata utförare har möjlighet att om de uppfyller alla andra krav göra en vinst.
Cementblocken i den offentliga överbyggnaden har dränerat all möjlig offentlig verksamhet på pengar.

Men det gäller att kravspecar finns framme och att de som vill utföra en verksamhet som varit offentlig också visar att de inte bara är beredda att uppfylla dessa utan också har möjlighet att sätta av pengar från början som deponeras för att garantera som minst att elever som kommit in har möjlighet att gå färdigt utbildningen i samma regi. Klarar eller vill inte en utförare ställa upp på detta, då har vederbörande diskvalificerat sig själv oavsett om den är kommunal, för även kommunala grundskolor och gymnasier läggs ner speciellt i glesbygdsområden, eller privat. Det är elevernas behov av att få den undervisning och de verktyg som ger dem möjlighet att kunna få arbete som skall vara avgörande. Inte frågan om offentlig eller privat utförare. Inte frågan om vinst eller inte vinst.

Dags att göra upp med resterna av Palmes Flumskola samt Göran Perssons kommunalisering av skolan. Kommunerna är inte de som skall ha huvudmannaskapet. Möjligen måste ny bit in under Skolverket där arbetsmarknadens parter ges utrymme att påverka vad det krävs för att elever som går ut Grundskola och Gymnasium skall vara möjliga att anställa. Det ansvaret bör ligga på Statlig nivå.

Tillägg 01.45 20 augusti 2013. viktig debattreplik Men framförallt måste de folkvalda bli bättre på att stänga skolor som håller oacceptabelt låg kvalitet – oavsett driftsform, när riktade insatser inte hjälper. Att garantera en hög lägstanivå i skolan är upp till samhället: till tillsynsmyndigheter och ansvariga politiker. Fria skolvalet har bromsat skolans negativa utveckling, Karin Svanborg-Sjövall, projektledare på Timbro på DN debatt 20 augusti 2013

Read Full Post »

Medias okunskap om vad som alltid stått i det som förut kallats ‘Offentlighetsprincipen’ börjar nu närma sig avgrunden under värsta stupet. Varken innan Offentlighetsprincipen blev Grundlagsfäst eller efteråt har det varit tillåtet att läsa vad som helst som våra myndigheter skrivet. Egentligen är det ytterligare ett bevis på
Svenskt kunskapsförfall, Norah4you 16 juli 2013 se även
Svenska språket och skolans förfall, Norah4you 28 mars 2013

Ett 40-tal remissinstanser har lämnat in synpunkter och regeringen måste i höst lägga en proposition till riksdagen om den godtar förslagen, för att lagändringar inte ska fördröjas i många år.

En rad av remissinstanserna, främst organisationer och företrädare på medieområdet, är mycket kritiska till förslagen. Spioneriförslag kritiseras hårt, SvD 17 juli 2013 att även JO och jurister invänder förvånar mig inte utifrån de mycket märkliga beslut som kommit från svenska jurister i domstolar och upp till JO senaste åren. Beslut som gång på gång visar avsaknad av ordförståelse och ordkunskap som förr i tiden, när jag som snart blir 64 år var barn, varenda jurist hade på sina fingrar och kunde förstå. Kanslisvenska mina herrar och damer kräver extremt god ordkunskap och ordförståelse. Vilket många saknar idag!

Spioneriförslag kritiseras hårt, Aftonbladet 17 juli 2013 Vad är tendens och syfte, media? Det är inte media som stiftar lagar och beslutar om ny Grundlag efter två omröstningar med mellanliggande nyval och bordläggning av ärendet 🙂
Spioneriutredning sågas undermålig, GP 17 juli 2013 där framkommer det att Nils Funcke som var huvudsekreterare i Yttrandefrihetskommitten ännu fortsätter att trots sin fina CV briljera med sin okunskap. Nu som många gånger under åren tidigare. Men svenska media är titelsjuka och värre blir det. En titel garanterar ingen kunskap.

Detta är vad som gäller (och i princip alltid gällt!) när det gäller Offentlighetsprincipen oavsett lagversion:

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER

1 kap. Lagens innehåll
….
5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för
– rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (15 kap.),
– rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (16 kap.),
– myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (17 kap.),
– intresset av att förebygga brott eller beivra brott (18 kap.),
– det allmännas ekonomiska intresse (19 kap.), och
– intresset av att bevara djur- eller växtart (20 kap.).

Det är också viktigt, som varje ämnes- och stadiebehörig lärare i Samhällskunskap skall känna till och lära ut:

AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS

7 kap. Grundläggande bestämmelser

Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift

1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.

Allt detta går tillbaka till Yttrande- och Tryckfrihetsgrundlagarna. Har aldrig varit så att allt varit offentligt. I Sverige har det varit så att allt som inte är arbetshandling (ärende under beredning) och som inte varit hemligstämplat samt inte kunnat riskera Rikets säkerhet i princip varit offentligt. I andra länder har det ofta varit tvärt om att det måste sägas vad som skall få vara offentligt.

Read Full Post »

Dvs föräldrar som utåt tycks vara närvarande, men som aldrig tar sig tid, annat än sk. kvalitétstid, att sitta ner lyssna och samtala med sina barn skapar oempatiska barn som inte respekterar lärare eller andra. Barn som inte får tillräcklig tid att knyta an till sin förälder eller sina föräldrar skapas om till ytliga barn som utåt inte visar andra känslor än ilska och frustration. Något att tänka på. Inte bara i skolans värld där lärare hotas.

Hundratals lärare utsatta för våld, GP 4 juni 2013
Hundratals lärare utsatta för våld, Aftonbladet 4 juni 2013
Hundratals lärare utsatta för våld, SvD 4 juni 2013

Read Full Post »

Inte är politikerna de råmodeller för svenska skolans framtida återhämtning de tar till brösttoner för att kräva…..
Utöver den av de rödgröna förhatliga folkpartiledaren, som med stor säkerhet läst/lärt pedagogik när han undervisade på Militärhögskolan, så är det få politiker utöver Fridolin som är lärarutbildade. Nu är det stor skillnad kunskaps och erfarenhetsmässigt på att vara utbildad lärare på Militärhögskolan eller Folkhögskollärare och att vara ämneslärare på Grundskola eller Gymnasium där det i ämneslärarutbildning krävs djup- och breddkunskaper utöver metodik, pedagogik och didaktik i sina ämnen…..

Kanske tror Löfven. Baylan och andra att de är de bästa pedagogerna….. hade de varit det, så hade väl svenska folket omfamnat allt vad EU heter och röstat ja till Euron 😛 Så lite ‘börja hemma’ vore klädsamt…… att ens bräka: Även skolminister Jan Björklund (FP) och övriga regeringspartier kommer i ett senare skede att få en inbjudan. säger allt om den okunskap om skolan som herrarna besitter.

Inte hade det varit helt fel heller om Löfven och Baylan insett att de inte sitter i Regeringsställning och att det är helt ohemult att gå ut med inbjudan om nationell samling för läraryrket. S vill ha akuta åtgärder mot krisen i skolan, DN 10 maj 2013 Det är inte så att det hjälper med akuta åtgärder. Smörbredningspaket av alla slag som sugit pengar från normal skolverksamhet och gött inte bara privata skolors ägare utan fastmer många svenska kommuner som höjt allehanda avgifter inklusive skollokalkostnad för att täppa till hål som kommunernas egen många gånger kortsiktiga beslutsverksamhet åstadkommit.

S bjuder in till krissamtal om skolan, Expressen 10 maj 2013

Akuta åtgärder är att se till att samtliga som undervisar på Grundskolan är behöriga lärare för de ämnen de undervisar i samt att se till att alla lärare som vill vara lärare också är beredda att vidareutbilda sig i sina ämnen. Självfallet skall de ha som minst B-lön eller samma kompensation som läkare får när de jobbar eller vidareutbildar sig utöver ordinarie arbetstid.

Sedan har vi Centerns IT-minister Anna-Karin Hatt som verkar som om hon inte förstått att data inte är lösningen i skolan. Skälet är mycket enkelt. Det finns inga såll som gör att de uppgifter som elever eller lärare söker på nätet ger vetenskapsteoretiskt eller ens historiskt korrekta uppgifter. Nätet är ingen källkontrollerad uppslagsbok. Rätt använt är nätet bra. Men det krävs betydligt mer vetenskapsteoretisk utbildning utöver djupare ämnesutbildning för att kunna använda det rätt i undervisningen. Datorn är ingen barnvakt……
C-föreslår digitalt lärarlyft, GP 10 maj 2013 Börja med att se till att alla lärare på Grundskolan har rätt utbildning för sitt stadie och sina ämnen samt att lärare som undervisar i de första årsklasserna får vidareutbildning i svenska språket samt hur man lär ut detta. Alldeles för många yngre som inte ens läst svenska på universitetet om de ens läst till lärare.

Så politikerna är inte de bästa pedagogerna! V.s.b.

Read Full Post »

i svenska skolor att kommunalpolitiker nu när det krävs lärarlegitimation samt ämnes- och stadiebehörighet kan med att lägga ner många små skolor med hänvisning till Orsaken är inte bara vikande elevunderlag eller kommunala sparbeting. Det nya kravet på legitimerade lärare är ytterligare ett hot. Fullt behöriga lärare på alla lektioner kräver ett visst antal elever, hävdar kommunpolitikerna. Många små skolor i farozonen, GP 3 mars 2013

Om det argumentet är sant, så innebär det att Sveriges Kommuner inte gett svenska elever de behöriga lärare som Skollagen har krävt utan misshushållat på anslagen till våra barn så att många inte haft de lärare de har rätt att få. I stället har kommunerna då använt sig av att misstolka undantaget, som verkligen bara var tänkt som undantag och inte som en sparpost, att rektor kunde få godkänna icke behörig att undervisa på terminsbasis. Att det finns många kommuner som t.o.m. gett icke behöriga tillsvidareanställning i brott mot Skollagen, det är tyvärr en annan sak.

Många små skolor i farozonen, SvD 3 mars 2013
Många små skolor i farozonen, Skånskan 3 mars 2013
Många små skolor i farozonen, helagotland.se 3 mars 2013
MÅnga små skolor i farozonen, Norrbottenskuriren 3 mars 2013
Många små skolor i farozonen, Smålandsposten 3 mars 2013

Tänk om Johan Henrik Bergström, Sveriges Kommuner och Landsting, insett att det är hög tid att svenska elever får de pengar för sin utbildning som det varit tänkt utan att någon endaste kommun skall kunna höja hyran för att kompensera för underskott på konton som inte har med det som svenska lagar kräver att svenska kommuner skall syssla med! Tänk om och tänk fort. Anser DU Johan Henrik Bergström inte att Regeringsformens 1 kap 2§ avseende att det offentliga aldrig får diskriminera gäller i svenska skolor efter kommunaliseringen? Inser inte du att en stor del av det katastrofala kunskapstapp som skett beror på att det krävs kunskap om såväl ämne, stadie man skall undervisa i samt kunskap i pedagogik, metodik, didaktik och mycket god kunskap i Barn- och Ungdomars utveckling? Hade alla barn fått det de enligt Skollagen har rätt till i form av stöd och ämnes- och stadiebehöriga lärare som Skollagen förutsatt att varit normen som endast i undantagsfall frångåtts, så är en sak säker. Många elever hade mått mycket bättre när deras egen möjlighet att utvecklas funnits.

Se Äntligen lärarlegitimation, Norah4you 12 april 2010 Ni har faktiskt haft 2 år på Er att bättra situationen.

Read Full Post »

för cirka 30-40 år sedan, att få samma ‘höga’ lön som en adjunkt….. Riksdagsmännens löner har sedan dess höjts till skyarna medan lärarlönerna stått stilla i förhållande till politikernas….

Riksdagspolitiker borde ha lärarlön, Gustav Fridolin i Expressen 12 oktober 2012

Läs även: Ta bort tuggummi, ställa i ordning, Norah4you 1 juli 2012

Read Full Post »

se till att just ditt barn inte bara kommer till lektionen, utan också har med sig rätt lärobok, anteckningsblock och penna. Dvs säga till ditt barn att skynda sig hämta de gånger ditt barn ‘glömt’. Få ditt barn och klasskamraterna att sitta ner och sitta stilla medan de som glömt springer iväg (förhoppningsvis skyndar sig i varje fall). Så går 5-10 minuter av starten på många svenska skolors lektion. Lektion efter lektion.

Förbereda för nästa lektion. Inte bara ställa i ordning och plocka nya tuggummin, ha rätt undervisningsmaterial med sig från arbetsrummet. Förutsatt att tiden räcker till. En lärare idag skall ju inte bara vara lärare och arbetskamrat med ett lärarkollegi…. lärarlag och ämneslag heter det ofta nu för tiden….. ni föräldrar glömmer bort att det är var och en av Er som har eget ansvar (Föräldrabalken) att just Ditt barn sköter sig i skolan. D.v.s. inte klättrar högt och lågt, svarar i mobil högljutt på lektion, skickar SMS eller pratar tvärs över klassrummet, får för sig att gå på toaletten 5 minuter efter att det blivit något så när lugnt i klassrummet, kastar papperssvalor (inte råkat ut för det själv men fått plocka upp i hörnen det andra lärare inte hunnit med)… för ditt barn hittar väl inte på något i korridoren som går att läsa på väggar och skåp, inte sparkar just ditt barn sönder sitt eller någon annan elevs skåp?

Förr i tiden, när jag gick i skolan, så hade vi vaktmästare som alla hade respekt för. Nu får ditt barns lärare vara extra ordningsvakt utan ordningsvaktförordnande utöver allt annat som ersättare för frånvarande eller icke existerande skolpsyskolog och sjuksköterska. Ditt barns lärare får till skillnad från dig inte sitta ostörd (förlåt jag glömde att du kanske har mobilen på och läser arbetsmail eller annat på dina raster) på lunchen. När som helst kan varje lärare som är mentor/klassföreståndare och/eller rastvakt på G ut efter att kastat i sig mat få avbryta lunchen för att ingripa mellan två elever som slåss, bråkar med ord eller att någon elev är ledsen för att den blivit mobbad ännu en gång.

Du kan vanligen gå hem när din arbetstid är slut eller själv välja att jobba över. En lärare kan det inte. För under dagen finns ingen chans att sköta allt det administrativa, skriva in hur ditt barn och de andra 120-150 eleverna som just den senare lärare/högstadielärare undervisar per vecka gjort ifrån sig på lektionerna, notera om någon av eleverna behöver extra undervisningmaterial och/eller extra stöd, ringa föräldrar i förekommande fall, planera för utvecklingssamtal och lärarlags möten.

Då har jag ändå inte nämnt det viktiga, det som varje lärare egentligen är utbildad för. Att förbereda inför morgondagens lektion, plocka fram, kopiera, göra skrivningar helst med förståelsefrågor (som tar längre att rätta än fylleri- och alternativfrågor), läsa in ny forskning inom sitt ämne och självfallet rätta de skrivningar som gjorts. Det senare tar längre tid än du tror. Varje skrivning tar minst ett par timmar att rätta. Om du har eleven i 3-4 ämnen så har varje elev i snitt 3 skrivningar per ämne och termin. Vilket betyder att bara en klass skrivningar i enklaste fall tar 9 gånger 3 timmar men oftare 12 gånger 5 per termin. Varje klass. I en del ämnen har ditt barns lärare upp till 7-8 olika klasser. Så klagar du över att du behöver sätta dig ner med ditt barn och ‘göra’ hemläxan. 😉

Vad skall man säga utöver att åter tala om för dig att för 30-40 år sedan begärde riksdagsmän att få höjd lön med 4000 kr för att få samma som en gymnasielärare. Idag har riksdagsmännen nästan 80% mer än genomsnittlige gymnasieläraren. Den butiksanställde som förr hade 50-75% av en gymnasielärares lön har samma lön efter ett år som de flesta kommuner idag är beredda att ge gymnasieläraren som kommer ny till kommunen även om den har flera års erfarenhet.
Sluta missunna lärare vettiga löner. Någon d-a ordning får det allt vara så att det lönar sig att utbilda sig i flera år och skaffa sig livslång skuld till CSN! Flera hundra tusen….

Svenska lärare lågavlönade i Europa, GP 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade i Europa, SvD 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade, DN 1 juli 2012
Svenska lärare lågavlönade i Europa, Aftonbladet 1 juli 2012

Jag missunnar inte gruvarbetare och renhållningsarbetare att ha lika eller bättre löner än genomsnittsläraren, deras jobb är slitsamt på kroppen och psyket på annat sätt. Men jämfört med flertalet andra jobb, så är lärarjobbet skrämmande lågt betalt av svenska kommuner.

Jag glömde nämna att lärarna en gång i tiden avstod från en del av sommarledigheten mot högre månadslön. Inte var det mödan värt. Kommunerna har ofta för sig att läraren skall jobba 8-17 och arbetar ofta del av kortlov och före samt efter terminer. Skulle inte tro att Metallfacket eller andra fackförbund skulle acceptera sådana arbetsförhållanden som flertalet svenska lärare lever under!

Read Full Post »

men du liksom många av Sveriges politiker trampar ändå vid sidan av problemet. För problemet är inbyggt i det första stadiet när en invandrare kommit till Sverige idag och fått uppehållstillstånd. Skall någon bosätta sig i ett land med annat språk, så krävs det att man från samhällets sida verkligen betonar vikten av att lära sig språket. Detta bör ske på skilda sätt om vi talar om barn och unga eller om vi talar om de som redan nått den ålder att de har någon form av yrkeserfarenhet bakom sig.

Barn och unga

I en klass, vilken som helst, blir det oro om man plockar ut barn ur klassen för att barnet skall få extra eller annan undervisning när klassen som helhet har genomgång, arbetar i grupp eller enskilt. När det gäller invandrare som går i svensk skola vore det bättre att man så fort det är möjligt på högstadiet låter barnet gå på vanlig svensk undervisning och i stället för hemspråksundervisning få sitt hemspråk som tredje språk efter svenskan och engelskan. Vi skulle vinna två fördelar som man idag missar:

* Dels skulle skolorna få tillgång till fler språk som alternativ till tyskan, franskan, spanskan och italienskan vilket i sig borde vara en plusfaktor för skolan. Fler elever än de som talar språket hemma skulle då kunna få tillgång till möjlighet att lära sig språket. Ju tidigare en elev med svenska, eller annat språk, som språket man talar hemma får tillgång till ytterligare språk utöver de vanliga alternativen, ju lättare får såväl den som talar språket hemma som den som talar annat språk öka möjligheterna att använda hemspråket/det nya språket som en plusfaktor när den kommer till gymnasiet och senare söker jobb.

* Klasserna oavsett hur de ser ut, skulle kunna få mer lugn och ro och inget barn skulle behöva känna sig utanför det de andra i klassen gått igenom eller känna sig stressad för att det får mindre tid att göra arbeten som de andra hunnit med när eleven varit på sin hemspråksundervisning.

Ett faktum som ofta glöms bort, är att många speciellt från arabisk och farsispråkiga länder ofta har fått betydligt bättre matematikundervisning om de gått några år i skola i sitt hemland än vad svenska eleverna får i dagens skola. Jag kan inte glömma vad en grabb på gården berättade förra året. Han kom från Mellanöstern och hade kommit hit precis när han skulle börja 3:an. Över Skype talade han ibland med sina kusiner i hemlandet. Han var så stolt för att de börjat att räkna med X och hade dagen innan berättat det för en kusin. Den jämnårige kusinen hade sagt att ja men det har vi räknat med i flera år….

Vi tar inte tillvara på alla de välutbildade kvinnor som kommit hit. Välutbildade i matematik, fysik och kemi. Ibland t.o.m. lärare på gymnasiestadiet, som i fall jag känner till. Alla är inte beredda att återgå till den nivå de undervisade på ‘hemma’. Men de flesta jag känner, och jag känner många från såväl arabvärlden som forna Sovjetunionens nya stater i Europa och Asien, skulle gärna ställa upp och söka jobb som läxstödjare i räknestugor. Varför har vi inte sådant ens på lokal kommunal nivå?

Sedan är det en annan bit också. I och med att svenska skolor idag inte alltid har det vi förr kallade SYO-lärare, så har alldeles för få av de invandrade elever som kommer upp i högstadiet och på gymnasiet fått lära sig att de skall vara stolta över att de har ett extra språk och att de när de söker sommarjobb bör betona detta samt att de är vana att leva i två (eller fler) kulturella miljöer. Tipsade fyra av Majornas bråkstakar som för fem år sedan gick i 1:an på gymnasiet om detta. De hade inte fått sommarjobb utan jag lärde dem hur de skulle skriva CV samt att de borde fråga idrottsledare eller lärare om dessa kunde skriva intyg på vad respektive var bra på. Samtliga gick runt och fick sommarjobb. En av dem lyckades höja sina G till MVG och läser idag handelslinje på Högskola. De andra tre klarade alla att undvika IG och har fått jobb. En av dem på det stället han lyckades ordna sommarjobb den gången. Om en ung människa inte får rätt information om hur man söker jobb och vilken sorts intyg som mer eller mindre krävs idag, så känner många av de unga maktlöshet. De vet inte sina egna möjligheter.

Reinfeldt har rätt – men det räcker inte, Masoud Kamali på SvD Brännpunkt 22 maj 2012

Det har gått många år sedan jag hade förmånen att samtala med dig när du höll på med arbete i Sociologi och satt och skrev i datasalen på Linköpings Universitet (då väl Högskola?) och jag skrev min C-uppsats i Historia. Många av de saker du berättade har jag haft nytta av under åren tills min senaste skada gjorde det omöjligt att arbeta som lärare längre. Du skall ha stort tack för den tid du då tog dig./ Inger E Johansson

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »