Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Gymnasieskola’

Fridolin avslöjar sin oförmåga att läsa, förstå och analysera svenska språket som är solklart vad gäller nya betygskriterierna!
Endast de som saknar ordkunskap/ordförståelse för godkänt årskurs 9 i svenska ska kunna ha förmåga att missförstå så klara direktiv för vad som gäller för betyg!
”Många lärare har uppfattat regelverket som oklart och svårt att tolka”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som flaggar för en översyn av betygssystemet.Fridolin: Lärare har svårt tolka betygsregler, SvD 27 oktober 2014 Ämnes- och stadiebehöriga lärare SKALL INTE KUNNA MISSFÖRSTÅ om de kan svenska språket! Bakläxa Fridolin!

Norah4you's Weblog

Det är märkligt så dålig ordförståelse samt dålig ordkunskap många som läser till lärare eller redan är legitimerade lärare har. Hur i hela fridens namn har Alla skall med skolan lyckats slussa igenom de som inte kan läsa innantill och förstå vad som står i de nya betygskriterierna?

Falskt påstående så det sjunger okunskap om det finns att läsa i Ingen likvärdig bedömning med nya betygen, Christian Karlsson Isabella Arvidsson blivande gymnasielärare på GP Debatt 18 juli 2014
Verkligheten är precis tvärs om. Solklarare betygskriterier har Sverige ALDRIG HAFT!

Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C…

Visa originalinlägg 123 fler ord

Read Full Post »

Det är märkligt så dålig ordförståelse samt dålig ordkunskap många som läser till lärare eller redan är legitimerade lärare har. Hur i hela fridens namn har Alla skall med skolan lyckats slussa igenom de som inte kan läsa innantill och förstå vad som står i de nya betygskriterierna?

Falskt påstående så det sjunger okunskap om det finns att läsa i Ingen likvärdig bedömning med nya betygen, Christian Karlsson Isabella Arvidsson blivande gymnasielärare på GP Debatt 18 juli 2014
Verkligheten är precis tvärs om. Solklarare betygskriterier har Sverige ALDRIG HAFT!

Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C oaktat hur klassens elever i övrigt presterar. Det är alltså helt riktigt om klassens övriga elever inte är visat högre kunskapsnivåer att högsta betyg i den klassen skulle kunna vara D. Det handlar alltså inte om att bäste elev i en klass skall få betyg C, B eller A för att han/hon är så mycket bättre än övriga elever.

Det är fullt möjligt att en hel klass uppfyller samtliga krav för C men har visat varierande kunskaper för högre betyg. Då skulle den klassen kunna ha som sämst elever som får C.
V.S.B.

Den som inte förstår kriterierna, bör sätta sig ner med korsord eller uppslagsverk för att få full täckning för ord som står där.När ordförståelse saknas, Norah4you 7 januari 2014

Read Full Post »

Socialdemokraterna samt många journalister, flummare och vänsternissar, kör fram vinsterna i skolan som den viktiga frågan. Men frågan som identifierats är fel fråga. Rent generellt borde pengar som tjänas i Sverige av enskild som arbetar i Sverige längre än 1-2 år samt av företag som vill ha fast verksamhet i Sverige beskattas i Sverige. Detta borde vara utgångspunkten för beskattning oavsett om det handlar om skola, vård, omsorg, vägbyggande, bostadsbyggande etc. Med andra ord där verksamhet helt eller delvis täcks av Offentliga medel, skattepengar, så bör inkomst för företag och enskilda beskattas i Sverige. Med eller utan avdrag för redovisad skatt i annat land för exakt samma intjänade vinstpengar.

Det finns också en annan fråga som bör komma upp på dagordningen: Hur skall vi i Sverige lära våra inköpare av Offentliga tjänster att ställa vederhäftiga och rimliga minimikrav för godkännande av offerter såväl vid inköp av varor som tjänster och då i förlängningen även på utförare av tjänster. Med andra ord: Var vill vi svenskar att gränsen skall gå för minimikrav på kvalité i verksamhet som bedrivs med offentliga medel?

Det handlar egentligen inte om vinster i privat skolverksamhet för i den kommunala skolverksamheten har pengar som skulle gått, ofta enligt Riksdagsbeslut, till skolverksamhet hamnat i andra kommunala fickor. Andra pengar som förs på skolans konto när vi talar om kommunal skolverksamhet har i högre grad, speciellt i rödgröna rörans Göteborg, gått till ökade politiker- och administrativa kostnader. Att det utifrån totala kommunala ekonomiska verklighetsanvändningen går att göra vinster i t.ex. skolverksamhet, är inget som förvånar. Självfallet bör de vinsterna beskattas i Sverige.

Sex av tio vill stoppa välfärdsvinst, GP 2 april 2014
Stefan Löfven: ”En skandal”, Aftonbladet 3 april 2014 Ta inte i så utan att först sopat framför egen dörr. Det tar 12 år att utbilda unga till arbetslöshet och grundproblemet är de skolbeslut som har Socialdemokraterna som ensamma eller avgörande beslutsfattare!

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

*Vem avskaffade Folkskollärarutbildningen 1968?
Socialdemokraterna

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

‘ Fram till 1985 fanns det lågstadie- och mellanstadielärarutbildning…… Vilket parti lade förslaget som Riksdagen tog 1985 om gemensam utbildning för hela Grundskolan?
Socialdemokraterna
….
* Vilket parti lade förslaget som fick speciallärarutbildningen att upphöra i början av 1990-talet?
Socialdemokraterna.
…….
* Vilket parti kommunaliserade skolan?
Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013
Utan de tossiga besluten som gör att de elever som gått i Grundskolan efter år 2000 fått färre och färre behöriga lärare. Alltså inte bara det att det pga naturlig pensionsavgång av de välutbildade lärarna som utbildade sig fram till mitten av 70-talet ersatts av icke ämnes-/icke stadiebehöriga lärare. Det var och kommer för lång tid framöver vara huvudorsaken till varför svensk skolverksamhet behövde utsättas för konkurrens med privata alternativ! Det är inte fel att ha privata utförare av skolverksamhet. Inte heller fel att dessa om de uppfyller samtliga kvalitétskrav OCH betalar skatt på vinst i Sverige kan få vinster precis som i all annan verksamhet privat, halvstatlig, kommunal etc. Problemet är om de inte betalar skatten i Sverige.

Read Full Post »

Det är skönt att höra att det blivit bred facklig och kommunal samling runt det tio punkts krav som vår utbildningsminister Jan Björklund (FP) tillsammans med lärarfacken, SKL och Friskolornas Riksförbund lägger fram på DN – debatt. Dock saknas det två viktiga punkter:

* För att kunna lyfta administrativa uppgifter utöver närvarorapportering [digitalt?/IEJ] krävs att krav ställes på alla skolor att ha administrativ personal på rektorsexpeditionen samt att ha närvarande elevhälsovård som minst några timmar varje dag.

* Att samtliga skolor, kommunala såväl som friskolor får krav att ha buffert så att elever som börjar en klass inte drabbas av nedläggning, delning eller sammanslagning under pågående stadieutbildning. Det krävs också att krav ställes på utförare så att den utlovade kvalitativa utbildningen också ges eleverna.

Tio förändringar som skall rädda den svenska skolan, Jan Björklund (FP), utbildningsminister; Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet; Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas riksförbund; Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting samt Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund på DN debatt 3 juni 2013
Förslag för att höja lärarnas status, GP 3 juni 2013
Så vill Jan Björklund höja lärarnas status, Expressen 3 juni 2013
Förslag för att höja lärarnas status, Aftonbladet 3 juni 2013 få rader….. blev Aftonbladet putt för att Björklund och Co hann före S?
Förslag för att höja lärarnas status, SvD 3 juni 2013

Viktigt att notera! Punkt 6. Didaktiken är en viktig del av lärarutbildningen och den del av didaktiken som handlar om hur undervisningen ska läggas upp måste stärkas. Examensmålen bör förtydligas i den riktningen. Skickliga lärare i skolväsendet måste också beredas plats att medverka i lärarutbildningen, även om vederbörande inte har disputerat. Det är inte alltid de skickligaste lärarna är de som får eller vill disputera….

Read Full Post »

att elever skall kunna visa upp vad de lärt in, i ämne efter ämne, så har svenska skolan från Grundskolans införande och Palmes UKAS på 70-talet urholkat kunskapsinlärningen mer och mer. Det är då inte konstigt att vi ser oro i leden bland alla de som i sann ‘Alla skall med anda’ slussat genom Grundskolan utan att ens ha läsförståelse och ordkunskap nog att kunna tillgodogöra sig det som förhoppningsvis ämnes- och stadiebehöriga lärare lärt ut.

Klart att förkunskaperna brister, SvD ledarsidan 20 maj 2013 se även När ordförståelse saknas, Norah4you 7 januari 2013

Förhoppningsvis, är en sak. Verkligheten en annan. Det är ingalunda så att en svensk skolelev, oavsett var i världen hans/hennes föräldrar är födda de senaste 10-15 åren kunnat utgå från att de lärare som undervisar ens läst ”sitt” undervisningsämne på gymnasiet….. än mindre läst ämnena de tilldelats av den kommunala skolan/privata skolans rektorer. Återkommer till den biten längre ner.

När skolåret då närmar sig sitt slut och eleverna får förhandsbesked av sina ‘lärare’ att de kommer att få det eller det betyget, så blir det oro i leden hos alla dessa genomslussade elever. Elever som sveks redan under första skolåren. Oavsett om en elev började i ‘nollan’/första klass eller senare beroende på att de kommit hit till Sverige när de blivit äldre, så har elev efter elev som inte klarar av att läsa svensk text tillräckligt bra för att förstå och dra slutsatser utifrån det de läst svikits. Vi har många svenska elever som aldrig någonsin fått det stöd de behöver för att hitta ‘läsnyckeln’. De hankar sig fram genom att de slussas genom skolsystemet. Vi, svenska samhället, har skapat frustration genom att inte ställa krav från början till slut genom skolan. Vi, svenska skolsystemet, har skapat stress genom att inte ha kontroller av kunskaper i form av betyg, gärna bara godkänt eller ännu inte uppnått kursmålet, under samtliga skolår. När så eleven kommer till årskurs där betyg delas ut, så råder stress oro och osäkerhet om vad som krävs. Vi har skapat frustrationen bland ungdomar. Detta trots att eleverna läser färre språk och mindre kurser än vad vi själva gjorde fram till 1968. Frustration som speciellt i sk. utsatta områden tar sig våldsamma inslag.
Tumult – satte eld på bilar och kastade sten, Expressen 20 maj 2013
Stökiga ungdomar i Backa, GP 20 maj 2013
Upplopp och bränder i Husby, SvD 20 maj 2013
Stenkastning och bilbränder i Kista, DN 20 maj 2013
Upplopp i Husby under natten, Sveriges Radio 20 maj 2013
Kastade stenar och satte eld på bilar, SvT 20 maj 2013

Med svenska elever menar jag här elever som fötts här i Sverige, växt upp här i Sverige och är svenska medborgare oavsett var deras föräldrar är födda eller om de har dubbelt medborgarskap. När de kommer till 7:an kan en hel del av dessa elever, minst lika många med föräldrar som är födda som svenska medborgare som med föräldrar som är invandrare, inte klara av att skriva en uppsats på mer än ett halvt A4. De har helt enkelt inte fått den hjälp som Skollagen ger dem rätt att få. Kommun efter Kommun har efter Kommunaliseringen av skolan försökt att med osthyvel och stora tårtingrepp minska kostnaden för elevernas lagliga rätt till god undervisning!

Så har vi alla dessa stökiga elever. Ett stort antal av dessa är egentligen mycket mer intelligenta än genomsnittseleven. Några av dem är, ve och fasa för vissa lärare som inte själva behärskar ”sina” ämnen, så framåt att lärare efter lärare som indoktrinerats med socialistiska ‘Alla skall med’ försökt bromsa den spirande talangen. De flesta av stökeleverna som fått sk. bokstavsetikettering, något som skadar mer än det hjälper (dvs med medicinering ser patienten, förlåt eleven, ut att bli lugnare men får hämmad utveckling) har aldrig någonsin haft ämnes- och stadiebehöriga lärare som varit intresserade av att på den lilla tid per elev (cirka 1,5 min per elev och lektion – vissa ämnen max 4,5 min per elev och vecka) som står till buds hitta just den elevens speciella intresseområde/styrka. Elever som då hämmas och tvingas kvar månad efter månad repeterande samma sak oavsett om det är ett ämne som matematik, där repetition är av godo för ökad förförståelse för nästa inlärningsmoment, eller ett ämne som historia (ett av mina egna ämnen) där stor del av alternativ kurslitteratur är vrickad och vriden utifrån flumskolans vänstervridna uppfattningar. Elever som tvingas traggla samma politiskt korrekta text i ny variant, för att det ju inte är tillåtet att ens kunna misstänkas för att vara rasistisk och tanken att någon elev skall tillåtas göra verklig fördjupning och få tillstånd att gå vidare till nästa inlärningsstadie är frånvarande. Frånvarande i ‘Alla skall med’ andans skola.

Så får då lugna elever, de tysta flickorna som kan utantill men inte förstår texten, de lugna grabbarna som tror att det räcker att skriva fullt på varje skrivning, de stökiga eleverna som fått sig itutat att alla elever skall ha rätt att söka och komma in på sina önskeprogram i gymnasiet samt självfallet gå ut med högskolebehörighet, alla dessa eleverna ser hastigt och lustigt att gullandet under skolåren inte räcker för att få tillräckliga betyg. Tillräckliga betyg för att bli behörig eller tillräckliga betyg att ens komma in på önskad studielinje som i många fall ändå är rena utbildningen till arbetslöshet.

Från tidigare bloggartikelinlägg:
Artikel 26
1. Envar har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara allmänt tillgänglig. Den högre undervisningen skall stå öppen i lika mån för alla på grundval av deras duglighet.

Så var det med det. Det finns ingenting som ens ger någon person rätten att kräva att få läsa vidare på gymnasiestadiet. Det är mycket bra att vi i Sverige har den förmånen. Det är mindre bra att många av de som kommer till gymnasiet inte ens är behöriga i alla de ämnen som krävs för att få läsa vidare på gymnasiet! Något gick allvarligt snett under Alla skall med åren. Studera vidare ingen mänsklig rättighet, Norah4you 22 mars 2013

Sverige och svenska politiker, speciellt socialdemokratiska politiker från Palmes tid som skolminister och framåt, har urholkat grunden för den svenska skolan. Lika lite som det är en mänsklig rättighet att få läsa vidare över huvudtaget, alltså inte bara i de ämnen eleven själv önskar; lika lite är det en mänsklig rättighet att under barn- och ungdomsåren få se fritiden ta över vikten av inlärning.

Dagens situation med oro bland annat i Göteborgs och Stockholms förorter där bråk, antändning av bilar och byggnader, t.o.m. skottlossningar och pistolhot från unga (min egen dotter råkade ut för det senare i sin yrkesutövning i början av månaden), har rötter långt in i Alla skall med andan. Det har inte varit politiskt korrekt att kräva att innehållet skall vara lika viktigt som närvaron. Det har inte varit politiskt korrekt att önska att elever som har något så när samma bakgrundskunskap skall tillåtas lära vidare i sin egen takt. Det har inte varit politiskt korrekt att kräva att pengar skall anslås i den utsträckningen som Skollagen kräver för att elever skall kunna lära in. Däremot har det varit politiskt korrekt att kräva att skolor i utsatta områden, vilket i sann politisk korrekthet tolkats som invandrarområden som om alla invandrare kunde dragits över en kam…., skall få större del av skolkakan som finns kvar när kommunerna sparat på lärarlöner, skolmat och skolmaterial samt höjt skollokalskostnaderna för att täcka andra icke av lag påtvingade kommunala skyldigheters kostnader.

Läste vid denna tiden förra året en insändare av en tjej som var helt säker på att hennes bror inte fått högsta betyg i allting för att han var invandrare. Tjejen som skrev på mycket bra svenska hade fått det felaktiga intrycket att om en elev bara suttit av tiden och skrivit nästan helt rätt på alla prov, så var det därmed enligt hennes intryck lärarens skyldighet att ge eleven högsta betyg…. 😛 Vart i hela fridens namn har det barkat med alla dessa ickebehöriga lärare som gett glädjebetyg inte bara i privata skolor utan fastmer i många kommunala skolor för att rektorer ibland t.o.m. sagt att de skall ändra betyg för att få bättre snitt i skolan…… Ja jag råkade själv ut för en sådan rektor och har senaste åren hört många bekanta ämnes- och stadiebehöriga lärare som påtvingats att sätta önskebetyg….

Jag tänker så på den där rektorn från stad vid Vänern som ringde mig en gång innan jag blev så handikappad som jag är. Veckan innan ett skolår skulle börja var jag fortfarande arbetslös, som så många andra ämnes- och stadiebehöriga lärare råkar ut för efter att rektorer anställt obehöriga på ”tillsvidare anställning”. Rektorn ville jag skulle komma upp och som huvudämne ha Kemi…. något jag inte läst sedan våren 1968. För jag var ju 4-9 lärare…… Ja sa jag, om rektorn är beredd att ringa och förvarna Räddningstjänst varje gång jag skall gå in i Kemisalen, så visst är jag beredd att försöka, men lämplig att undervisa i Kemi är jag inte. Efter en stund förstod rektorn problematiken och varför jag var helt olämplig för den tjänsten……

Jag tänker på en kompis, från början teknisk högskolelärare och forskare, som när forskningsanslaget på hans område minskade skolade om sig till gymnasielärare i matematik och fysik. Två ämnen som svenska gymnasieskolan har brist på ämnes- och stadiebehöriga lärare i. Under de tio år som gått sedan dess, har min gode vän ännu inte fått tillsvidare anställning. Där blockeras tjänsterna av lärare som inte har läst dessa ämnen i kombination eller som inte läst matematik. Min gode vän har under åren emellan fått gå arbetslös eller ta termins/läsårsvikariat där han fått kombination NO (han har inte läst biologi eller kemi sedan 1970) tillsammans med Sex och samlevnad (!!!), Samhällskunskap eller Religion (något han inte läst sedan 60-talet) och i bästa fall några få klasser i matematik.

Läser Leif Pagrotskys märkliga angrepp på Alliansen för skolans förfall. Pagrotsky till attack mot Alliansen, Aftonbladet 20 maj 2013 Märkliga eftersom jag så väl minns den estraddebatt han och jag var deltagare i under studenttiden en gång i tiden när försämringarna som jag och många andra såg var på väg var uppe till debatt på Sveriges studentkårer som debatterade rakt över kårgränserna. Minns det så väl. För jag har aldrig i mitt nu 63 åriga liv gjort bort mig så mycket. Började med ett underbart inlägg och fick med mig stor del av de flera hundra åhörarna. Pagrotsky appostroferade mig och gjorde ett inlägg som jag skulle svara på…… det var bara det att jag råkade inleda med lilla Leif hela salen låg dubbel och jag fick snabbt avsluta mitt svar….. 🙂 Inte roligt då men kul grej att minnas.
Men Leif Pagrotsky, det är inte Alliansen som skall ta ansvar för svenska skolans haveri. Det ansvaret skall läggas på de som orsakade det hela och där är Socialdemokraternas skolpolitik från slutet av 60-talet den stora katastrofen!

En skola utan krav gör eleverna en björntjänst för den förbereder inte eleverna på vad arbetsmarknaden kräver i såväl kunskapsinlärning som socialt uppförande. En skola som söker problemdefinitioner på elever som inte stämmer överens med ‘Alla skall med mallen’ är en skola som inte förstått att det är en mänsklig rättighet att få utvecklas i sin egen takt. Det är en skola vars ledning, saknar kunskap om Barn- och Ungdomars utveckling…. samma gäller tyvärr även många lärare som inte är ämnes- och stadiebehöriga eller ens gått Lärarhögskolan…. Vi får den oro i samhället som vi skapar genom att inte vara där och ställa krav utan ge eleverna intryck av att alla verkligen skulle ha rätt att komma in var de vill och bli vad de vill. Verkligheten sedan är en annan. Såväl när det gäller vilka betyg som eleverna är behöriga att få som vilka betygskrav som gäller för att komma in på olika linjer. Samma gäller sedan i yrkeslivet. Har elever inte fått rätt bakgrundskunskap och hjälpts att välja ämnen som är gångbara på arbetsmarknaden, så har samhället skapat frustration för alla som inser att de riskerar arbetslöshet på kort och lång sikt.

Tillägg 19.19 20 maj 2013 Upplopp rasade i Husby under natten mot måndag.

Nu har S-ledaren Stefan Löfven kommenterat kaoset – som orsakade omfattande skador i Husby centrum.

”Det naturligtvis är både oacceptabelt och meningslöst att bränna bilar och kasta sten på brandkåren”, skriver han på Facebook.
….
Löfven fortsätter sedan med att redovisa siffror från Ungdomsstyrelsen som visar att 38 procent av 20- till 25-åringar i Husby varken studerar eller arbetar.

Även andelen som når grundskolans mål är betydligt lägre i än i exempelvis Stockholms innerstad, 50 procent jämfört med 90 i innerstaden, skriver partiledaren. Löfven om Husby: Det är oacceptabelt och meningslöst, Aftonbladet 20 maj 2013

Det handlar inte bara om att det är förortsområde med många invandrare. Som SO-lärare lärde jag mig att det fanns många invandrare som var mycket måna om att deras barn skulle lära sig det som lärdes ut i skolan. Som handikappad som mellan resor till och från min dotter mest får ligga för att orka komma ut överhuvudtaget (konstant värk på 5 ställen artros efter olyckor och ett överfall) står jag ofta med invandrarbarn som åker till annan skola än de vi har i Tuve. Många av dessa barn berättar att deras kusiner i hemlandet tycker att de inte får lära sig tillräckligt vad gäller t.ex. matematik här i Sverige. Samtidigt så finns det ingen som helst möjlighet i en demokratisk stat att tvinga de bästa pedagogerna till de mest utsatta områdena. Så det hjälper inte med att se till att det blir fler lärare. Vad man däremot borde skarpt kräva är att dessa skolor, precis som andra, endast får ha ämnes- och stadiebehöriga lärare samt att det kan vara bra för ordningen i skolan, dvs för att återfå respekten för behöriga lärare, vore att man fick in hemspråkslärare som assistenter i klassrummet och att de av hemspråkslärarna som inte är behöriga lärare fick som minst 1 års pedagogisk utbildning samt något av de ämnen utöver hemspråket där dessa lärare skulle kunna hjälpa till oavsett vilket språk eleverna talar. Den utbildningen borde kunna varvas med halvtidsarbete och B-avdrag.

Tillägg 09.09 21 maj 2013 Skolan är nyckeln, Expressen Ledarsida 21 maj 2013 NJA – Skolan är en av nycklarna. Föräldrarna en annan. Men det är också viktigt att klara ut att det inte är mer lärare i antal utan välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare som krävs på problemskolor. Det får inte finnas en enda lärare som ansvarar för en klass som inte är ämnes och stadieutbildad när det handlar om problemskolor. Man kan inte kommendera lärare till vissa skolor, även om en del svenska kommuner försöker med fackens goda minne. Men man kan ställa krav från kommunens sida oavsett om det är kommunala eller privata skolor i området att endast ämnes- och stadiebehöriga lärare får ansvara för lektionsundervisningen. Det kostar men det måste få kosta den högre lön som dessa lärare är berättigade till i förhållande till alla dessa ‘erfarna’ men obehöriga lärare som ofta finns på dessa skolor. Det är också viktigt att ge de hemspråkslärare som finns på skolor i problemområdet mer ämnesutbildning (minst ett ämne utöver hemspråk) samt lärarutbildning. Se förslag ovan.

Read Full Post »

på så hög nivå som hos en lärare och doktorand, Gunnar Hyltegren presenterar sig själv som detta, Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
så är det mycket mycket allvarligt.

Jag förstod inte varför Skolverket i augusti 2012 gick ut med kurser om förståelse för Läroplanerna.
Förståelse för läroplanerna, Skolverket Skälet att jag inte förstod behovet är att något så kristallklart vad som gäller för minimikrav för respektive betygsnivå, har vi inte haft i Sverige förr.

Sedan kom inlägget där det bl.a. stod Språkproblemen yttrar sig i alla tänkbara undervisningssammanhang. Studenter missförstår muntlig och skriftlig information, klarar inte av att läsa kurslitteraturen, och förstår inte tentafrågorna. Men allra tydligast blir problemen då studenterna själva måste uttrycka sig i skrift. Utan hjälp av ordbehandlare är stavningen över lag eländig. Detta brukar vi emellertid överse med, eftersom man i de flesta situationer i arbetslivet har tillgång till datorer.

Mer beklämmande är att studenterna har ett oerhört begränsat ordförråd, och verkligt oroväckande är att ordförståelsen är grund eller direkt felaktig. Våra studenter kan inte svenska, ett antal historielektorer och doktorander i Linköping och Uppsala 2 januari 2013 i Uppsala Nya Tidning

Detta till trots är det svårt att förstå hur någon kan nå doktorandnivå utan att ha ordförståelse för Relativa Betyg och Målinriktade betyg Något så avslöjande i avsaknad av ordförståelse som:

Järgenstedt och Wreland tror att jag hävdat att betygssättning med kunskapskrav är omöjlig. Detta är fel. Det omöjliga ligger i att med ord beskriva fungerande kunskapskrav för olika betyg. Debattörerna tror att jag vill tillbaka till ett relativt betygssystem. Detta är också fel. Nuvarande system är med nödvändighet relativt, till exempel att duktigare elever framstår mot bakgrund av mindre duktiga och att kunskapskraven måste begripas i förhållande till varandra. Tvärt emot detta tror debattörerna att betygssättning är möjlig utan att man jämför elever med varandra, det vill säga att lärare inte måste beakta den egna samlade erfarenheten av andra elevers prestationer. Endast relativa betyg är möjliga, Gunnar Hyltegren på GP debatt 6 januari 2013
har sällan setts på svensk högskole och universitetsnivå!

Det spelar ingen som helst roll om en elev är mycket bättre än andra i en klass. Den jämförelsen säger inte ett dugg om eleven uppnått målen för en betygsnivå eller inte! Det kan lika väl vara så att 5 elever i en klass alla har uppnått målen för näst högsta betyg men inte en enda en av dem har uppnått SAMTLIGA mål för högsta betyg, som det kan vara så att ingen i en klass ens når upp till näst högsta betygskriterier och att i båda fallen större delen av klassen inte ens når upp till betygskriterierna för D betyg i ämnet Samhällskunskap årskurs 9.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Kunskapskrav för slutet av årskurs 9, Läroplaner Grundskolan ämnet Samhällskunskap på Skolverket.se

Orsaken att jag valt just det avsnittet är att det är enkelt att visa att Gunnar Hyltegren med säkerhet uppfyller kraven för att få betyg D. Möjligen skulle det på goda grunder kan ifrågasättas om han uppfyller kraven för betyg C.

Skälen härför är:
* att han inte har visat att han har ordförståelse för att klara av att se för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
* Utifrån en subjektiv värdering har han hoppat över kravet på att ”uttrycka olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklat resonemang och relativt väl underbyggda argument
[IEJ: utvecklat resonemang kräver att man vet eller åtminstone tycks förstå vad som krävs för utvecklat resonemang, dvs giltiga argument och analyserande av dessa.]

Med andra ord: Gunnar Hyltegren har inte i skriven text visat att han lärt in och förstått de bitar som krävs för att få betyg C i ämnet Samhällskunskap. Om han möjligen skulle kunna visa detta verbalt har jag ingen aning om. Kan han det är han värd ett C, kan han det inte, så hade han fått ett D utan prut.

Han uppfyller däremot inte ett enda av de krav som finns för A vilket är en förutsättning för att kunna få ett betyg högre än C.
För detta skulle följande krävas:Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9.
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Där spelar det alltså ingen som helst roll hur många ord han är villig att skriva eller tala. Har han inte uppfyllt ett enda av kraven för betyg A, vilket han inte har visat i skriven form, så har han ingen som helst rättighet att få betyg B, oaktat hur alla andra i klassen skulle ligga i förhållande till honom.

I och med att varje mellannivå kräver full täckning för föregående betygsnivås krav samt större delen men inte hela för högre betygskrav, så är det lätt att sätta betyg.
Antingen har elev uppnått samtliga krav på betygsnivå E, C respektive A, och då har eleven rätt att erhålla de betygen. Eller så har eleven inte gjort detta och då är frågan om eleven klarat kraven för betygsnivå E eller C. I första fallet kan eleven visa sig vara värd ett D men aldrig vara berättigad att få ett C oaktat hur klassens elever i övrigt presterar. Det är alltså helt riktigt om klassens övriga elever inte är visat högre kunskapsnivåer att högsta betyg i den klassen skulle kunna vara D. Det handlar alltså inte om att bäste elev i en klass skall få betyg C, B eller A för att han/hon är så mycket bättre än övriga elever.

Det är fullt möjligt att en hel klass uppfyller samtliga krav för C men har visat varierande kunskaper för högre betyg. Då skulle den klassen kunna ha som sämst elever som får C.
V.S.B.

Den som inte förstår kriterierna, bör sätta sig ner med korsord eller uppslagsverk för att få full täckning för ord som står där.

Viktig ledarartikel: Ska nu studenter kunna skriva också, P J Anders Linder på SvD:s ledarsida 4 januari 2013

Read Full Post »

lärde sig större delen av redan i den sk. Fortsättningsskolan om de nu inte gick över till Realskolan….. Maken till okunskap som gymnasielärare Andreas Magnusson Extrema mattekrav osmaklig och ineffektiv sållning, GP debatt 27 augusti 2012 visar har sällan skådats. Vänligen gå till närmaste UB och beställ fram de matematikböcker som användes på 1930 talet, samt för säkerhetsskull även Naturlära för första året på Folkhögskola under 1930-talet, eller tag kontakt med någon av de ännu levande lärare som undervisade i 7-9 på Tornhagsskolan under dåvarande rektor senare professor Eve Malmqvists tid. Vi räknade mer matematik än under de åren än vad som undervisas i gymnasiet idag upp till matematik 5 (tidigare Matematik E). Och ja, vi fick backa när vi kom till sista förstaringare av gamla gymnasiet och en del av det vi räknade under 9:an hade jag inte nytta av förrän under Matematik AB på Linköpings Högskola som det hette då.

Men all den matematiken hade jag direkt nytta av även när jag extraarbetade i affär OCH när jag läste till systemprogrammerare, när jag hade hand om orderavdelningar o.s.v. fram till dess jag skolade om mig på 90-talet till SO-lärare och skrev D-uppsats i Historia.

Skrämmande låg kunskapsnivå som uppvisas. Det är tillåtet att inte lärt in men oerhört dumt att bevisa det!

Read Full Post »

Man kan fråga sig vad svenskar under 50 år tror vara kunskap när man läser artikelkommentarerna till Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD 1 april 2012

Det finns t.o.m. de som tycker att det räcker med nätet och att slå på Wikipedia 🙂 😦 😛 !!! Jo jag ljuger inte. Läs kommentarerna.

Nu är det så med Wikipedia att den som uppslagsverk inte alls är mycket att hänga i julgranen. Den går att använda som första referens för helt okunniga och som tips om vilka källor de som är intresserad kan gå vidare med. Dvs den går att använda som en ledtråd till sanningen men har t.o.m. lägre källvärde än de Isländska sagornas berättelser om något som hände långt borta i en annan tid och där berättelsen berättar något någon sagt eller gjort någonstans någon gång……

Se även Kunskap växer inte på träd och går inte att plocka, Norah4you 26 mars 2012

Read Full Post »

Universitets- och högskolestudier bygger på att den studerande själv i de allra flesta ämnen, och på de stora flertalet linjer utanför läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer och några få andra undantag, är medveten om att det handlar om att lära in större delen av den obligatoriska kurslitteraturen inte att läraren skall lära ut allt. Inte ens på de linjer som läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer m.m. är det så att de studerande inte själva har att läsa in mellan 250 och 1000 sidor text per studievecka när det är teori som skall läsas in!

Flumskolan på 70-talet när lärare i flanellbyxor, som numera kanske används som mysbyxor på landet eller i sovrummet, satte sig på katedern i Grundskolan och frågade eleverna vad de vill lära sig. Vad vi fick var curlingföräldrarna som trodde att de skulle curla sina barn till bättre möjligheter och framtid men som inte själva lärt sig läsa in mer än möjligtvis 3 läxor per dag i skolan och sällan mer än 3-4 sidor. Långt från den skola vi hade innan där läxor kunde vara upp till 10 sidor långa eller där hela tal, inte bara fråga och svar, skulle räknas hemma för minst 10 ibland 15-20 uppgifter. För hand, inte på miniräknare.

Dessa curlingföräldrars barn har glidit genom skolsystemet utan att lära sig studieteknik värd namnet.
Läs gärna: Studier, tips med mera, Norah4you och glöm inte bort att i de flesta utbildningar krävs att du kan läsa avancerad engelska, ofta skapligt med tyska och lite franska eller spanska. För många av de som läser över C-nivå i ett ämne på ‘vanliga’ universitet underlättar det om de kan läsa latin utöver dessa språk.

Utbildningen till ekonom håller inte måttet, SvD opinion 26 mars 2012

När jag läste matematik i slutet av 60-talet, så hade vi 3 dagar då vi hade undervisning. Dvs 2 dagar vi hade 3-4 akademiska timmar och en dag då vi hade en doktorand som hjälpte oss med de tal vi hade problem med. När jag läste historia i på 90-talet, så hade vi oftast mindre än 10 timmars ‘undervisning’ och något pass där vi i mindre grupp skulle redovisa/diskutera ett antal utdelade texter utöver de som fanns på den obligatoriska bokförteckningen. Att läsa vid universitet är att läsa det mesta på kammaren!

Tillägg 1 april 2012 Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD Opinion 1 april 2012 Så sant som det är sagt

Read Full Post »