Friskola eller kommunal inte problemet

Problemet är tudelat:

* Oavsett huvudman, så SKALL svenska skolor leva upp till de kvalitativa krav som SKOLLAGEN ställer.

Konkret: De elever som enligt Skollagen har rätt till stöd, de skall få detta utan minsta protester och oavsett huvudman!

För de elever som behöver extra stöd, oavsett orsak, så är tidiga betyg viktiga. Omdömen som ges kan aldrig kvalitativt leva upp till att ha lika krav över hela landet och är ALLTID subjektiv uppfattning av respektive lärare. Helt omöjligt att ha lika krav utan att omdömen är betyg där godkänt är det betyg som skall ha uppnåtts. Betygskraven i Sverige är mycket solklara – de lärare som påstår annat är antingen icke ämnes- o stadiebehöriga, eller saknar själva ordkunskap och ordförståelse som de SKALL ha fått på Lärarhögskolor för att förstå.

Okunskapen om skillnaden mellan att lärare lär ut och elever lär in är stor i mediadebatten. Ex. En betygsstrid för mycket, DN Huvudledare 29 januari 2015 samt Lägg ned striden om tidiga betyg, GP ledarsidan 29 januari 2015 En av de viktigaste sakerna som Lärarhögskolan i Linköping lärde ut var: Det är skillnad på att Lära Snobben och få Snobben att LÄRA IN (= förstå det som lärs ut)

Betyg viktigast för de som behöver tidigt stöd
Ett betyg som visar att elev inte uppnått kursmålet i t.ex 4:an gör det klart för alla inklusive Förvaltningsdomstol att eleven inte fått det stöd som han/hon har rätt till enligt Skollagen. De elever som bäst behöver tidiga betyg enligt ALL Skolforskning som görs på Vetenskapsteoretiska grunder.

Vetenskaplig forskning saknar oftast i skolforskning i Sverige
All forskning som görs på Vetenskapsteoretiska grunder bygger som minst på att Fallacies ALDRIG används. Ad Hoc är ett i skoldebatten vanligt förekommande Fallacie. Ad Hoc innebär användande av irrelevanta exempel, antaganden eller subjektiva värderingar i argumentationen utan att göra klart att det är personliga/subjektiva värderingar.

– Fallacies och Cirkelbevis bevisar aldrig någonting annat än okunskap om vetenskaplighet hos den som använder dem. Viktigt att veta är att Konsensus är en politisk term – Inte en vetenskapsteoretisk gångbar term. Skälet är mycket enkelt:

Det saknar betydelse hur många som tror på en slutsats – även 99% kan ha fel! Ett vanligt förekommande fel är att tro på sk. experter – kallas i vetenskapsteori samt retorik för argumentum ab auctoritate. Fallacie som visar att den som använder det själv saknar giltigt argument för sin ståndpunkt.

* Oavsett utförare av utbildningsuppdraget, Friskola eller Kommunalskola, Skall pengar som är öronmärkta till elever gå till eleverna.

Det skall inte vara möjligt att föra över dessa pengarna till andra konton, kommunala eller privata. Det skall också oavsett utövare finnas avsatta medel så att ingen elev oavsett utövare råkar ut för att under ett stadie tvingas byta skola. Detta uppkommer i friskolevärlden om skola läggs ner p.g.a. brist på pengar samt i den kommunala världen när man tvingar elever att byta skola då skola läggs ner för att nämnd/kommun vill spara pengar!

Konkret: Inga skolpengar bör få gå till andra konton inom någon kommunalförvaltning eller till vinstutdelning i friskola innan pengar avsatts för att trygga elevers skolgång som minst 3 år (till att börja med) Bör vara lika självklart som att utförare av kollektivtrafik kan variera men att kraven ställs så höga att resenärerna inte drabbas av indragna turer/linjer p.g.a. vem som utför kollektivtrafiken.

Read Full Post »

Kommunerna dåliga huvudmän

Jag är moderat väljare. Utbildad SO-lärare. Inte kunnat jobba senaste åren pga 2 olyckstillfällen med mellanliggande överfall. Men har om inte daglig så nästan daglig kontakt med unga människor. Unga vuxna som definitivt inte mår så bra som de borde göra. Mycket för att vuxna sviker dem. Frånvarande närvarande föräldrar och att skolan ser ut som den gör. Skolan har i stort sett från den dagen Grundskolan infördes. Kunskapskraven sjönk runt 1970. Såväl när det gäller ämneskunskaper i Grundskolan som i ett flertal Naturvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga ämnen på Universitet samt Högskolor!

Kvart i elva i går kväll satt jag på Mölnlycke Terminalen väntande på Grön Express till stan. En bit vid sidan om mig stod två grabbar och diskuterade. Hade det inte varit år 2014, så hade båda kunnat vara hämtade stilmässigt, hår och kläder, från ”mitt” 60-tal. Men där slutade likheterna. Aldrig någonsin hörde jag på 60-talet en enda säga att den kände sig som ett misslyckande. Kunde inte låta bli att reagera. Killarna hade alldeles innan pratat om hur de hela tiden såg till att ha jobb, vilket som helst. så misslyckande bara för att ena killens äldre halvbror lyckats läsa in och bli psykolog, det förstod jag inte. Sa till killen som hade sagt att han kände sig misslyckad, ursäkta att jag råkade höra, men hur kan du känna dig misslyckad, du ser till att du alltid har jobb och du har skaffat dig en liten men ändå egen lägenhet. Vad har du för drömmar och kan du visualisera drömmarna så att de kan bli ett extra tillskott till det du tjänar tills dess att du kan förhoppningsvis kan leva på dem, då är du inget misslyckande. Killen sken upp. Hans kompis och jag pratade i väntan på bussen en hel del. Men som alltid skymtade tre viktiga bitar:

* Det är viktigt inte bara att bli sedd utan också att få veta att Man duger. Inte bara duger utan att man vet mål och om man inte klarar målen HUR man skall göra för att nå målen.

* Det är viktigt att föräldrar VÅGAR vara föräldrar. Inte bara rutinmässigt använder sig av kvalitetstid, vad nu det är för något, men framför allt finns där och stärker det som är bra samt lyssnar in och finns där att stötta om det behövs. I detta ingår att vara råmodell, sätta gränser och våga stå för de gränserna. Eberhard, Skolan tar stryk när barn tillåts vara gränslösa, GP 27 december 2013

Dagens föräldrar vill ha en annan typ av relation till sina barn än tidigare generationer. Men det betyder inte, som David Eberhard menar, att föräldrar inte ”lärt sig” att sätta gränser, skriver Ingrid Bosseldal.Ingrid Bosseldal om Davi Eberhards bok hur barnen tog makten, GP kulturnöje 4 januari 2014 Undrar vilket parallellt universum Ingrid Bossedal lever i? Att hon använder sig av en sociolog som första referens säger tyvärr allt. En sociolog är inte ämnes- och stadieutbildad lärare normalt sett. De få som har kombinationen har sällan hennes uppfattning! Dagens föräldrar KAN normalt sett inte sätta gränser. Dagens föräldrar klarar inte av att både vara auktoritet, våga vara föräldrar samt finnas där utan att korsa linjen mellan att vara förälder och att vara kompis med sitt barn! Förälder är man hela livet. Inser man inte det, så är det stor risk att man som förälder blir sittande ensam på ålderdomshemmet! Det gäller att finnas där NÄR barnet behöver. Inte när man kan pula in det på sitt eget schema!

* I skolans värld är det viktigt att det finns väldigt välutbildade lärare som orkar engagera sig i sina elever. Det krävs inte bara ämnesutbildning kompletterad eller invävd i lärarutbildning. Det krävs mycket god ämnesutbildning. Som en huvudlärare på en skola jag arbetade 2002-2003 sa Man skall kunna gå in och skjuta från höften. Har något hänt i klassen, skolan, området eller något stort i världen, eller om någon elev ställer en fråga, så skall man som lärare kunna lägga sin planering åt sidan för att reda ut den biten INNAN man återgår till sin planering eller ändrar om i den Det räcker alltså inte med bara engagerade vuxna utan det krävs engagerade lärare.

Hur i hela fridens namn skall någon lärare orka med detta undrar säkert Du? Problemet idag ligger i att en lärare inte bara behöver vara lärare. Läraren behöver också vara socialarbetare, biträdande förälder, ersätta skolsköterskan som bortrationaliserats sedan vi på min tid hade skolsköterska som minst halva dagen, arbeta som extra städare – dvs plocka upp efter eleverna inklusive ta bort tuggummin samt ställa i ordning klassrummet EFTER lektionerna. Sedan gör det inte saken bättre att det lugn som inte bara sk. bokstavsbarn behöver helt saknas i de allra flesta svenska klassrum. Det är inte ok att ha mobil i klassrum oavsett vad SKOLVERKET fått för sig. Det är inte ok att springa omkring i klassrum, ropa högt till kompisar, lyssna på musik annat än med öronsnäcka när det är tyst läsning (vilket sällan fungerar idag) och det är absolut inte ok att elever springer ut för att hämta böcker, pennor eller annat SOM DE SKULLE TAGIT MED TILL LEKTIONEN!

Men ett av de största problemen är att alldeles för många lärare har varit obehöriga lärare. 30 000 obehöriga lärare har i åratal, Norah4you 31 juli 2013. Vilket till stor del berott på att kommunerna använt osthyvel och tårtspade för att spara pengar på skolorna! En svensk skola idag har inte alls de kvalitativa läromedel eller den för eleverna hälsomässigt bästa maten. Sedan kan det låta fint att alla elever ‘skall’ få läsplatta/laptop och att det finns aldrig så fina namn på maträtterna! Det som kommunerna sparar i form av dålig satsning på skolan allt från läromedel över låga lärarlöner för ämnes- och stadiebehöriga lärare via undermålig skolmat alternativt i bästa fall skaplig skolmat som eleverna i vissa fall inte har mer än 20-30 minuter att stå i kö för att slänga i sig,
all den besparingen är en pyrrhusbesparing för den kommer igen i stor del av den numera existerande, fanns inte på min tid – då fanns folkhögskolor, Grundvuxutbildningen där många som slussats igenom systemet inte har kunskaperna de behöver eller hoppat av från….

Kommunala skolor bör få konkurrera på lika villkor som Friskolorna. MEN, och det är ett viktigt men – Kommuner och Landsting bör ge blanka den i att vara Huvudmän. Utförare kan variera och bör godkännas efter mycket strikta regler om VAD som krävs i form av kvalité, tillhandahållande av skolbibliotek och god skolhälsovård samt kvalitetskrav på såväl städning som rektorernas utbildning. Detta kräver Staten som Huvudman. Säger jag som är Moderat väljare.

Ett annat att problem med Kommunerna som Huvudmän är att det aldrig någonsin blir lika villkor för elever som bor i en glesbygdskommun med knal ekonomi som det blir i en kommun med stora skatteintäkter. Där hjälper aldrig sk. utjämning av skatterna. För politikerna har i många år använt osthyvel och tårtspade som jag sade tidigare.

Staten som Huvudman, Skolverket bör tillföras ett större antal välutbildade pedagoger med den gamla lektorskompetensen som utöver att de är knutna till Lärarhögskolor på del av sin arbetstid också får använda minst halva sin arbetstid som skolinspektörer. Det krävs kunskap för att se var brister på kunskap eller brister i pedagogisk, didaktisk och metodisk utlärning ges.

Vi säger nej till att göra den svenska skolan statlig, Tomas Tobé, ordförande i riksdagens utbildningsutskott och utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna på DN debatt 4 januari 2014 Det krävs som sagt kunskap och erfarenhet, inte bara erfarenhet varken från läraryrket eller som politiker som satsat på skolfrågor, för att kunna se var bristerna finns. Sedan är det inte något glädjande att vi i Moderaterna har en talesman i dessa frågor som inte ser helheten just pga av avsaknaden av denna kombination.

”Jag står för det jag tycker när det blåser”, Utbildningsminister Jan Björklund (FP) i Aftonbladet 4 januari 2014 Björklund har helt rätt i denna frågan liksom VAR ansvaret för den uppkomna skolsituationen ligger! Se även Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013

Kommunerna är dåliga huvudmän för skolan. Det var en av de tokigaste av många tokiga ideér Göran Persson (S) kom på. Lika dålig som påståendet att GP ”lånade” från pensionärernas pension och ”skulle” betala tillbaka men aldrig gjorde det. Staten bör vara huvudman för den obligatoriska skolan men utförarna kan vara kommuner eller friskolor. Det som är viktigt är att de som skall formulera kravspecarna inte bara tittar på Skollagen, Kursplaner o.s.v. utan noga gör klart vilka kvalitétskraven SKALL vara!

Read Full Post »