Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Geologiska undersökningar’

Med anledning av ”debattinlägg” på twitter avseende min bloggartikel Räkna med bråk eller vem betalar kostnaden för inställda tåg

Rekommenderad nattlitteratur för de som tänker uppfinna hjulet igen, vibrera i stället för traditionell pålning i 93 meter av Sveriges Skredfarligaste lera för nytt brobygge.

The information in this publication provides an introductory primer on understanding basic scientific facts about landslides—the different types of landslides, how they are initiated, and some basic information about how they can begin to be managed as a hazard.Landslide Types and Processes, Fact Sheet 2004-3072 U.S. Department of the Interior. U.S. Geological Survey July 2004

Landslides and Engineered Slopes. From the Past to the Future, Two Volumes + Two Volumes + CD-ROM: Proceedings of the 10th International Symposium on Landslides and Engineered Slopes, 30 June – 4 July 2008, Xi’an, China; Zuyu Chen, Jian-Min Zhang, Ken Ho, Fa-Quan Wu, Zhong-Kui Li
CRC Press, Jun 11, 2008
Har tyvärr ännu bara läst abstrakt resp enstaka artiklar. Har inte haft råd att köpa boken och handikapp gör det jobbigt att beställa till UB och läsa där. Jobbig backe.

Abstract
This article is dedicated to particularities of the formation of geoecological risks, whichneeds to be considered for sustainable development of the agriculture of the Republic of Moldova.Special attention is dedicated to hydrometeorological and pedologo-geomorphological risks. Risksrelated to heavy showers, droughts, ravine erosion and landsliding processes are described moredetailed
GEOECOLOGICAL RISK ANALYSIS FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT OF AGRICULTURE OF THE REPUBLIC OF MOLDOVA, Institute of Ecology and Geography, Moldavian Academy of Sciences, Republic of Moldova; Geographica Timisiensis, vol. 20, nr. 2, 2011 (pp.13-18)

Återkommer gärna med såväl enklare som mer biokemisk geologisk litteratur från akademiska världen….. Men inte i natt. Nu tänker jag sova.

Read Full Post »

I samband med Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän i slutet av 1930-talet gjordes terrängunderökningar, avvägningar, jordborrningar, inmätningar och analyser som visade på en hel del av de problemområden, för byggnation eller rättare sagt icke samt där det även var olämpligt att dra vatten- och/eller avloppsledningar pga skredrisk… Större delen av den undersökningen var klar 1939. Det har gått lång tid sedan dess. OM man från ansvarigt håll hade gått tillbaka och läst de gamla geologiska undersökningarna, så hade en del av det som nu är aktuellt redan åtgärdats. För övrigt hade man aldrig byggt den delen av E6:an som rasade vid Munkedal. Det sa min far, som var den som gjorde de geologiska undersökningarna redan när man började diskutera den dragningen att där inte bara var stor skredrisk utan att man borde gått in i berget för att säkra vägen.

Så det där med ny teknik. Den nya tekniken bygger på samma tekniska principer som den två på Göteborgs VA-verk tog fram i början av 1950-talet för att genom att skicka signal ner i jorden och få ‘retur’ i form av avvikelser där ledningar var trasiga och/eller där området under jorden hade viss typ av geologiska problem som måste åtgärdas. De två är döda. Den siste, min far, dog för fyra och ett halvt år sedan. Dokumentation av tekniska principen finns i arkiven för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1951-52…..

Riskerar att kana ner i havet, GP 25 juli 2012
Fler farliga områden hittas med ny teknik, GP 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, Expressen 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, SvD 25 juli 2012

Fler, säkert. Men flertalet av de värsta skredområdena var kända av Länstyrelsen i Göteborg och Bohuslän redan 1940! Skall vi sedan titta på området längs Göta Älv, så finns den utredningen publicerad i korthet i ett av VA-verkets utgivna skrifter från första halvan av 1940-talet. Att man inte hann göra något åt riskerna innan Surte och Götarasen torde till stor del ha berott på bristande pengar under slutet av och efter Andra Världskriget. Men kännedom fanns.

Read Full Post »

Innan den i artikeln nämnda diskussionen 1943 om en omarbetad version av den tidigare lokbaneutredningens förslag, så gjordes det något som inte nämns i artikeln – geologiska undersökningar. Jag vet för det var min egen avlidne far som gjort dessa i slutet av 1930-talet början av 1940-talet. Främsta orsaken till geologiska undersökningarna var inte att sikta mot tunnelbana utan att säkra trygg VA-utbyggnad och främst få rent vatten ut till alla delar av Göteborg samt kunna bygga avloppssystemen. Det som framkom var att stor del av Göteborg ligger, som väl alla som följt gungningarna i fastigheter på andra sidan Fattighusån i förhållande till det nybyggda Gamla Ullevi, på djupa lerlager. Göteborg har inte realistiska förutsättningar för att bygga tunnelbana. Gränsen går vid de nu aktuella förändringarna av tågtrafik under del av Göteborg. Inte ens det är precis gratis utan tvärs om.

I en stad där man för några få år sedan insåg att man inte hade realistisk möjlighet att byta ut alla nedlagda rör för vatten, kostnaderna är så stora att om man skulle satsat snittet av de pengar man lägger för att laga läckor, byta rör och dra nya ledningar helt och håller, så skulle det ta 120 år innan det blev klart. I en stad där man i stället valt att plasta in insidan på vattenrör, vilket ingalunda är ofarligt för plasten är inte ofarlig (den som påstår det vet inte vad han/hon talar om. Jag har själv arbetat med import och försäljning av de olika plasterna så jag vet), så får man börja komma ner på jorden och låta bli att slösa pengar på något som bara är fantasier. Tunnelbana passar Stockholms geologiska situation. Inte Göteborgs.

För mer information om risker m.m. om vatten se: Bo Wigilius, Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Dissertation Linköping 1988 ISBN 91-7870-346-8 De forskningsresultaten står sig än idag och har bara blivit allt mer aktuella.

Tunnelbana – idén som alltid går under, GP 4 juni 2012
Vagnar under jord snabbare och billigare, GP 4 juni 2012 IN YOUR DREAM!!! Var realist och glöm inte räkna på alla detaljer små som stora. I verkligheten blir den kostnaden så stor att den skulle kräva flera kronor höjd kommunalskatt för att ens tunnlarna skulle vara användningsbara, obs inte säkrade och utrustade än mindre försedda med stationer, tåg och vagnar. Snurren är snurren som lever i fantasivärldar. Så enkelt är det. Alla Sveriges städer är viktiga för att Sverige skall leva, men det innebär inte att de geologiska förhållandena är samma i alla städer!

Read Full Post »

och varifrån kom alla hållfasthets okunniga beslutsfattare i projekterande företag likväl som i kravspecskrivande tjänstemannaställning i Göteborgs kommun vägen?

Någon måtta på galenskaperna får det väl ändå vara. Det hade inte krävts mer än att gå ner i arkiven och titta på geologiska undersökningarna bl.a. från VA-verkets ritkontors tekniker med geologiska kunskaper under åren 1939-1954 för att få reda på att det fanns en mycket viktig orsak till att Nya Ullevi byggdes där det byggdes och att inte Gamla Ullevi som då stod redan då fick ge vika som plats för det Nya Ullevi……. leran under….. lerkvalité, grundvattennivåer, sättningsproblem mot Fattighusån och problem även med hur vattenledningsnätet skulle dras. Då räknade man med att det behövdes mycket djup pålning…… tänk vad enkelt det varit att göra bakgrundskontroll före samt skriva vettiga kravspecar som måste vara uppfyllda innan byggnationen…..

Nu tänker de stort…. verkligheten accepteras inte utan kartan skall fortsätta gälla….
Vibrationerna förbjuds, GP 17 februari 2011

Tja inte är det ‘Goa gubbar’ som fattar sådana tossiga beslut.

Read Full Post »

Det var ett av skälen till att Nya Ullevi, som ju är mycket större, INTE byggdes där det gamla låg. För problemen med leran runt Fattighusån och behov av pålning ner till berggrunden var kända från mätningar som gjordes i slutet på 30-talet och fram till 1950….

Det som förvånar är att ‘alla’ verkar så förvånade över att det i Göteborg där stor del av staden ligger på upp mot 20-30 meter lera, eller mer, kan hända att rörelser i byggnad fortplantar sig över till andra sidan ån. GP 9 augusti 2009

Read Full Post »