Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Grundskollärare’

Läste alldeles nyss på nätet, ja vissa saker är bra att läsa på nätet – om man vill ha en snabb överblick etc – en mycket viktig debattartikel som för ovanlighetens skull innehåller ”sound arguments” och där fallacies inte lyser som använda ”argument”.

I Sverige har läroböcker nästan blivit något fult som lärare helst ska klara sig utan. Men en ny engelsk studie, ”Why Textbooks Count. A Policy Paper”, visar att länder med goda skolresultat ofta satsar på läromedel av hög kvalitet. Dessa länders läromedel ger ofta också ett tydligt stöd åt lärares arbete och professionella utveckling. Studien är framtagen på universitetet i Cambridge av Tim Oates som under lång tid bland annat har varit rådgivare år den brittiska regeringen…..

Man slås vid läsning av rapporten av likheterna mellan attityden till läromedel i England och i Sverige. Rapporten citerar en forskare som skriver: ”Attityden i utbildningskretsar i detta land har varit mer negativ mot läroböcker än i många andra länder; i en sådan utsträckning att man kan postulera en antiläroboks-anda”. Det verkar onekligen som om utvecklingen i England har drivits av samma pedagogiska ideologi som funnits på svenska lärarutbildningar, där lärobokens betydelse förminskats för att inte säga förringats.Framtidens skola behöver en strategi för läromedel, Kirsti Hemmi docent i matematikdidaktik och Per Kornhall oberoende skolexpert på DN-debatt 6 april 2015

Tänk att det överhuvudtaget behöver sägas lika tillgång till läromedel och då avses läromedel av god kvalité är grunden för att alla oavsett var de bor i detta land skall få samma möjligheter att tillgodogöra sig de kunskaper som ämnes- och stadiebehöriga lärare lär ut.

Datorer i all ära, själv från början naturvetare med systemprogrammerarexamen 1971, men datorer kan aldrig ersätta varken goda ledare i form av ämnes- och stadiebehöriga lärare. Datorer kan heller aldrig någonsin ersätta den skrivna läroboken eller kartboken som eleven kan bläddra i och lägga sida vid sida med kartor ur uppslagsverk eller lärobok!

Rätt använd är datorn ett bra komplement till en god lärobok. Datorn är också bra att ”blåsa huvudet” för att tänka på annat INNAN man sätter sig med läroboken i hand. Läser för att lära in och samtidigt för att förstå så att man kan använda sig av det man lärt in. En bra lärobok är inget som läses för att glömmas. Att lära för livet innebär att skaffa sig små byggstenar på vägen mot ett kunskapshusbygge oavsett vad man vill bli och har förutsättning att kunna bli i framtiden.

Kunskap faller inte som regn från ovan. För att någon skall kunna förmedla kunskap, lära ut så att elever kan lära in, krävs kunskap. Det är inget som kommer naturligt med modersmjölken eller fadersvattnet. Kunskap som behövs för att klara av, inte bara komma in på högre utbildning på Högskola/Universitet, är inget som de som inte läst ämnes- och stadieinriktad lärarutbildning får naturligt. En icke behörig lärare, eller en icke ämnesbehörig lärare, kan vara aldrig så trevlig och aldrig så populär, men didaktiken, förmågan att kunna anpassa läroboken och kursmålen till varje enskild elevs förutsättningar är inget som kommer utan egen kunskapsinhämtning, övning och träning samt konstant vidareutbildning på Lärarhögskola under hela lärarlivet.

Annonser

Read Full Post »

Eller vad är det frågan om när elever i vanliga Grundskolan och Gymnasieskolan skall slänga i sig mat på 20 minuters rast?????
VET HUT!

Matstress på fler skolor, GP 28 januari 2013

Tack och lov att det finns de unga elever som har företagsamhet nog (och ännu inte skaffat sig rädslan för de som ‘förstämmer’) att Namninsamling för längre lunch, GP 4 februari 2013 Jättebra gjort elever på Fjällskolan!

Det räcker fuller väl att flera svenska kommuner sparat på kostnaden för bra skolmat. Någon hut i kroppen borde väl ändå samtliga svenska demokratiska partiers politiker i nämnder ha! Eller har det gått så långt att de inte ser skogen för bara trän? Det är på de små och de unga vi måste satsa. De är allas vår framtid! Skapa stress i stället för matro. Hur står det till?

Tillägg 03.20 7 februari 2012 27 av 30 skolor serverar lunchen för tidigt, GP 7 februari 2013 Det är ett allvarligt problem. När man serverar skollunch för tidigt och stressar de minsta eleverna, som oftast är de som får äta först, så att de inte hinner gå på toaletten och äta på lunchrasten, än mindre ta det lugnt efter maten eller leka en stund, så skapar Göteborgs Kommun (och andra svenska Kommuner) stor del av den stress som lägger grunden för oro i klassrummen speciellt när eleverna numera blir tröttare och tröttare pga tidig lunch som påverkar de sista lektionstimmarna. Idag går eleverna inte ens i skolan lika länge per dag som vi gjorde på min tid. Men vi åt å andra sidan sällan lunch före 11.00. Skulle vara halvdagsutflykt efteråt då.

Read Full Post »

är inget som lärs ut annat än på lärarhögskola och inget som den som har aldrig så goda ämneskunskaper ev. kompletterade med pedagogik har en susning till aning om.
Det är viktigt att läraryrket får sin egen legitimation där krav på att de som lär ut ett ämne (eller fler) på ett stadium både har god ämneskunskap, god pedagogisk och metodisk utbildning, god didaktikutbildning inkluderande kurser i Barn- och Ungdomars utveckling samt att dessa kunskaper inte bara visats upp i den traditionella praktikutbildningen utan under ett läsår ute i verkligheten.

Annars blir det bara som om någon står där och lär ut, vilket han/hon mycket väl kan göra bra, utan att ha en gedigen kunskap av vad eleven som skall lära in har för möjlighet att lära sig det läraren lär ut. Rena snurrartikeln på debattsidan i DN. Legitimation kommer att sänka läraryrkets status, Jonas Vlachos docent i nationalekonomi på DN Debatt 18 november 2010

Det skall enligt mitt förmenande ALDRIG vara tillåtet av en rektor att anställa icke ämnes- och stadiebehöriga lärare annat än på korta vikariat, max 1 termin. Idag är det ofta rektorer t.ex. delar ut samhällskunskap, geografi, historia på NO-lärare eller obehöriga för att slippa anställa tillräckligt med behöriga SO-lärare. Ett annat ofog är att rektorer i mer än ett fall efter kommunaliseringen inte har stadiebehöriga och välutbildade svensklärare under de första skolåren. Det låter så fint att alla lärare skall vara svensklärare. Men det krävs flera betyg i svenska för att kunna det som behövs och sedan utbildning i hur barn och ungdomar lär in svenska språket för att minska behovet av extra stöd på långt senare stadium.

Tillägg 24 november 06.43 En av de bakom förslaget ger sig på Jan Björklund. I sin egen artikel i dagens (24 november) Göteborgspost visar Tomas Torbjörnsson att han som gymnasielärare saknar den kunskap om barn- och ungdomars utveckling, mognad och utifrån hjärnans förändringar fram till 14-15 års ålderns möjlighet att lära in det som läraren lär ut. För att kunna förstå samband, så behöver barn ända upp i tidiga tonåren något dem själva närliggande fysiskt identifierbart för att kunna göra jämförelser.

Varifrån han fått sina konstiga, för konstiga är de pga av okunskap om inlärning samt antalet timmar som finns avsatta för ämnet geografi i t.ex. 7:an, ideer vet jag inte. Vad jag vet är att innan någon ämnes- och stadiebehörig lärare skulle släppa loss elever för att t.ex. kolla senaste dygnets jordbävningar, så behöver eleverna dels ha lärt sig om tektoniska plattorna vilket förvisso sker i början av 7:e klass men där tiden för att lära eleverna denna bit redan är så snäv att verklighetens närlandskap är det som behövt läras in under tidigare skolår för att eleverna skall få den kunskap de behöver för att kunna ta till sig vad en jordbävning är. Det är viktigare med reella verkligt upplevda inlärningskunskaper som i sig kräver den utvidgning utifrån närfakta som lärts in under skolåren 4-6 än fantasiprodukter för att tillfredställa gymnasielärares kunskap från C/D nivå i ämnet geografi(eller högre vetenskaplig utbildning) + metodik. Det är skillnad i vad en gymnasielärare lär in för att lära ut på gymnasiestadiet och vad en 4-9 lärare (numera ofta kallad senare lärare) i samma ämne får lära sig på lärarhögskolan.

Verklighetens karta inte som Jan Björklund tror, Tomas Torbjörnsson GP debatt 24 november 2010

En lämplig övning för 7:e klassare är däremot:
Jordens Omkrets är vid ekvatorn ungefär 40 076,592 km. Närmare 40 009 km om vi mäter omkretsen från pol till pol. Den är alltså avplattad vid polerna pga centrifugalkraft, vattnets kretslopp, erosion av olika slag m.m.

Om Du tar ett rep och mäter upp halva jordens diameter. Dvs 12 756 km delat med 2 och låter 10 km motsvara 1 cm på repet, så får Du ett rep som är ungefär 6 meter 37,8 cm långt. Ta detta repet med Dig ut på skolgård, parkeringsplats, gräsmatta etc och be en kompis hålla en av ändarna medan Du slår en cirkel användande repet som ‘passare’. Cirkeln motsvarar jorden. För att förstå förhållanden mellan jordens storlek och våra högsta berg samt djupaste havssänkor, så kolla upp i kartbok hur högt Mount Everest är. 8 848 m. Dvs. På din cirkelyta motsvarar Mount Everest en utbuktning som är mindre än 1 cm. Gör en markering. Slå sedan upp Marianergraven, världens djupaste punkt i jordskorpan. 10 911 meter. Med andra ord, något mer än en 1 cm inbuktning från din cirkel. Det Du då ser är hur liten del av den totala jorden som vi människor över huvudtaget har varit uppe på eller nere i för att nosa på kunskaperna om.

Detta förutsätter en del faktakunskaper som måste ha lärts in INNAN man ens talar om jordbävningar, som ingår i nästa bit av det som skall läras ut av ämnes- och stadiebehöriga lärare i årskurs 7 ämne geografi. För att kunna förstå skillnaden i höjd mellan Mount Everest och mer närliggande höjder så har elever från årskurs 4 och framåt fått lärt sig läsa av höjder på kartor av Sverige, ritat höjdskillnader mellan t.ex. Kinnekulle och Kebnekajse när de läste Sverige (dvs lärt sig en hel del faktakunskap först om sin närmiljö, sedan Sveriges geografi.

För att förklara landhöjning, som lärs ut i två sammanhang varav det första under år före 7:e klass, så krävs det att man också har faktakunskapen var Kinnekulle och Kebnekajse ligger i Sverige. Fått lära in vad landhöjning är, vilket krävs för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig ämnet historias avsnitt om Stenåldern i närområdet och Sverige. Fått kunskap om skillnaden mellan urberg och vulkaniskt uppbyggda öar och berg, lärs in när man läser Island. Fått kunskap om sprickbildning i landskapet utifrån egna excursioner med läraren eller om sådan inte finns i närheten, så får eleven under 4-5 årskursen möjlighet att som minst se angreppssida från senaste istiden. Det är utifrån praktisk erfarenhet inte utifrån global jämförande verksamhet som barn- och ungdomar upp till de första tonåren har möjlighet att lära in. Ytterst få elever har den mognad och det lugn som krävs för att lära in och förstå tillräckligt för att kunna använda det de läst in genom teori innan dess.

En fortsatt övning när eleven efter förra övningen fått läsa och haft i läxa de första 2-3 sidorna i avsnittet Jorden årskurs 7 är följande:

Eleverna får ta med sig block eller en bok som de inte behöver vara rädda om. Vi går ut och slår åter upp cirkeln. Ritar in Mount Everest och Marinergraven samt delar in eleverna (helst genom räkning av läraren) i olika världsdelar. Varje världsdel samlas i mindre ring omkring varandra i mitten av den stora cirkeln och vänder sig sedan utåt så att de har en bok eller ett block framför varandra på samma höjd. Nu skall ringarna av elever börja röra sig mot och från varandra. Det som då händer är att block/bok kolliderar mot varandra och antingen viker sig den ena elevens bok mot den andra, glider över eller under. Be eleven fundera över vad detta motsvarar i läroboken om jordbävningar och vulkanutbrott medan ni går tillbaka in i klassrummet.

När klassen lärt in nästa bit i kapitlet jorden är det dags för uppföljning. För ämnes- och stadiebehöriga lärare behöver jag inte förklara hur det skall ske. För gymnasielärare som hamnat i grundskolan utan stadiekunskap, är det en annan sak. Men lite får de faktiskt lära in själva! Liksom att de själva, om de har Historia som andra ämne torde ha lärt sig vid sin vuxna ålder att länderna på dagens karta har mycket litet med hur länderna såg ut (eller ens om de existerade) före Berlinmurens fall 1989 respektive före Första Världskriget. Städer, Bergkedjor, öar, sjöar och hav ligger där de ligger i de allra flesta fall minst under ett par generationer….. Länder kan vi inte vara lika säkra på…..

Read Full Post »