Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Grundvatten’

när de påstår Om vår mat, som utvecklingen nu ser ut, i stället produceras alltmer i andra länder som ofta gödslar mångdubbelt mer och har sämre kvävebalanser, blir miljön den stora förloraren, skriver Paul Christensson Svenskt konstgödselkväve är ett litet problem, Paul Christensson på GP debatt 23 juli 2013

Han riktigt slår sig för bröstet i artikeln genom att tycka att det är bra eftersom vi minsann lyckats sänka mineralgödselkvävet från 230.000 (1970-1990) ton till 150.000 ton (2011). Det är bara det att jag vet, utifrån material jag ärvt från min egen far som dog för 6 år sedan men som jobbade heltid med luft och vattenproblematiken från 1954 i det som sedan byggdes upp till Naturvården, jag vet att det mål som sattes 1970 var att vara under 100.000 ton före år 2000! Inget att skryta med att man inte ens försökt ordentligt från LRF:s sida. Ser man inte kemikaliesituationen i naturen som helhet, skall man inte brösta sig. Man skall heller inte komma med falska uppgifter om att alla andra använder mer. För så är det inte. Det varken var eller är så. När det gäller hur det var, så var det så att Sverige var bland de värsta länderna när det gäller jordbruket. Vi är ingalunda bäst i klassen nu heller! Det där med statistik och hur vissa räknar är en sak. Verklighetens kemikalieanvändning och ovilja att ändra jordbruksmetoder från kemikalier som ger kostnader och belastningar längre ner i kedjan till de som ger ett mer naturligt kretslopp, det är något annat än vad Paul Christensson försöker göra gällande!

Till att börja med går det att läsa
……Jordbruken använder stora mängder handelsgödsel. Åkerjorden tillförs dessutom ofta stallgödsel. Risken att fosfor och kväve läcker ut från åkrarna till angränsande vattendrag, sjöar och kustområden påverkas bland annat av vilken gröda som odlas, jordart, nederbörd, bevattning och skörd.

I genomsnitt passerar en tredjedel av kvävegödseln åkerjorden utan att komma till nytta, eftersom den inte tas upp av grödorna. Mer än hälften av detta överskott läcker ut i omgivande vatten.

Våtmarker som dikats ut, sjöar som sänkts och vattendrag som rätats ut bidrar till dagens stora näringsläckage från jordbruksområdena, eftersom läckaget inte längre hejdas på samma sätt som förr. Övergödning, Naturvårdsverket.se sida senast uppdaterad 17 oktober 2012

Håll Er till sanningen LRF. Förvisso behöver vi svenskt jordbruk. Men inte jordbruk som använder konstgödsel i överflöd, inte jordbruk som ofta är värre än något av våra jämförelseländer när det gäller bekämpningsmedel. För tyvärr odlas det ibland grödor här som inte hör hemma i vår fauna och som kräver mer bekämpningsmedel än vad som är rimligt utifrån kemikalieföretagens egna produktlistor. Då har jag ändå inte gått in på allvarligare bitar som att konstgödsel som läcker ut i grundvatten, sjöar och vattendrag inte kan renas tillräckligt pga det stora överskott som ni använder, samt pga av NÄR på året Ni använder vad. Jag har alltså inte ens vidrört det verkligt stora problemet RENT VATTEN!

Sluta bluffa!

Read Full Post »

förutsätter tre saker:
* Alla avlopps- och vattenledningar som är äldre än 20 år byts ut – inte plastas invändigt för det ger inte rent vatten.

* Alla förorenade platser i Sverige (och i förlängningen hela världen bit för bit men inte för svenska pengar) saneras oavsett om platsen är deponeringsplats med eller utan godkännande av myndigheter, gammal soptipp som i och för sig behandlats enligt tidigare godkända metoder, eller om det är föroreningar i mark efter industriproduktion/dagvattenutsläpp före 1965 (då reningsverk i större skala började byggas).

* Noggrann genomgång av tullhandlingar för import av farligt gods till industrier i Sverige före Sveriges EU-inträde. Vart gick varorna och hur såg miljöhanteringen ut enligt de trots allt stränga lagar som funnits sedan 1966.

Vi talar om ett antal 100 miljarder kronor totalt sett varav cirka 20 miljarder i initialskedet om vi skall ha en möjlighet att vinna kampen för rent vatten. Vi har inte mer än max 20-25 år på oss innan flera av de lagligt deponerade föroreningarna riskerar att läcka ut i grundvatten. Hur det står till med de olagligt deponerade, det törs jag inte tänka på.

Dock är det inte bara en viktig investering för framtiden även om summorna kan verka avskräckande. Det skapar ett stort antal jobb från grovarbete upp till högteknologisk forskning. Om alla 1300 skall kunna åtgärdas kommer det att krävas en arbetsstyrka på minst 6-10.000 nya tjänster. Vilket i sig är en nog så betydelsefull push för att få en hållbar ekonomi samtidigt som vi får en hållbar miljöpolitik för framtiden.

Pengar till sanering räcker inte, GP 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, SvD 22 juli 2012
Pengar till sanering räcker inte, Aftonbladet 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Borås Tidning 22 juli 2012
Pengarna till sanering räcker inte, Hallands Nyheter 22 juli 2012

Det allvarligaste i kråksången är inte att endast 30% av de 1300 mest förorenade platserna får pengar för att åtgärdas innan 2050. Det allvarligaste är att 2050 hade varit försent för rent vatten till stora delar av vårt lands tätorter och glesbygd långt dessförinnan. Hur vore det att ta upp det akuta problemet på dagordningen i stället för att orda om ett helt fiktivt klimathot om 200-300 år?

Read Full Post »

kära forskare i Geologi. Det stora problemet när vi började med att ta grundvatten till såväl vattenförsörjning som jordbruksodling samtidigt som landhöjningen fortfarande går snabbare i norr än i söder men ändå är tillräckligt stor norr om en linje gående från mellersta Halland över till Östersjön att den påverkar brunnar betydligt mer än vad ni nu verkar minnas. För i ärlighetens namn gick varningar om detta ut redan i mitten av 1960-talet från de verkliga specialisterna på luft- och vattenproblem. Vi bygger helt enkelt så att mer vatten förbrukas än vad nederbördsområden (se vattnets kretslopp om ni glömt) ger genom att det går åt betydligt mer vatten för att transportera avfall och mycket vatten direkt rinner ut genom kranen än vad vattenåtgången per individ var för 100 år sedan. Storstadsbebyggelse, industrianläggning, fritidsanläggningar, konstbevattning o.s.v. gör inte att vatten ens efter ‘användning’ hamnar på samma ställe i vattnets kretslopp som det naturen gav som vanlig förutsättning. Brunnars uttorkande var känt, påbörjat redan under 1950-talet, urlakning av vatten i djupbrunnar m..m också, och förutsett att det skulle bli exakt den effekten av sk. klimathotet förutan! Snurren! Ta och läs symposie och föreläsningshandlingar från Nordiska Hälsovårdshögskolan i Göteborg 1970-talet.

Klimatförändringar torkar ut brunnar, GP 17 mars 2012
Klimatförändringar torkar ut brunnar, SvD 17 mars 2012

Read Full Post »