Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Grundskolans kursmål’

att en lärares huvuduppgift inte är att lära ut utan att se till att varje elev ges möjlighet att lära in!!!!

Nästan nio av tio grundskolelärare anser att arbetsbelastningen är för hög. Trots åtgärder för att minska den tid som läggs på administration svarar sju av tio lärare att situationen blivit värre, visar en ny enkät från Lärarförbundet.

Administration, dokumentation och extra anpassning av elevers undervisning är de områden som stjäl mest tid från lärare i grundskolan. I en ny enkät gjord av Lärarförbundet har 800 i grundskolelärare svarat på frågor om sin arbetsbelastning.

Hela 86 procent av de tillfrågade lärarna tycker att arbetsbördan är för storLärare drunknar i pappersjobb, Aftonbladet 25 Maj 2016

Att lärare drunknar i pappersjobb, är en sak.
En annan är att de lärare som inte klarar av att individualisera för varje elev i en 30 elevs klass, den läraren bör tänka om.
För det är exakt det som ingår i varje ämnes- och stadiebehörig lärares huvuduppgifter. Har så varit sedan jag själv började skolan under andra hälften av 50-talet.
Var så när min nu 33 åriga dotter började skolan samtidigt som jag själv skolade om från Systemprogrammerare till SO49-lärare.
Finns en hel del att klaga på när det gäller pålagda uppgifter för lärare efter kommunaliseringen samt därpå följande osthyvel och tårtspade vad gäller skolornas budget. MEN HUVUDUPPGIFT FÖR EN LÄRARE ÄR ATT SE TILL ATT VARJE ELEV MÖTS UTIFRÅN SINA FÖRUTSÄTTNINGAR!!!!

Hur dumma får ett fackförbund för lärare vara? Tillåtet i Sverige att vara dum, men dumt att själva bevisa det! Förstår att mycket beror på att Lärarförbundet har många ICKE BEHÖRIGA LÄRARE och så har haft länge. Men maken till dumheter har jag sällan hört talas om!

Varje barn behöver stimuleras och stödjas utifrån sin egen nivå. Många av de sk. bokstavsbarnen, inte alla men många, är barn som känner frustration över att inte få arbeta vidare utan tvingas sitta och hålla på med samma sak gång efter gång, ofta genom att läraren som har begränsad tid (räkna ut vad 40 min delat på 30 elever ger i en klass ens om eleverna skulle sitta på plats och jobba från lektionen börjar till den slutar) plockar fram ytterligare en lärobok där samma sak får tragglas, läsas eller räknas igen. Andra barn har stora svårigheter att läsa och skriva när de kommer till 5:an.
Alla barn är lika värda

samt
De elever som bäst behöver hjälpen, och tidig hjälp i form av stöd, är de elever som annars i sann ‘Alla skall med’-anda antingen skiljes ut, bokstavsbeteckningar m.m. där problem sökes hos eleven/elevens föräldrar/socioekonomisk situation/kulturell miljö m.m. (i princip samma skrämmande synsätt som under stor del av 1900-talet kom att prägla bakgrunden för rasbiologiska institutets verksamhet) Dessa elever kommer om de inte får bokstavsbeteckningar och därigenom sänkt självförtroende i flertalet fall senare att hoppa av utbildning när de inser att de inte har de grundkunskaper de behöver för att klara av läxor och för att kunna läsa in texter själva. Kunskaper trillar inte från ovan. De kräver i hög grad mycket välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare med didaktisk, metodisk och pedagogisk utbildning. Erfarenhet i all ära, men vi har sett vad prioritering av ‘erfarenhet’ gröpt ur kunskaperna som eleverna får med sig. Alla barn är lika värda, men olika!

Inte blir situationen bättre av att kommuner använder osthyvel och tårtspade så att lärare idag tvingas göra administrativt arbete som förr låg på rektorsexpeditionen, vara socialarbetare och biträdande psykologer, ersätta skolhälsovårdens frånvarande personal, städa upp efter elever (läs plocka papper, ta bort tuggummin, ställa skolmöbler till rätta m.m.) En lärare som utöver alla icke-lärande uppgifter fått ta över bit för bit av annat och som från ”högre ort” tvingats minska på förberedelsetiden inför varje lektion, en lärare som pga ”kollegors” oförmåga att kräva lugn och ro i klassrummen o.s.v. den läraren blir inte bättre av ‘erfarenhet’. Det krävs god didaktisk, pedagogisk, metodisk utbildning samt mycket god ämneskunskap att kunna leda sina elever så att eleverna själva LÄR IN! Det krävs tid för förberedelse- och efterarbete. Tid som lärare idag oftast inte får.Skolflummare förnekar sig inte

Read Full Post »

Att det ens skall behöva sägas, det är beklagligt.
I Sverige gäller Svenska Grundlagar. Samtliga styrs av vad som står i Regeringsformen!
Till skillnad från många länder behöver det inte rapas upp när våra Grundlagar gäller!
FINNS DET INGET UNDANTAG I REGERINGSFORMEN, SÅ GÄLLER REGERINGSFORMENS KRAV PÅ ALLA SOM FÖR OFFENTLIGAS RÄKNING ÄR UTFÖRARE. SÅ enkelt är det!

Se även Regeringsformens 1 kap 2§ gäller även simkunskap

Men något är allvarligt fel i Sverige 2015 när det ens kan ifrågasättas att Regeringsformen alltid gäller i Sverige.
Ett annat exempel på att myndigheter och politiker glömt bort vad som ALLTID gäller:

Regeringsformen
Grundläggande fri och rättigheter

Kroppslig integritet och rörelsefrihet
7 § Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket.

Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem.

8 § Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det.

Redan här följer det av Regeringsformen att de som inte är svenska medborgare INTE är tillförsäkrade frihet att förflyta sig inom riket (Sverige).
Men Regeringsformen gör även klart:
Förutsättningar för begränsningar av fri- och rättigheter
25 § För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter:
1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 § första stycket),

2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 § första meningen),

3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, husrannsakan och
liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning
och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 §),

4. skyddet mot frihetsberövande (8 § första meningen),

5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 § andra och
tredje styckena),

6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 § andra stycket andra meningen),
……

Det förefaller mig med bakgrund till ovanstående som klart finns skrivet som undantag för fri- och rättigheters begränsande, märkligt att det överhuvudtaget varit möjligt att en person som Migrationsverket beslutat att omedelbart verkställa utvisning av, haft möjlighet att ta sig till IKEA och där mörda 2 människor.

35-åringen skulle avvisas från Sverige, Aftonbladet 12 augusti 2015
Misstänkte mördaren skulle avvisas, DN 12 augusti 2015

Read Full Post »

Det är då märkligt att alldeles för många, även Csaba Bene Perlenberg på DN, inte fått lära in att i Sverige gäller ALLTID svenska Grundlagar. Speciellt viktigt är det att allt där Offentliga är med på ett hörn, huvudman med varierande utförare eller som när det gäller Simning som finns reglerad i Skollag och kursmål för ämne i skola i Sverige, så är det totalt förbjudet för de som utför verksamheten i simhallar eller i simskolor att diskriminera, positivt eller negativt.

I SVERIGE GÄLLER ALLTID SVENSKA GRUNDLAGAR OCH ANDRA LAGAR:

Alldeles för många yngre svenskar har i och för sig haft icke ämnesbehöriga lärare i ämnet Samhällskunskap. Det är ingen ursäkt. Lika lite är det en ursäkt att stor del av dessa icke ämnesbehöriga lärare inte ens varit behöriga lärare. Tvärt om har svenska kommuner och rektorer en stor skuld i att så många tokiga uppgifter om vad som är tillåtet och vad som våra Grundlagar förbjuder aldrig lärdes in. Än mindre kontrollerades, vilket lärare har skyldighet att kontrollera, att det lärts ut, lärts in samt förståtts av samtliga skolelever.

Simning och lekar i vatten

Simning och lekar i vatten är en del av undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Att kunna simma är viktigt för att kunna utnyttja hav och sjö samt för att förhindra olyckor. När eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten.

Undervisningen börjar redan i årskurs 1-3. Eleverna ska då utveckla sin vattenvana genom att leka i vatten och göra övningar. De ska träna på att balansera och flyta, samt att simma i mag-och ryggläge. I årskurserna 4–6 ligger betoningen mer på att utveckla simförmågan. Inom årskursintervallerna kan skolan välja när undervisningen ska ske.

För att få godkänt betyg i årskurs sex, alltså minst betyget E, ska en elev:
• kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge
• kunna hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider

All skolverksamhet lyder under Sveriges Grundlagar. Regeringsformens 1 kap 2§ TOTALFÖRBJUDER diskriminering positiv såväl som negativ:

1 kap. Statsskickets grunder

1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna.

2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet
och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den
enskildes privatliv och familjeliv.

Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt
tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
…..
Regeringsformen, Statsskickets grunder, Svensk författningssamling, riksdagen.se

Read Full Post »

Hade önskat att jag redan när jag började på SO49-lärarlinjen, innan benbrottet som gav långt studieavbrott, gått med i Lärarnas Riksförbund, för redan då reagerade jag mot att Lärarförbundet tog med helt obehöriga som aldrig satt en fot på en Lärarhögskola ofta inte ens hade utbildning i ämnet de gavs rätten att undervisa i. Men det handlade om personfrågor, tyvärr. De fackliga representanterna för Lärarförbundet på lokalnivå var sådana jag hade en aning om vilka de var….

Ändå minns jag att man redan tidigare från Lärarförbundets sida i mer än ett lokalt avtal hävdat att den som varit anställd ett läsår oavsett utbildning hade rätten att gå före de som var ämnes- och stadiebehöriga. Gränsen gick i ett fall jag stött på när Lärarförbundet försökte hävda att en trädgårdsmästare som fått hoppa in ett år som lärare i Slöjd (Träslöjd) borde fått räkna med hela sin anställningstid i kommunen samtidigt som Lärarförbundet förnekade en icke fackligt ansluten men fullt utbildad behörig Slöjdlärare, språkkombination, att räkna anställningsår i annan kommun….. Det var under GP:s första regeringsperiod.
Så i och för sig är det som de gamle sa: Ränderna går aldrig ur 😛

I dagens (uppdaterad idag 29 mars) absolut dummast debattartikel, alla kategorier försöker Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd hävda att Nationella proven skulle ha negativa effekter på lärandet. Tvärt om ”mitt herrskap”. Anmärkningsvärt är att Eva-Lis Sirén som kompletterade sin tidigare lärarutbildning till att bli Grundskollärare 1-6 för Särskolan, helt saknar insikt om att det är för elever som idag helt felaktigt hamnar i Särskola samt för elever som brukar kallas svaga av didaktiskt okunnig skolpersonal som Nationella proven är viktigast av allt! Alltför många elever hamnar helt felaktigt i Särskoleklasser.

Ekonomiskt mindre kostsamt för svenska kommuner än att ge varje elev den rätt till stöd för sin utveckling som Skollagen kräver att de får! En lärare i särskoleklass har INTE utbildning i men undervisar i stort sett alltid normalt i stort antal ämnen, ibland alla. Didaktiska kunskaper saknar tyvärr stor del av den kategorin ”speciallärare”.

De elever som bäst behöver hjälpen, och tidig hjälp i form av stöd, är de elever som annars i sann ‘Alla skall med’-anda antingen skiljes ut, bokstavsbeteckningar m.m. där problem sökes hos eleven/elevens föräldrar/socioekonomisk situation/kulturell miljö m.m. (i princip samma skrämmande synsätt som under stor del av 1900-talet kom att prägla bakgrunden för rasbiologiska institutets verksamhet) Dessa elever kommer om de inte får bokstavsbeteckningar och därigenom sänkt självförtroende i flertalet fall senare att hoppa av utbildning när de inser att de inte har de grundkunskaper de behöver för att klara av läxor och för att kunna läsa in texter själva. Kunskaper trillar inte från ovan. De kräver i hög grad mycket välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare med didaktisk, metodisk och pedagogisk utbildning. Erfarenhet i all ära, men vi har sett vad prioritering av ‘erfarenhet’ gröpt ur kunskaperna som eleverna får med sig. Alla barn är lika värda, men olika!

Inte blir situationen bättre av att kommuner använder osthyvel och tårtspade så att lärare idag tvingas göra administrativt arbete som förr låg på rektorsexpeditionen, vara socialarbetare och biträdande psykologer, ersätta skolhälsovårdens frånvarande personal, städa upp efter elever (läs plocka papper, ta bort tuggummin, ställa skolmöbler till rätta m.m.) En lärare som utöver alla icke-lärande uppgifter fått ta över bit för bit av annat och som från ”högre ort” tvingats minska på förberedelsetiden inför varje lektion, en lärare som pga ”kollegors” oförmåga att kräva lugn och ro i klassrummen o.s.v. den läraren blir inte bättre av ‘erfarenhet’. Det krävs god didaktisk, pedagogisk, metodisk utbildning samt mycket god ämneskunskap att kunna leda sina elever så att eleverna själva LÄR IN! Det krävs tid för förberedelse- och efterarbete. Tid som lärare idag oftast inte får.

De nationella proven har en roll att fylla men de är för många och ger för stora negativa effekter på elever, lärare och lärandet. Prov i SO och NO bör inte vara obligatoriska, skriver Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, och Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd.Alldeles för många nationella prov, Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) och Mimmi Garpebring (Sveriges elevråd) på SvD Brännpunkt 29 mars 2014

Det är två viktiga bitar med att ha OBLIGATORISKA prov i såväl SO som NO:

* ”Erfarenhet” hos ”lärare” går aldrig någonsin att använda som ersättning för att RÄTTVIS undervisning och RÄTTVIS behandling enligt svensk SKOLLAG samt RÄTTVISA betyg skall sättas på lokala planet. ENDAST NATIONELLA PROV ger verkligt värde som är jämförbart!

* De elever som drabbas är den svagare delen av en klass. Alla barn är lika värda men olika. Det är i lärandet som stor del av svenska lärarkåren brister. De lärare som inte ens har gått lärarhögskola de borde aldrig någonsin fått sätta sin fot i ett klassrum. De lärare som är lärare i andra ämnen eller på andra stadier har i sann ”Alla skall med” – anda rekommenderats att använda ofta mycket undermåliga lärarhandledningar där ”fylleriövningar” och ”alternativa svar”

Fylleriövning är när text saknar ett eller flera ord och där elever skall fylla i dessa utifrån varierande kvalité på skolböcker. Alternativa svar: Elev skall kryssa för något alternativ. Oftast är som minst ett av dem så idiotiskt att normalt begåvade ointresserade elever kan klara av att få rätt på ”skrivning”/övning utan att ens förstått vad det är som enligt kursplanen SKALL HA LÄSTS UT! Allt för att underlätta för läraren att rätta…..

Observera att det inte är något som helst problem för ämnes- och stadiebehöriga lärare som VILL att individualisera undervisningen. Att använda elevers intresse att söka speciell kunskap eller elevens egna specialintresse för att via detta få viktig komplettering till klassens samlade kunskaper, sparar tid för läraren i längden. Men det kräver en hel del arbete första lektionerna i varje ny klass! Det innebär också att elevers förmåga att uttrycka sig får växa utan att bromsas av att andra elever inte hunnit med eller inte förstått. Fullt möjligt och mycket lugnare i ett klassrum när man som lärare tillåter att elever inte bara har gemensam genomgång samt fylleri-/alternativfrågor. Varje elev skall stödjas i sin utveckling och Nationella provet är inte enkom ett prov som säger något om eleven. Det säger tyvärr en hel del om de lärare som eleven haft och den inlärningsprocess som eleven utsatts för. GLÖM ALDRIG: DU kan lära Snobben, men det är SNOBBEN som måste få verktygen ”han” behöver för att kunna lära in!

Skolinspektionen har 100% rätt när de i en ännu opublicerad rapport säger: …det finns brister i lärarnas sätt att undervisa som får stora konsekvenser. Enligt myndighetens generaldirektör så är det en av förklaringarna till att den svenska skolan är så pass mycket sämre jämfört med andra länders.

– Jag tror att det är en väldigt viktig förklaring. Det som all forskning visar är att det som händer i klassrummet är det allra viktigaste, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.

”Finns lärare som inte klarar av det”

Det handlar om att lärarna ofta saknar förmågan att anpassa undervisningen efter varje elevs behov.

– Lärare jobbar många gånger utifrån en tänkt genomsnittlig person och eleverna i varje skolklass är väldigt, väldigt olika. De kan olika mycket, de lär sig på olika sätt. En skicklig lärare klarar av att ge utmanande uppgifter till alla elever, men sen finns det lärare som inte klarar det och då blir det stökigt i klassrummen, det blir oroligt och eleverna blir uttråkade. Det här har vi sett tydligt på de här 650 lektionerna som vi har besökt, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler.Skolinspektionen. Därför misslyckas svenska elever, Svt.se 27 mars 2014

Inte har det blivit bättre av att ta in fler vuxna på skolorna. Det är heller inte klasstorlek som är avgörande utan det går för de lärare som har lärt in vad som krävs i didaktiskt, pedagogiskt och metodiskt arbete samt Barn och Ungdomars utveckling enkelt att klara av 30 elever i ett klassrum. Det är inte antalet elever utan skolornas lärarkaders kvalité i form av ämnes- och stadiebehöriga lärare som är avgörande för att läraren skall fånga elevens intresse.

Sedan hjälper det till om alla lärare på en skola är behöriga så att eleverna blir vana vid att ha lugn och ro i klassrummet. Det krävs i samtliga fall engagerade föräldrar. Många föräldrar fås i skolor med undermålig kvalité (minst lika ofta kommunala skolor som privata alternativ) att tro att de inte duger till för att de, föräldrarna, inte läst eller inte själva förstår det och det.

Det finns många skäl till att elever blir utåtagerande, ointresserade. Ett är att deras lärare/föräldrar inte värdesätter kunskapsinlärning. Ett annat att elever inte fås att förstå att kunskap inte regnar från ovan utan kräver tragglande och nötande. Ett annat är att skolor idag ofta har icke lärarutbildade rektorer. Det krävs bra ledare med kunskap inte bara i ledarskap och ekonomi utan djupkunskap om lärande, ämnen och Barn- och ungas utveckling. En rektor skall vara bra ledare även om han/hon ibland hoppar in i klassrum för att stärka och stötta inlärningsprocessen!

Orsakerna till den svenska skolkrisen, Expressen 28 mars 2014
Bättre resultat kräver bättre förutsättningar, Skolvärlden 28 mars 2014 Det är där Nationella proven för att varje skolas förutsättningar skall kunna ringas in, vidareutbildning av lärare skall fås att vara ett normalt inslag o.s.v. har stor betydelse. Alltså inte bara för eleverna.

Nationella prov ger också en annan bit. I dagens samhälle där stor del av de texter en elev skriver får automatisk korrigering eller felmarkering om orden stavas fel, är den andra viktiga biten att elever till viss del fås att visa hur de tänker. För det är där som varje lärare som är ämnes- och stadiebehörig KAN hitta även de elever som ‘bara’ skulle behöva annan inlärningsmetodik/skolbok för att fås att utvecklas vidare.

Read Full Post »

Reviderad 01.50 15 oktober 2013

GP:s krönika för 15/10 den BÄSTA på ledarsida på mycket mycket länge i en svensk tidning! Tack!

Det är skrämmande att det verkar komma som en chock för många föräldrar att med barn följer ansvar, skriver GP:s Malin Lernfelt.
…..
Jag kan inte undgå att tycka att det är skrämmande att det verkar komma som en chock för många föräldrar att med barn följer ansvar. Till exempel för hur de lyckas i skolan. Att abdikera från vuxenrollen så fort det blir lite jobbigt är faktiskt inget alternativ. Det kanske låter hårt, men om man inte hinner eller orkar bistå vid läxläsning bör mamma och pappa snarast prioritera bort egna aktiviteter.
Skolan ska inte curla föräldrar, GP ledarsidan 15/10 2013

Sist jag kollade i Föräldrabalken, så förutsatte denna att det är Förälder som har ansvar för sitt barn om föräldern är vårdnadshavare…..
Förälder är man hela livet oavsett vad som händer men många skaffar barn utan att vilja axla ansvaret.

Ett annat viktigt klockrent inlägg kommer från Martin Karlberg, lektor i specialpedagogik vid Mälardalens högskola: 1) Börja med att se till att de fysiska förutsättningarna är på plats innan läxhjälpen. Barnet ska ha ätit mellanmål och inte vara sömnigt innan det börjar med läxorna. Under själva pluggtimmen ska det finnas så få distraktionsmoment som möjligt. Stäng därför av tv-apparaten och låt barnet göra läxorna i en så lugn miljö som möjligt.
……….
2) Visa intresse för ditt barns läxor – det gör att barnet blir mer villigt att göra läxan
”Stäng av tv:n och visa intresse”, Martin Karlberg lektor i specialpedagogik på SvD 14 oktober 2013

Read Full Post »

För det är den som är orsak till att skolan började spåra ur. Tanken bakom Grundskolan testades tillsammans med Finland innan den infördes. Vi på Tornhagsskolan i Linköping som blev Statens Försöksskola för att testa den nya skolformen, vi (jo jag gick där) hade bl.a. Professor Eve Malmqvist som rektor och flera av de bästa lärarna som fanns att få, utbildningsmässigt såväl som erfarenhets- och lämplighetsmässigt. Vi hade för all del prov i matematik i princip varje vecka och läxorna var aldrig sällan mindre än 10 sidor (har kvar böckerna med läxnoteringar) samt ytterst få gånger mindre än 3 läxor varav en oftast i matematik/svenska.

Tanken var att skapa självständiga unga människor som tyckte om att söka ny kunskap och eleverna fick såväl grupparbeten där det krävdes att alla hade sin egen del som vi skulle specialisera oss på samt samordna med de andra i gruppen inför redovisningen där varje elevs egen bit fanns med i det kompendium som vi lämnade in efter att ha redovisat. Matematik, teckning (kallas nu bild) och geografi kopplades ihop under de första 6 åren så att vi på rutat papper fick rita in/från papper klippa ut och montera storleksförhållanden total yta, totalt antal invånare samt invånare/kvadratkilometer. Först landskap efter landskap, sedan land efter land. Konstigt nog upplevde vi aldrig de bitarna som stressande utan som stöd för de läxor vi hade. Eftersom många av oss, i princip nästan alla läste vidare och sedan fortsatte efter gymnasiet till universitet så hade jag länge av tiden sedan 65 då vi gick ut 9:an kontakt med flera.

Men verkligheten blev den att lärarutbildningen samtidigt raserades. Småskollärarna och Mellanstadielärarna samt speciallärarna blev ett utdöende släkte. I stället för att skapa en lärarutbildning med Småskollärarnas som grund så blev det något helt annat. Samtidigt ändrades utbildningen på universitetens ämnesutbildningar. Minns ännu när vi på 70-talet åkte i protesttåg från Göteborgs Universitet liksom från andra orter i Sverige upp till Stockholm för att protestera mot Palmes UKAS som rent ut sagt tog bort grunderna som krävs för att klara av bredd samt fördjupning i flera ämnen. Inte blev det bättre av att skolan på vägen införde Elevens val. Tanken var här också god. Problemet var att många skolor, lärare såväl som rektorer ofta stödda av föräldrar, inte lät eleverna välja utan många som i verkligheten hade rätt till och behövt specialundervisning under vanlig lektionstid fick se sina valmöjligheter försvinna eftersom de prackades på något som påstods vara speciellt för dem ofta tyvärr med helt obehöriga lärare eller lärare som inte var utbildade för specialundervisning utöver att de i sina tjänster tvingades ta ämnen de inte själva läst sedan gymnasietiden. Skolan urholkades mer och mer.

Spiken i kistan kom med kommunaliseringen. Osthyvel och tårtbitsmetoden användes för att begränsa lärares löner, läromedel, vidareutbildning o.s.v. ofta har svenska kommuner, oavsett vilken grupp som varit i ledningen, styrt om så att öronmärkta pengar motsvarat minskade anslag på annat sätt till skolan. En av de fulaste tricken har varit att anställa icke behöriga lärare genom att splittra upp ämnen på mycket märkliga sätt t.ex. halva tjänsten i huvudämnet antingen NO/SO resterande tjänst splittrat på språk + ämne i andra delen (icke huvudämnet) alternativt blandat med del av tjänsten inom Hemkunskap eller som fast att gå in där annan lärare är sjuk/ledig. Sett många mycket märkliga tjänster där vissa skolor i vissa kommuner, tyvärr speciellt vänsterkommuner vilket förvånat mig för jag har aldrig upplevt att Vänsterpartiet till skillnad från Socialdemokraterna inte respekterat kunskap (om de prioriterat kunskap på samma sätt som jag anser rätt är här egalt – de har enligt min erfarenhet ofta betonat vikten av god baskunskap).

Så kom då Göran Perssons statsministerperioder. Tanken bakom öronmärkta skolpengar var god. Tyvärr blev resultatet något helt annat. Samtidigt så fick man från skolhåll och kommuner höra att det var viktigare att det fanns x antal vuxna på skolan. Skolhälsovården försämrades drastiskt och vart speciallärarna som ännu fanns tog vägen liksom vart de vi på min tid kallade yrkesvalslärare senare kallade SYO-konsulenter försvann det vete Gud möjligtvis. Jag vet det inte. Fler och fler av dessa uppgifter samt även på sina håll städning försämrades med svåra problem speciellt för astmatiker. Nya skolor som byggdes hade inte vettig luftkonditionering eller byggdes ofta utan att man tagit hänsyn till om man byggde t.ex. på radongrund alternativt med myrmark/fuktig mark omkring. Många problem inklusive då fuktskador gjorde att behovet självfallet uppkom att ha pengar till nödvändig renovering. En renovering som i en hel del kommuner drogs på så länge som möjligt. Elevernas toaletter var de som oftast liksom omklädningsrum och duschar på Gymnastiken (numera Idrott) fick bära hundhuvet längre än det mesta annat. Gick det att skjuta upp renovering, så gjordes det.

Med fler och fler helt obehöriga lärare, se Obehöriga lärarare har i åratal, Norah4you 31 juli 2013 har lett till en ren urholkning av svensk ordförståelse och matematikkunskap. Inte har det blivit bättre av att administrativa uppgifter som förr legat på rektorsexpeditioner lagts över bit för bit på lärarlagen. För att hålla kostnaderna nere självfallet. Men det har gått ut över såväl nödvändigt förberedelsearbete som tid att rätta och finnas tillhands för elever utanför undervisningstid. Något som Göran Persson aldrig förstod och tyvärr inte hans ministrar som var ansvariga för Grundskola/Gymnasium heller förstod, är att för att göra undervisningen elevanpassad utifrån varje elevs behov krävs alltid en förberedelsetid (inklusive i många fall framplockning för varje lektion) så att det är elevernas behov av verktyg för att kunna lära in som prioriteras. Ytterst få lärare har även inom sina egna ämnen tillräcklig fördjupning i samtliga ämnen för att ‘kunna skjuta från höften’ dvs gå direkt ut i klassrum och bara köra sin undervisning. I samtliga ämnen krävs det även efterarbete. Inte bara elevkontakt, bortplockning, upplockning eller städning/ordningställande av lokalen. Det är där och då en lärare behöver tid för att kunna sammanfatta vad som gåtts igenom och hur man skall gå vidare, notera speciella saker som t.ex. om någon elev varit extra bra eller behöver mer stöd. Sedan behöver lärare speciellt i dagens skola där respekt ofta saknas, mobiler används elever springer ut och in o.s.v. tid att få slappna av innan nästa lektion.

Det är så mycket som gått snett. Björklund har börjat räta upp skutan. Men det är långt kvar innan skutan har skeppare, rorsmän och andra som gör skutans färd säker.

Det saknar i grunden betydelse VEM som är ägare till en skola. En skola bör dock enligt mitt förmenande ha Staten som huvudman och kravspecar på de som vill bedriva skolundervisning skall inkludera en hel del som aldrig ställs krav på idag. Bland annat bör varje skola ha krav på sig att pengar finns framme och deponerade för kostnaderna för lokalers anskaffande, ombyggnad och ev. framtida renoveringsbehov INNAN skolan godkänns. En kommunalskola har haft dessa utgifterna i sin budget och lokalerna har skaffats/byggts/byggts om och den summan är inget som någon verksamhet som annan skall bedriva i andra lokaler dvs om de inte tar över och driver verksamhet på samma sätt som sker inom äldrevården på befintlig plats. En grundförutsättning för att det inte skall vara tummelplats för de som vill få ut högsta möjliga vinst på kortast möjliga tid. Ett annat krav i kravspec borde vara hur många behöriga lärare som minst skall finnas per ämne och en maxtak för hur många elever en lärare skall behöva ha. Maxtaket skall vara anpassat till om ämnet i sig bör bedrivas i halv- eller helklass. Det som står i Skollagen, Läroplaner och Kursmål är bra. Det är ingalunda så att en ämnes- och stadiebehörig lärare skall behöva tveka om en elev uppfyller ALLA krav för ett högre betyg eller inte. Tvekar läraren, så är saken klar. Då har inte eleven lyckats visa att den uppfyller ALLA kraven. Därav hamnar elevens betyg om det sätts rätt på steget under det där flera eller nästan alla krav är uppfyllda. Glädjebetyg hjälper inte elevers inlärnings- eller förståelseförmåga.

Kravspec skall också vara detaljerad nog för att göra klart vad elever har rätt till enligt Skollagen i form av stöd. Oavsett om detta stöd behövs för att eleven skall få verktyg nog att ”hänga med” samt förhoppningsvis förstå eller om eleven håller på att bli uttråkad/utåtagerande för att den inte får tillräcklig stimulans. Många skolors repetitionsböcker för elever som borde få tillstånd att jobba vidare i egen takt har skapat en hel del av de bokstavsbarn som inte från början har haft psykiska problem men som skolan/föräldrar ger dem genom att inte förstå att de är understimulerade. Överstimulerade har jag sällan sett barn i svenska skolan vara. Annat än i sina föräldrars ögon eller i ögonen hos ämnes- och stadieobehöriga lärare som inte klarar av att ge dessa eleverna fördjupningar i de fall det inte är lämpligt utifrån kursplaner att låta eleven jobba helt fritt framåt.

Starta med att blanda in lärarfack och andra fackförbund tillsammans med skolornas utförarorganisationer, kommunala eller privata OCH inkludera övriga arbetsmarknadens parter i att tillsammans gå igenom vad olika möjliga framtida jobb på arbetsmarknaden har för behov. Det vore en bra utgångspunkt att man i slutänden kräver att arbetsmarknadens parter får lika stort inflytande som politiker och föräldrar. Vi kan inte fortsätta att utbilda unga till arbetslöshet med glädjebetyg och eller önskeämnen, varken i Grundskola eller på Gymnasie. Dags att föra in 2000-talet i skolans värld där kravet på ordkunskap, ordförståelse, djupare grundläggande matematikkunskap och matematikförståelse samt att det skall vara krav att skolorna inte hindrar elev från att läsa mer än engelska för att skolan/föräldrarna anser att det är nog för respektive elev. Detta förekommer speciellt i kommunala skolor. Talade med två som råkat ut för detta så sent som igår. Om skolan inte har gett eleverna verktyg nog att som minst kunna klara av att tala ytterligare ett språk utöver svenska, ett ev. hemspråk samt engelska, så är det skolan som brister och inte uppfyller Skollagens krav. Osthyveln och tårtbitsmetoden har talat och fått allvarliga konsekvenser men allt började med Palmes Flumskola.

Björklund skall ha all heder av att han börjat räta upp Grundskoleskutan. Sedan återstår Gymnasieskutan. Det går inte att elever släpps igenom skolan i ‘Alla skall med’ anda och kommer till gymnasiet för att upptäcka att de inte klarar av det de trodde de skulle klara av. Lika lite går det att ha önskelinjer som inte har realistisk förankring i den arbetsmarknad som arbetsmarknadens parter vet finns och har möjlighet att förutse framöver. Att slussa igenom alla i gymnasieskolan med högskolebehörighet kan tyckas fint. Problemet är att vi får ut ett stort antal unga som inte har grundkunskaper nog även om de kommer in på universitet och högskolor att följa kurserna. Hela vägen från andra terminen i gymnasiet och framöver får vi elever som hoppar av, ledsnar eller bara blir uppgivna inför framtida möjligheter. Samtidigt har vi andra som kommit in på linjer som även om de går ut med högsta betyg kräver mer utbildning och då högskole-/universitetsutbildning som ingalunda är så lukrativ som många tror. Förvisso betalar inte svenska studenter för att läsa, eller rättare sagt det man i andra länder ofta får in i de avgifter som föreligger t.ex. boende ibland mat samt kurslitteratur, det får svenska elever betala med större och större lån förutsatt att deras föräldrar inte har råd att sponsra dem genom att låta dem bo och äta hemma alternativt betala bostad för dem. Sveriges studenters situation är ingalunda någon höjdare. Bara i svenska ögon.

Sedan detta med vinst. OM någon utförare går med vinst när den uppfyller samtliga korrekt ställda krav som bör finnas på kravspec innan någon får börja verksamhet som bekostas av statlig eller kommunala medel, så är detta inte fel. Inte heller någon som helst omöjlighet. Skälet till detta är att överbyggnad i form av administration inklusive alla onödiga möten på nivåer över utförandenivån, tar alldeles för mycket pengar i den Offentliga verksamheten. Politiker kostar mer än de tror och får ofta gyllene bananskal till framtida utveckling. Något som aldrig kommer varken personal på golvnivå oavsett om det handlar om vård eller skola till del. Pengar skall ut i verksamheten och inte lekas bort i konstgjorda sammanträden. Detta insåg svensk industri och handel redan på 80-talet.

Dags att göra upp med Björklunds flumskola, Henrik D Ragnevi ordf. Attention Göteborg samt Ann Nolin partiordförande och språkrör, Barnpartiet; GP Debatt 19 augusti 2013
Förstatliga lärarnas kompetensutveckling, Bo Jansson Ordf.Lärarnas riksförbund samt Christer Mattsson Lärare och grundare av Toleransprojektet, Expressen debatt 19 augusti 2013
Brister i kemin mellan studenter och ämnet, Expressen ledarsidan 17 augusti 2013
Välkommen tillbaka till en ny sorts skola, Daniel Swedin Aftonbladets ledarkrönika 19 augusti 2013
Föräldrarna avgör om barnen lyckas i skolan, Alf B Svensson Psykolog på Aftonbladet debatt 19 augusti 2013 Ligger mycket i det. Däremot handlar det inte om klasstillhörigheter eller etnicitet. Det handlar mer och mer om två saker:
* Många av de unga föräldrar vars barn går i skolan är själva antingen curlade sedan barnsben eller har med sig ryggsäck i form av tidigare upplevelser innan de kommit hit. Oaktat vilket så har många fått itutat sig att Staten, det offentliga, vet bättre än föräldrarna och att det allmänna skall vara de som ordnar allt som inte föräldrar ‘klarar’ av.
* Alldeles för många föräldrar är oavsett ekonomisk standard och utbildning det vi ibland kallar V70-föräldrar här i Tuve samt övriga Göteborg. Se:V70-föräldrar, Aktuell debattsida Norah4you Dvs föräldrar som inte tar sig tid att vara med alternativt sitta ner och lyssna/finnas där när barnet behöver det utan som lämnar, sticker iväg efter att ha kollat när de måste vara med nästa gång, hämtar och stressar hem för att förhoppningsvis ungarna skall få lite tid med förälder vid lugn måltid innan de lägger sig. Att dessa föräldrar ofta inte hinner med, inte vill för kan kan alla föräldrar, sitta med när barnen gör läxor hemma. Det är bara en av biverkningarna på V70-föräldragenerationen.

Rikare kommuner har lägre lärartäthet, SvD 19 augusti 2013 Det handlar inte om att detta i sig behöver vara fel. Behovet av lärartäthet som ett minimikrav på lärartäthet bör fastställas. Men där utöver beror behovet på hur lugnt det är i klassen, hur harmoniska eleverna är och hur den omgivande miljön i skolan är. T.ex. om klassen störs av att andra elever har raster och måste springa i korridoren till sina skåp för att hinna byta böcker och anteckningsblock. Även där finns ett stort problemområde som borde belysas av lärarfacken.

Dags sätta punkt för den marknadsstyrda skolan, Jan-Åke Fält, Marie Israelsson gymnasielärare, Bo Karlsson fd gymnasierektor, Mats Norrstad ord Lärarförbundet Huddinge, Daniel Suhonen chef tankesmedjan Katalys, Sten Svensson fd chefred. Lärarnas tidning samt Mats Wingborg skribent och utredare på DN debatt 19 augusti 2013
Var Mats Wingborg arbetat som utredare framgår inte. Dock att artikelförfattarna gör reklam för sin bok ‘Slaget om den likvärdiga skolan’ står med. Så syfte och tendens lyckas de glömma bort att de förmedlar i stället för giltiga argument för sin åsikt….. 😛

Dags att föra Offentlig verksamhet in i nutid. Administration skall även ligga på rätt nivå. Det vill säga när det gäller skolan på rektorsexpedition. All överföring av administrativa bitar till lärare har drabbat eleverna. I samtliga fall är det där som privata utförare har möjlighet att om de uppfyller alla andra krav göra en vinst.
Cementblocken i den offentliga överbyggnaden har dränerat all möjlig offentlig verksamhet på pengar.

Men det gäller att kravspecar finns framme och att de som vill utföra en verksamhet som varit offentlig också visar att de inte bara är beredda att uppfylla dessa utan också har möjlighet att sätta av pengar från början som deponeras för att garantera som minst att elever som kommit in har möjlighet att gå färdigt utbildningen i samma regi. Klarar eller vill inte en utförare ställa upp på detta, då har vederbörande diskvalificerat sig själv oavsett om den är kommunal, för även kommunala grundskolor och gymnasier läggs ner speciellt i glesbygdsområden, eller privat. Det är elevernas behov av att få den undervisning och de verktyg som ger dem möjlighet att kunna få arbete som skall vara avgörande. Inte frågan om offentlig eller privat utförare. Inte frågan om vinst eller inte vinst.

Dags att göra upp med resterna av Palmes Flumskola samt Göran Perssons kommunalisering av skolan. Kommunerna är inte de som skall ha huvudmannaskapet. Möjligen måste ny bit in under Skolverket där arbetsmarknadens parter ges utrymme att påverka vad det krävs för att elever som går ut Grundskola och Gymnasium skall vara möjliga att anställa. Det ansvaret bör ligga på Statlig nivå.

Tillägg 01.45 20 augusti 2013. viktig debattreplik Men framförallt måste de folkvalda bli bättre på att stänga skolor som håller oacceptabelt låg kvalitet – oavsett driftsform, när riktade insatser inte hjälper. Att garantera en hög lägstanivå i skolan är upp till samhället: till tillsynsmyndigheter och ansvariga politiker. Fria skolvalet har bromsat skolans negativa utveckling, Karin Svanborg-Sjövall, projektledare på Timbro på DN debatt 20 augusti 2013

Read Full Post »