Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Första enkammarriksdagsvalet’

Är Sverige demokratiskt längre? Ärligt talat så började jag fundera redan under Göran Perssons sista regeringsår. Det var då svenska kommuner utökade osthyveln som for fram över vård-, skola- och omsorgskostnader men ökade även på dessa konton kostnaderna för konsulter och omorganisation. Under Göran Perssons första regeringsperiod hade S-regering hunnit med att ”låna” från Sveriges pensionärer. Ett lån som S-regering gång på gång lovade var ett lån…. aldrig att de ens betalade tillbaka räntan. Lönerna för Sveriges ledande politiker i regering, riksdag, stat och kommun ökade medan detaljstyrningen av vad Sveriges Kommuner och Landsting ansåg att en lärare skulle hinna med utan att ens få följa med de i riksdagens ökade löner, den skall vi bara inte tala om.

Försämring på vård och omsorgsområdet gjorde det svårare för fattigpensionärer, änkor och de som varit långtidssjuka innan pensioneringen. Men värst drabbades de ändå av att färre och färre sjuksköterskor och läkare ansåg sig ha råd att på de dåliga villkor som rådde för vidareutbildning få den för samhället viktiga specialistutbildning som behövdes INNAN krigsgenerationens barn gick i pension.

Redan under 70-talet när jag läste Samhällskunskap diskuterades Sveriges Grundlagar och tillämpningen av dem. Vi var ju då på väg att få ny Grundlagsreform för att passa Enkammarriksdagen. Det som diskuterades var huruvida det valsystem vi hade enligt gamla Grundlagen och skulle få enligt förarbeten som pågick till den nya var demokratiskt eller ej. Det jag talar om är det vi i Samhällskunskapen, åtminstone ämnes- och stadiebehöriga lärare, kallade representativt val var riktigt demokratiskt.

Samhället hade förändrats drastiskt sedan 1809 års Regeringsform. (Upptäcker just att korrigerings-/desinformationsnisse varit framme på avsnittet Grundlagar i Wikipedia. Så såg inte sidan ut före valet september 2014) Det gamla bondesamhället hade under 1800-talet mer och mer övergått i det tidiga industrialiserade samhället. Människor hade flyttat till storstaden där andra jobb än hemmadotter, tjänstefolk eller hjon varit det som stått kvinnor till buds om de inte lyckats gifta sig och gifta sig med en man som hade säkert arbete eller som minst ägde ett torp. Det gamla samhället där i äldre tider byäldste kände alla och där våra förfäder ända sedan förvikingatid hade haft lagar som reglerade hur brott skulle beivras….

ett av de äldsta kända ”svenska” rättsliga dokumenten. Dokumentet är i form av en runsten från Oklunda i Östra Husby socken. Stenen från runt 900 e.Kr talar om ett dråp som Gunnar begått. Det intressanta är att den använder termer som vi väl känner till ännu idag. Detta 400 år innan våra äldsta landskapslagar är kända. Termer som han flydde saker (jfr sak-skyldig), straffet blev undanröjt, han vann förlikning. Utdrag ur Johansson Inger E, Vattenvägarna in mot Roxen i äldre tider, C-uppsats Historia Linköpings Universitet där mina källor var: Danielsson Hilda, Östgötarna under forna tider, ur Östergötland red. Lindell Thord, Östgöta Nation, Stockholm 1937 sid 169 samt Moberg Lennart, Om de Nordiska nasalassimilationerna mp>pp, nt>tt, nk>kk, Uppsala 1944, sid 202.

Hur den som var lagman valdes vet vi väldigt lite om ända fram till under Medeltiden. Lite grann vet vi då utifrån att världens bäst utredda släkt som jag själv tillhör, Långarydssläkten, hade en lagman i Långaryd som anfader i mitten av 1600-talet. Vi vet en hel del om hur riksdagsmän till Ståndsriksdagen valdes, än vad svensken i gemen vet att Hjalmar Branting, näst August Palm den mest kände av de tidiga socialdemokraterna, valdes in på mandat vi idag skulle kalla Folkpartistiskt 😉 Av något oförklarligt skäl (?) har allt detta förtigits av Socialdemokraterna under deras långa regeringsperiod som slutade år 1976 med den första Borgerliga regeringen under många långa årtionden…

Exakt hur val till Sveriges Andra kammare gick till har vi också väldigt lite aning om när vi kommer ner på detaljer. Vi vet t.ex. inte mycket om hur valsedlar delades ut/fanns tillgängliga i vallokalen innan vi själva nu äldre följde med våra föräldrar dit när de röstade. Om vi ens minns det….

Vid den här tiden i maj förra året kom den tyske läkaren Christian Dworeck för första gången i kontakt med valproceduren i Sverige. Det var val till Europaparlamentet och i kön till bordet med valsedlar gjorde han en upptäckt. Det gick att se vilket parti nästan alla framför honom skulle rösta på.

”Jag blev chockad”, säger han till DN. Christian Dworeck berättar att han gick till fem olika vallokaler i Göteborg för att se om det fanns en plats där det gick att ta valsedlar i avskildhet. Till slut gav han upp och plockade med sig alla lappar bakom skärmen. Sedan skrev han ett brev till EU-kommissionen.

Det är myndigheternas uppgift att bevara valhemligheten, inte väljarnas, hävdar Christian Dworeck. I Bryssel, där man var ovetande om det svenska upplägget, tog man först inte historien på allvar. Dworeck blev tvungen att återkomma med fler detaljer. Och i februari skickade EU-kommissionens direktör för grundläggande rättigheter en skrivelse till regeringen.

Enligt EU:s rättighetsstadga ska folkets företrädare väljas i allmänna, direkta, fria och hemliga val. Lever Sverige upp till kraven? EU-kommissionen är inte så säker. Att väljarna måste bevara valhemligheten genom en aktiv handling kan innebära ett brott mot demokratins principer.En svensk hemlighet, DN huvudledaren 18 maj 2015

Det vi också vet, är att när skolan blev kommunal angelägenhet, speciellt när osthyveln för att spara på kostnaderna för Sveriges ungas bildning – inte bara utbildning (!!!) ersattes med tårtspade samtidigt som kommunerna ökade sina konsultkostnader och kostnader på konton som det inte fanns lagkrav på, så råkade många barn illa ut. Vi ser resultatet idag. Allt från minskat antal svenska Nobelpristagare till att barn med särskilda behov inte får Rättigheter som de har Skollagen och Regeringsformens 1 kap 2§ i ryggen för….

I ett pressmeddelande skriver politikerna att de ser en risk för att ytterligare besparingar kan leda till fler sjukskrivningar.

– Vi i stadsdelsnämnden delar oron över de stora barngrupperna, men tyvärr har vi inte haft tillräckligt med resurser för att göra något åt det, säger Camilla Widman.

Hon förklarar att kommunledningen fått information om situationen i Askim-Frölunda-Högsbo. Hennes förhoppning är att de rödgrönrosa kommer att avsätta mer pengar till skola och förskola i den budget som presenteras i morgon tisdag.

– Men vi väntar också på nationella beslut om ökade resurser till kommunerna. Allt hänger ihop, avslutar Camilla Widman.33 rektorer slår larm om för stora sparkrav, GP 18 maj 2015 Rödgröna Göteborgsröran har aldrig förnekat sig utgifter för konsulter, resor till Cannes eller helt geologiskt förkastliga drömmar om en hållplats i Haga i 53 meter av Sveriges mest skredfarliga lera… men tårtspaden kom fram redan samma dag som Socialdemokraterna kom till ledning av Göteborg. Detta trots att vi hade Göran Johanssson (S) som försökt stoppa de idéer som var minst demokratiskt förankrade.

Kommuner runt landet fick under Göran Perssons S-regering Wärnerssonska pengar som var öronmärkta till skolan. Vad gjorde kommunerna? Höjde den kostnad som respektive skola skulle betala för sina lokaler. Man gav centralt med ena handen men handen som var nere i den lokala smeten tog tillbaka allt och mer därtill! Kan det ens med beaktande av formuleringarna i Kommunallagen och vad som gäller Sveriges kommuner enligt Regeringsformen anses vara demokratiskt?

VIKTIGT. För att varje svensk elev skall få den utbildningsmöjlighet som Skollagen kräver, så krävs det att Föräldrar, politiker samt alla vuxna ERKÄNNER ELEVERNAS RÄTT TILL LUGN OCH ARBETSRO I KLASSRUMMET PÅ SAMMA SÄTT SOM DE SJÄLVA KRÄVER VIA FACK OCH ARBETSLAGSTIFTNING ATT FÅ HA DET PÅ SINA ARBETSPLATSER. Barn är inte små vuxna. De växer upp och kräver som växterna i trädgården ro samt att få utvecklas i sin egen taktBarn, unga – Föräldrars ansvar, skolans och samhällets

Vi får de källkritiska ögon hos uppväxande släktet vi sår. Med lallandet som varit har det varit svårt för alla unga att se igenom de röda dimmor som kallat Sveriges representativa system för verkligt demokratiskt. Jag minns när Ruffa Alving, Bangs dotter, som hade en resttenta i Statskunskap (numera kallat Statsvetenskap) fick i uppdrag att tillsammans med mig skriva ett PM där vi jämförde Sveriges Grundlagar med Frankrikes och det i media samt av vänstervågens politiker hatade USA (främst för Vietnamkriget). Vi fann att USA:s Konstitution till skillnad från de hyllade svenska Grundlagarna (då 1809 års regeringsform) var avsevärt mer genomtänkta när det gällde Amerikaners rättigheter t.o.m. gentemot Amerikansk president än dessa. Ja när vi satt och skrev hemma hos Ruffa som med sin man hyrde ett underbart hus i Örgryte med runt fönster i trappan upp till andra våningen, då fann vi att USA:s konstitution gav mer Rättigheter och ställde högsta krav t.o.m. på presidenten än vad Frankrikes Konstitution gav…… sedan kom Watergateaffären. 😛

Men i Sverige så hyllades sedan den nya svenska Regeringsformen av 1974 inte minst efter första enkammarriksdagsvalet.
Var vi ens då riktigt demokratiska? För demokratibegreppet se: Demokrati, fakta om demokrati

Svenska skolan stöter bort särskilt begåvade barn

Read Full Post »