Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Företagsekonomi’

hur det står till med helhetskunskaperna i det ena och det andra ämnet hos SEB:s chef Annika Falkengren. Har i och för sig, utan att kommentera det här eller annorstädes, höjt ögonbrynen mer än en gång efter hennes mycket samhällsmässigt oinitierade uttalanden vid ena och andra tillfället under åren. Vad hon hade som gjorde att hon blev SEB:s chef har hon förmodligen glömt på vägen. Som någon sa en gång: På toppen blir folk fartblinda……

SEB:s chef Annika Falkengren vill öka utdelningen till ägarna.

– Det är inte orimligt att hälften av bankernas vinster går tillbaka till ägarna, säger hon till DNSEB-chefen vill ge ännu mer till ägarna, Expressen 24 december 2013

SEB-VD: Hälften av vinsten till ägarna är inte orimligt, DN 24 december 2013

Hur någon som torde läst matematik och ekonomi kan undgå att inse att det aldrig någonsin är företagsvänligt att gröpa ur företagets vinster och ge bort till ägare på det sättet, DET övergår mitt förstånd. Men så har SEB sjunkit i mitt och mångas sätt att se på banker under hennes år vid makten. Talar inte om att bankerna skall ha samhällsansvar, även om de borde ha det. Talar inte om ideologi kontra verkligt läge. Talar om något annat som är så enkelt att varje person som gick i den gamla skolan och går tillbaka till sina matematikböckers exempel på procentberäkningar borde känna till: Man konsoliderar inte ett företag (eller en bank) genom att gröpa ur utan genom att öka företagets verkliga värde. Det är inte antalet transaktioner ett år som talar om huruvida dessa transaktionerna på lång sikt innebär vinst eller förlust så att ta ut 50% av vinsten är detsamma som om en fågel sitter på en kvist och hackar inåt: Förr eller senare väger fågeln mer än vad kvisten kan bära. Sedan är det en helt annan sak som vissa etiskt realistiskt borde inse: Ingen av oss kan ta med oss något när vi slutligen går.

Om sedan fler banker resonerar lika tokigt som SEB, så innebär inte det att deras bedömningar är rimligare för det…. Banker väntas slå rekord i utdelning, DN 20 december 2013

Read Full Post »

jag måste verkligen ha missförstått inte bara något utan en hel del när jag läst ekonomi samt arbetat på ekonomiavdelning. För hur är det annars möjligt att Attendos ägare som inte får sålt Attendo tycks tro att Attendo blir mer solvent och/eller säljbart om ägaren ökar företagets skuld med 1 miljard som ägaren tar ut i vinst?
Riskkapitalister plockar ut miljard ur vårdjätte, di.se 15 augusti 2013

Handlar inte som många tycks tro om att det är det allmänna = staten som betalar, för i ärlighetens namn tvingas de gamla själva betala för sitt boende, söka bostadsbidrag om pengarna, läs pension och andra tillgångar, inte räcker till.

För efter mycket om och men blev det ju ett förbehållsbelopp i början av 2000-talet som satte stopp för extrema avgifter som en del kommuner förut tog. (Ännu bättre blev det under Alliansen. Se vilka lagändringar som kommit till efter 2006 i Socialtjänstlagen nedan)

Sociatltjänstlagen 2001:453

Kapitel 8 Avgifter

5 § Den enskildes avgifter får
1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 § sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet,
2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. Lag (2010:250).

6 § Avgifterna enligt 5 § får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas enligt 4 §. Lag (2001:847).

7 § Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 § ska dock inget förbehåll göras.

Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8 §, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av
1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller
2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor.

Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Lag (2009:1233)..

Så det är ju inte så att privata bolag inom äldrevården och/eller kommunala äldreboenden/hemtjänst etc enbart får sina intäkter av Statliga medel. Men det är ju inte det det är frågan om – frågan är rent principiell: Är det möjligt att öka skulderna för ett företag/en kommunalverksamhet oavsett utförare utan att riskera urholka grunden för verksamheten?
Den frågan är egentligen många som borde ställa sig oavsett vilken verksamhet vi talar om. Alltså inte bara när det gäller den sk. Välfärdssektorn (som de gamle betalt skatt och slitit för att vi skall få men ändå tvingas betala dyrt för ändå….)

Att det sedan sticker i ögonen när det handlar om vårdbolag ställer bara saken på sin spets. Om det är tillåtet oavsett var och vilken verksamhet att företags aktieägare urholkar ett företags möjligheter genom att öka skuldsättning med 25% av tidigare skuldsättning och dessutom dela ut pengarna till sig själva, då borde väl det vara dags att fundera på detta rent generellt. Inte bara när det gäller sk. välfärdssektorn.

Ägare plockar ut miljard ur Attendo, DN 16 augusti 2013
Ägare plockar ut miljard ur Attendo, SvD 16 augusti 2013
Ägare plockar ut miljard ur Attendo, DN 16 augusti 2013
Attendos ägare plockar ut en miljard ur företaget, Aftonbladet 16 augusti 2013 Alltså jag måste missförstått – är det ens lagligt att plocka ut en miljard som inte finns för att genom ökad skuldsättning/lån dela ut pengarna till aktieägarna? Förvisso torde Attendo ha tillgångar också. Men om bolaget inte går att sälja, var finns då tillgångarna som gör att någon är så dum (enligt min uppfattning) att den lånar ut en miljard till bolaget?

Read Full Post »

Måla bilder,
stora bilder,
skriv ner orden,
tänk på dem,
och måla dem igen

© Inger E Jönsson (nu Johansson) 1967

Vi har alla vårt eget sätt att validera och analysera. Innan jag går vidare med det som är huvudfrågeställningen i denna bloggartikel kanske jag skall tala om att jag är positivistholist. Holism är ett vetenskapligt förhållningssätt, där man innan analys ser till att få in så mycket uppgifter som möjligt från så många områden som möjligt. Positivism hoppas jag att är mer väl känt. I korthet är en positivistholist en person som för att kunna måla en bild av verkligheten tar in så mycket uppgifter som möjligt för att sedan analysera dem efter positivistiska analysmetoder och förhållningssätt. Det man får fram efter detta är det som ger en mer realistisk bild än den verkliga verkligheten i problemställningar, hypotesers hållbarhet o.s.v. Det jag nedan försöker ge mig på är hur människor i praktisk företagsekonomi gröper ur marken under trädet på vars kvist som murknar mer och mer de själva sitter på.
För mer info om holismse gärna Wikipedia som tar upp det viktigaste i den biten,

Eurokrisen

Utgångspunkten för analysen nedan är två helt skilda synsätt på ekonomiska problem på lands- och EU-nivå. Den första är från dagens ledarsida i Expressen. Den inslagna vägen fungerar inte. Frågan är bara vad det är som görs fel och hur alternativen ser ut. För vänstern och Dagens Nyheters ledarsida är saken enkel. Det är åtstramningspolitiken som är ensam bov i dramat och om bara Tyskland slutade snåla skulle krisen hävas och Europa andas morgonluft igen. Vänstern förenklar eurokrisen, Anna Dahlberg på Expressens ledarsida 28 april 2013 Och jag håller helt med henne att det inte är möjligt att utan åtstramningar i de länder som överspenderat, för det är det det är frågan om, utan att kompensera med tillräckliga intäkter i form av skatter och avgifter på andra sidan i bokföringen. Det är bara det att det drabbar fel grupper, äldre, sjuka och låginkomsttagare hårdast. Jag håller också med henne om att det är helt orealistiskt att Tyskland som själva har en statsskuld på 80% av BNP skulle klara att bära upp och ekonomiskt gå in för att stimulera efterfrågan och höja standarden i hela EU, inte ens i Euroområdet.

Den andra artikeln är från DN Vid det här laget borde det dock inte krävas något dataprogram för att upptäcka vad åtstramningspolitiken lett till. Det räcker att ta del av den mest grundläggande ekonomiska statistik för att se hur illa Europa mår. Peter Wolodarski: Ska ett räknefel få Europas ledare att vakna, DN ledarsidan 28 april 2013 Vad åtstramningspolitiken lett till, är en bit av det hela. För det är fel grupper som drabbats av den. Så långt kan jag hålla med. Men inte en millimeter mer. För det går inte i längden eller ens för kortare tid att under nödår äta upp morgondagens sådd. Det är nämligen det som redan har skett när det gäller de stora lånen till ett antal Euroländer. Andra Euroländer, t.ex. Finland och Tyskland har lånat ut stora summor som man i Tysklands fall inte hade och som man i EU för att säkra Euron låtit tryckpressen gå utan tanke på morgondagen.

Men för att förstå problematiken ordentligt måste man ner närmast på golvnivå, dvs börja med det som är den stora biten med eller utan en sk. Tobinskatt: Bankerna. Något gick snett någon gång för länge sedan. Exakt när har jag inte lyckats spåra. Men i och med att bankerna å ena sidan kunnat låna ut pengar de i verkligheten inte haft inlånade, vilket i sig har varit en stimulans för ekonomin jag inte förnekar, å andra sidan tillåtet höga chefsnivåer från VD och ner att få bonus på transaktioner och genomförda lån samt det t.o.m. innan beräknade intäkter för bankens totala affärer varit annat än framtida vinster, så har banker tillåtits att gräva under bankträdet som att näringen genom rötterna inte nått fram ens om den och vatten funnits inom räckhåll.

Detta förfaringssätt har sedan spritt sig i samhället. Till företag och till och med till myndigheter. Inte nog att man ‘investerat’ och betalat ut ‘bonus’ samt höjt högsta lönerna till helt orimliga nivåer. Man har också investerat pengar man inte haft framme. Detta förfaringssätt märktes redan i mitten på 80-talet i företag och kommunala myndigheter i Sverige. Sverige fick som alla vet ett problem som stod oss dyrt. Att man från myndigheters håll ‘investerat’ i bidragssverige förbättrade inte totala situationen. Vi gjorde då ett av de fel som PIGS-länderna gjort sedan. Det som skiljer är dock att vi till skillnad från t.ex. Grekland och Irland inte hade en ekonomi som växte pga stora utrikeslån utan att det fanns egen exportindustri eller annan intäktskälla som grund. Vi hade vår exportindustri och inte minst vår järnmalm samt fördelarna av att inte varit med i Andra Världskriget utan hunnit bygga upp en form av välfärdssamhälle innan vi började låna.

Den andra delen av problemet är, enligt mitt sätt att se efter analys, att det aldrig någonsin är vettigt att låna till att betala gamla lån och räntor på dessa. Det fungerar inte för enskilda. Det fungerar inte för företag som inte har motsvarande substansiellt värde som säkerhet och det fungerar absolut inte på landsnivå. Än mindre på Euronivå. Vad som förlänger den ekonomiska krisen i Europa är enligt min analys tre allvarliga bitar:

* Ett land som lånar kan inte annat än enstaka år låna för att betala gammalt lån. Skulden ökar och blir ohanterlig.
* Inget land kan investera sig ur en ekonomisk kris på pengar som inte landet redan har i statskassan eller kan förutsättas få igen i skatteintäkter och eller minskade utgifter. Det måste vara realistiskt. Man kan inte äta av kakan innan axen är mogen och mjölet står på bordet.
* Det är heller inte realistiskt att göra nedskärningar som drabbar den 10-del som redan har det svårt. Det är dags att statsledningar inser att de skatteintäkter de har inte är deras egna pengar så att man som i Greklands fall slösat och fortsätter slösa på det ena eller andra sättet samtidigt som det finns de som med sänkt pension under existensminimum haft svår vinter åter igen.

Sverige

Vi har samma ekonomiskasyndrom i Sverige så väl vad det gäller banker som när det gäller kommuner. Det är inte bara i Göteborg, se Göteborgsröran, Norah4you flik utan har pågått länge. Jag satt en gång runt 1990-91 under en praktik i min omskolning till SO-lärare innan benbrottet som blev ett långt avbrott och lyssnade på en konsult i Linköpings Kommun som för en skolas samtliga anställda förklarade varför lärare inte kunde få den lönehöjning på 1000 kr i månaden som lärarna önskat. Det var bara det, att jag av annat skäl råkade veta vad konsulten hade i total ersättning för sitt uppdrag. Räknade snabbt ut den summan per år delat på antalet lärare i kommunen, dvs jag räknade inte med Linköpings Kommuns övriga kostnader för all administration och politiska beslut runt den konsultens anställning och jobb. Summan av kardemumman, som jag av förklarliga skäl som ute på lärarpraktik fick hålla tyst om, var att varje lärare i Linköpings Kommun på den kostnad som konsulten innebar skulle kunnat få mellan 1.800 kr och 2000 kr per månad mer i lön när sociala avgifterna räknats ovanpå……
Hög tid att slopa överskottsmålet, Aftonbladet 29 april 2013

Slutkommentar

Det finns de som gnäller över att investerare tjänar pengar på sin investering. En vinst som så länge den är inom rimlighetens nivåer jag är helt för. Men samtidigt så glömmer samma gnällande personer bort att de själva och att andra från företagsnivåer via banker likaväl som i lokala kommuner/styrelseområden upp till landsnivåer äter upp mer än det som ev. skulle blivit överskott och vinst.

Det gäller att rätta mun efter matsäcken och att bättre förbereda sig för hårdare tider. Dvs att se till att inte slösa med pengar man inte har och inte har rimliga möjligheter att betala av om man lånar till utgifterna. Sedan får man aldrig någonsin på politikerhåll glömma att STATEN kan aldrig skapa jobb annat än genom att öka utgifterna på den Offentliga sidan. Vilket inte ger någon bra förutsättning för någon statskassa. Det Staten kan göra är att förbättra förutsättningarna för att jobb skall kunna skapas på den privata sidan.

Read Full Post »

bygger inte upp ett samhälle utan urholkar det! Som röstande på Alliansen tackar jag självfallet de Rödgröna som i ökad skara tävlar om priset att bli Alliansens bästa reklampelare!

DN har rätt i sin huvudledare:Mer av samma, DN Huvudledare 7 september 2009

Titta lite närmare på följade floskelfyllda ordharader:
* ARBETSLÖSHETENArbetslösheten. Arbetslösheten är regeringens stora misslyckande och framtidens stora utmaning. Det handlar om att vända tolv procents arbetslöshet till full sysselsättning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med tydliga prioriteringar. Vi vill investera i människor så att de kan ta nya jobb när ekonomin vänder. Vi ser stora behov av att utveckla arbetslivet genom att stärka de anställdas inflytande och få bort osunda arbetsmiljöer. Vi vill också se en nära samverkan mellan stat och näringsliv för att stimulera moderna konkurrenskraftiga företag. Vår gemensamma arbetsgrupp för jobb och ekonomi kommer i början av nästa år att presentera ett gemensamt rödgrönt program för nya och bättre jobb.” Så skall vi göra Sverige till ett bättre land att leva i, Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) 6 september 2009

1. Hallå! Ett obevisat antagande, att det skulle vara Alliansens fel att Sverige som är exportberoende förlorat så många order att människor förlorat jobbet, är ett obevisat antagande OCH KAN INTE ANVÄNDAS SOM FAKTA i vidare analys mot slutsats. Det kallas Cirkelbevis, Vetenskaplig retorik Umeå Universitet kära Rödgröna.

2. VEM eller VILKA i Alliansen anser de Rödgröna INTE står bakom påståendet: Det handlar om att vända tolv procents arbetslöshet till full sysselsättning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med tydliga prioriteringar. ” Så skall vi göra Sverige till ett bättre land att leva i, Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) 6 september 2009

Att satsen ‘ansvarsfull ekonomisk politik’ torde kräva inte bara premissen tydliga prioriteringar utan också ekonomisk stabilitet i form av återhållsamhet med ekonomiska löften, har NI i de Rödgröna glömt det eller är det därför Ni INTE ger klart besked vad Ni avser? För Ni anser väl ändå inte att uttalanden som: ”– Folk måste tycka att bilden du ger av dig själv är mer spännande än den bild motståndaren ger av dig. ”, viktigaste målet ”Krogvig konstaterar att man aldrig får vara mer trogen de metoder man tidigare använt för att vinna val, än själva målet – att vinna val för en ny politisk färdriktning. ” Aftonbladet 9 augusti 2009 ger klart besked? Bo Krogvig var socialdemokraternas informationschef i 10 år men hans sätt att ‘tala klarspråk’ är fortfarande använt av dagens ledande socialdemokrater.
Eller anser Ni att uttalanden som det LO-s avtalssekreterare gjorde 29 juli 2009, För att unga ska slippa arbetslöshet måste de tillfälliga anställningarna begränsasSvD opinion 29 juli 2009
leder till ansvarsfull ekonomisk stabilitet på arbetsmarknaden?

Eller Mona Sahlin, en av Era egna fyras uttalanden, Ibland låter det som om lösningen på jobbkrisen är att putta ut de äldre så att de lämnar plats åt de yngre, men köp inte den tanken! Det finns inte ett bestämt antal jobb.”
GP …… 100 000 fler jobb och praktikplatser.
Det lovar Socialdemokraterna i sin skuggvårbudget som presenteras i dag.
Dessutom vill man ge 15 miljarder extra till kommuner och landsting i år och nästa år
Aftonbladet tyder på klarspråk var pengarna till dessa jobb och praktikplatser skall tas ifrån?

3. VILKET svenskt politiskt Riksdagsparti anser de Rödgröna INTE står bakom: Vi vill investera i människor så att de kan ta nya jobb när ekonomin vänder. Vi ser stora behov av att utveckla arbetslivet genom att stärka de anställdas inflytande och få bort osunda arbetsmiljöer.Så skall vi göra Sverige till ett bättre land att leva i, Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) 6 september 2009 Klarspråk utifrån användande av Vetenskaplig retorik i stället för floskler och slagord önskas.

4 Vad avser de Rödgröna med Vi vill också se en nära samverkan mellan stat och näringsliv för att stimulera moderna konkurrenskraftiga företag. Så skall vi göra Sverige till ett bättre land att leva i, Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) 6 september 2009 Vad avses? Tala klarspråk och ge väljare information nu och inte nästa vår om vad ‘nära samverkan mellan stat och näringsliv’ betyder för Er i de Rödgröna i realiteten!

5. På vad sätt skulle floskler och slagord som Vår gemensamma arbetsgrupp för jobb och ekonomi kommer i början av nästa år att presentera ett gemensamt rödgrönt program för nya och bättre jobbSå skall vi göra Sverige till ett bättre land att leva i, Mona Sahlin (S) Peter Eriksson (MP) Maria Wetterstrand (MP) Lars Ohly (V) 6 september 2009 vara förtroendeingivande?

Nu är de övriga områden Ni spaltat upp lika fulla av floskler, cirkelbevis, obevisade antaganden och rena slagord. Men ‘I rest my case’ Ovanstående är mer än tillräckligt. OM ord kunde bygga bra samhälle, så hade Ni kanske haft en chans, nu radar samtliga de Rödgrönas partiledare/språkrör upp sig i kön till att bli Alliansens bästa reklampelare! Välkomna in i kön, tävlingen har pågått sedan oktober 2008 då Ni startade Ert samarbete och det enda Ni åstadkommit är löften om mer utgifter, högre skatter och en rödgrön röra!

Se även: Många vallöften infrias, DN 7 september 2009 med refererande till en färsk doktorsavhandling i statsvetenskap vid Göteborgs universitet av Elin Naurin

Read Full Post »