Kommer osökt att tänka på den gamla ‘definitionen’ av vilka som utgör fara i trafiken och trots ålder och erfarenhet inte inser detta: ”Damer i hatt och herrar i keps” var vad vi sa när jag växte upp,
när jag läser en skrämmande dåligt vetenskapsteoretiskt underbyggd artikel på DN.se igår.
Två filosofer(?) Nicolas Espinoza fil dr, filosofiska institutionen vid Stockholms universitet och Stockholm Centre for Healthcare Ethics; och Martin Peterson docent, avdelningen för filosofi, Eindhovens tekniska universitet och Stockholms universitet, visar sin egen okunnighet om vetenskapsteori, vilket i sig är skrämmande, i debattartikeln Dags för samhället att nyansera synen på aborter, DN 17 april 2011. Vad värre är för herrarna är att deras egen inlärda kunskap om vetenskapsteori går att ifrågasätta utifrån vanlig analys av argumenteringar och premisser för att varje enskilt argument skall kunna vara ett giltigt argument i den debatt de för fram argumentet i.
hm var de fick sin vetenskapsteoretiska utbildning och vilka som godkände dem är något jag gärna skulle vilja veta för vetenskapsteori lyser med sin frånvaro i debattartikeln.
Bör kanske själv göra klart var jag står vetenskapsteoretiskt. Själv är jag en positivistholist. Detta innebär att den holistiska vetenskapsteorin som inte har med flummet som ofta kallas holism att göra utan innebär att personen som står för den vetenskapsteoretiska synen alltid samlar in så mycket kunskap som möjligt oavsett om det som kommer in talar för eller emot ens egen utgångsståndpunkt. Dvs holism= helhetsperspektiv. När man är positivistholist, så samlar man alltså in uppgifter, data/kunskap etc från så många håll som möjligt och analyserar de uppkomna argumenten utifrån ett positivistiskt förhållningssätt.
Från eget inlägg i debatten om källkritik 1997:
”När historieforskning talar om kriterier som närhet och tendens glömmer vi ofta bort att båda dessa begrepp är just begrepp och inte termer.
Det som skiljer ett begrepp från en term är att begreppet utgår från ett tankeinnehåll som kan ha ett påstående eller ett en referens till tidigare upplevelser som grund för begreppet medan termen – ordet – i stället utgör ett språkligt delelement av en formulering – sats – som i den värdegemenskap som språket(t.ex. svenska) utgör för de som har språket som sitt modersmål får sin givna värde i det begränsade samhälle. Men värdegemenskap kan även finnas över tiden. Varje slutet eller relativt avgränsat samhälle, kloster eller ordenssystem försöker över tiden bevara sina egna värdenormer så intakta som möjligt.
Exempel 1
Ansgar och Adam av Bremen tillhörde samma biskopssäte – Hamburg-Bremen. Trots att Ansgar levde och verkade främst under första hälften av 800-talet à närhetskriteriet i tid är inte uppfyllt; trots att Ansgar under stor del av sin verksamma period verkat utomlands i Danmark och enligt Rimberts uppgifter i Sverige samt även fått fly från biskopssätet i Hamburg p.g.a. vikingarnas härjningar på 840-talet à närhetskriteriet om plats endast delvis uppfyllt, så kan det finnas skäl att anta att de båda liksom Rimbert uppfyllt ett annat närhetskriteri à värdegemenskapen i en och samma biskopsstols inre krets.
Med andra ord så måste värdegemenskapen föras in som ett närhetskriterie vid studier av texter som behandlar äldre tidsperioder än den som textförfattaren själv levde under/lever i.
Vad är det då som skiljer värdegemenskap från tendens? En värdegemenskap utgår från ett normsystem som omfattas helt eller till stora delar av de som lever under detta normsystem. En tendens å andra sidan kan vara ett resultat av detta normsystem, men är oaktat detta alltid en subjektiv värdering som utgår från den enskilde individen som förmedlar en uppgift i tal eller skrift.”
För att återgå till artikelförfattarna, de sk. filosoferna, så visar de direkt själva sin okunnighet om det som Vollmer Gerhard i ”Wissenschaftstheorie in Einsatz”, Stuttgart 1993, skrev som: ”Die wichtigkeit oder Bedeutung eines Problems hängt immer auch von subjektiven, bewer tendens Elementen ab”
Dvs. Vikten och/eller betydelsen av ett problem är alltid beroende av subjektiva värderings element.
Direkt efter ett inledande svammel följer i artikeln:
”Vi menar att abortlagen bör moderniseras. På samma sätt som Katolska kyrkan och andra religiöst färgade opinionsbildare har fel i tanken att abort är förkastligt under nästan alla omständigheter, hade 60- och 70-talens kvinnorörelse fel när den drev fram en abortlagstiftning som bygger på tanken att kvinnans rätt till sin egen kropp nästan alltid är överordnad fostrets.”
Hm…
* ‘Vi menar’ är och förblir en subjektiv värdering framförd utifrån den/de som för fram uppfattningens egen uppväxt, bakgrund och har inget med forskning och vetande att göra.
* ‘På samma sätt som Katolska kyrkan och andra religiöst färgade opinionsbildare.. hade 60- och 70-talens kvinnorörelse fel….‘ Här använder sig de sk. filosoferna av två av de största fallacies som varje vetenskapsteoretiker redan i grundkursen skall ha lärt sig att aldrig använda om de vill föra fram giltiga argument: Hänvisning till eller egen värdering av något/någon/någon grupp som giltiga experter/debattörer respektive nedvärdering av en annan grupp i detta fallet kvinnorörelsen under 60- och 70-talen.
* ”På samma sätt som nu levande generationers intressen är viktiga och bör ges hänsyn, råder det bred enighet om att kommande generationers intressen också har någon vikt…….Den nu levande generationen har ansvar för kommande generationer och måste ibland göra uppoffringar för att gynna framtida individer.
Slutsatsen blir därför att om framtida, potentiellt existerande individer tillskrivs moralisk vikt i klimatdiskussioner bör de även tillskrivas vikt i abortdiskussioner. Gör vi avvägningar mellan nuvarande och framtida generationer för klimatets skull bör vi göra en avvägning mellan den gravida kvinnans intressen och fostrets....” Visar på osedvanligt dålig kunskap om hur man analyserar argument och vad som ens kan leda till en giltig slutsats. (Som alla som läst vetenskapsteori vet, så innebär inte en ”giltig” slutsats att slutsatsen ens är sann eller hållbar utan måste i sig analyseras utifrån ny kunskap hela tiden).
Problemet för herrarna, de sk. filosoferna, är att de blandar äpplen, päron och rotfrukter. De har inte ens gjort en ansats till att visa att om A -> B och B kan leda till C i den sk. klimatdebatten (kuriosa idag har varje isbjörn 602 kvadratkilometer yta att röra sig på trots säsongsvisa nedgången. För övrigt är klimatdebattens sk. experter lika snurriga. Korrigering av CO2 värden runt jorden sker som jag skrivit om tidigare utifrån mätningar på en vulkan i Hawaiiområdet. Vulkaner spyr under hela sin existens ut varierande värden av CO2….)
Än mindre har herrarna visat att om A -> B och B hade kan leda till C i den sk. klimatdebatten, så är det tillämpligt på en blandning av A1->B1 och B2->C2 skulle kunna innebära att A1, B1, B2 och C2 ens teoretiskt skulle vara jämförbara med A, B och C.
Skrämmande att de vill visa upp sin okunskap.
I sin önskan att legitimera sin frågeställning tar herrarna ut svängarna och tar fram de yttersta alternativa subjektiva uppfattningarna:
”Vårt förslag är att abortlagen revideras så att den i stället för att dela in aborter i två kategorier, ”förbjudet” och ”tillåtet”, bör dela in aborter i tre kategorier:
Först har vi, precis som i dag, fall då abort är förbjudet. Det förefaller rimligt att hålla fast vid att det alltid bör vara förbjudet att göra abort, ”om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt”.
Den andra kategorin är fall när abort inte bara är tillåtet, utan samhället även har en skyldighet att assistera kvinnor som önskar avbryta sin graviditet. ……….
Slutligen har vi en ny, tredje kategori. Denna svarar mot de fall då det finns rimliga skäl att hävda att abort är både rätt och fel till en viss grad……..”
Observera ‘vårt förslag’ är en subjektiv värdering utifrån de sk. filosofernas egen ‘ryggsäck’. Värderingar om vad som är rimligt, bör vara tillåtet eller inte bör vara tillåtet, är alltid subjektiva värderingar utifrån betraktaren av det sk. problemets egen ståndpunkt. Har med tro inte med vetande att göra. Vetenskaplig analys av nödvändiga premisser som måste vara sanna samtidigt för att ett framfört argument skall kunna vara giltigt argument och leda till en hållbar slutsats saknas helt i artikeln utöver ”om det finns anledning antaga att fostret är livsdugligt”.
Att herrarna, för de är herrar, dessutom har mage att framföra sina sk. argument som vore de legitima inte bara giltiga utifrån vetenskapsteoretisk ståndpunkt, säger tyvärr för mycket om herrarna inget om problemet som finns med var gränsen för denna livsduglighet, som skulle kunna vara ett giltigt argument ledande till en hållbar slutsats, ligger. Men de är ju inte medicinare…..
Tillägg 19 april 00.31 Malin Lernfeldt: Empatilösa filosofer, GP 18 april 2011
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 