så länge som kommuner, och även friskolor, fortsätter att ge undervisningsansvaret till icke ämnes- och icke stadiebehöriga lärare!
Det krävs kunskap för att kunna förmedla kunskap. Handlar inte bara om att få lugn och ro i klassrummet och lärare som är ‘populära’ eller sk. lärare (läs de som inte gått på lärarhögskolan) som har ‘erfarenhet’. Vad den erfarenheten gett i form av stort antal elever genom åren som i bästa fall trivts och lärt sig rapa upp det som står i boken utan att förstå vad det är de skulle ha lärt in, vad den sk erfarenheten gett vet Sverige alldeles för väl vid det här laget!
Allra först skall det krävas av arbetsgivare/utförare av utbildningsuppdrag att de använder sig av ämnes- och stadiebehöriga lärare som inte bara lärt in sitt ämne utan också har gått lärarutbildning i pedagogik, metodik samt didaktik. Detta kan i de fall där de som felaktigt uppehåller platser t.ex. inom NO-området, jo jag känner till fler än en Grundskole-/Gymnasielärare utbildade i Matematik respektive Fysik som inte får full tjänst för att det anställts folk som ibland t.o.m saknar egen ämnesutbildning efter gymnasiet. Inte undra på att så många elever har svårt att förstå det de skall ha lärt in.
OECD har insett det verkliga problemet – det krävs högre löner för att få välutbildade lärare. Först krävs det lön som motsvarar utbildningstidens stora lån för att få fler än rena entusiaster att söka till läraryrket. Sedan krävs det hög lön för att motivera dessa att stanna i läraryrket.
Lärarnas löner måste höjas. Och eleverna måste få mer undervisning.
Däremot behöver Sverige inte minska klasserna eller satsa mer pengar på skolan.
Experterna tror inte att skolan har för lite resurser, Lena Mellins kolumn Aftonbladet 18 februari 2014 Lena Mellin, jag delar inte din politiska ståndpunkt men jag uppskattar dina kolumner. Du är en av de få i svenska journalistkåren som visar hur det går att skriva bra artiklar/kolumner utifrån god källkritisk analys och med giltiga argument. Riktigt roligt att läsa.
En annan som ibland, långt ifrån alltid, följer den källkritiska analysvägen är Ewa Stenberg på DN:Vad fick politikerna för råd för att förbättra skolan?
– En av de ansvariga för OECD:s Pisastudie, Andreas Schleicher, pekade på några av de stora framgångsfaktorerna i de länder som når de högsta kunskaperna och som samtidigt förmår att ge också elever från fattiga och lågutbildade hem höga kunskaper. Det handlar om att ha höga förväntningar på eleverna och på skolan, att eleverna ska känna att det lönar sig att anstränga sig och att de får stöd. Men det handlar också om att satsa på bra lärare genom att betala högre löner och genom att erbjuda vidareutbildning och karriärmöjligheter.Ewa Stenberg: Partiförslag saknas i OECDs lista, DN 18 februari 2014
Inte så konstigt för större delen av Sveriges politikerkår har gått i flumskolan. Många av dem har gått i ‘Alla skall med’-anda skolan där de elever som varit intresserade och duktiga har hämmats av att alla skall klara allt på samma skoltid….. Alla barn är lika värda, men olika 🙂
Det är lärarna, inte slantarna, SvD ledarsidan 19 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, DN 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, SvD 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, GP 18 februari 2014
OECD: Sverige bör höja lärarlöner, Aftonbladet 18 februari 2014
Men visst mindre klasser som har välutbildade ämnes- och stadiebehöriga lärare kan göra skillnad. För detta krävs det att arbetsgivare/utförare tvingas ge de som de felaktigt anställt tjänstledigt med B-avdrag för att de skall få komplettera för att bli riktigt behöriga.
En lärare som kan sitt ämne och sitt stadium samt lärt sig pedagogik, metodik och didaktik kan utan problem, om han/hon bara vill, individualisera undervisning för 30 elever i en klass. Lättare med 20-25? Självklart. Det som krävs är att man som lärare lär känna alla sina elever och att arbetsgivaren försöker begränsa antalet elever som varje lärare totalt sett har att undervisa under veckan. Helt omöjligt är det att få tiden att räcka till, vilket den ändå inte gör idag när lärare skall vara kuratorer, sjuksköterskor, administratörer, städa klassrummen efter varje klass (ställa i ordning plocka papper och ta bort tuggummi är bara en liten extra del som tar tid….).
Satsa smartare, satsa på lärarna, GP ledarsidan
Att en lärare på högstadiet idag kan 120 elever (fyra klasser) och fler i veckan ger inte mer individuell tid till varje elev att få egen tid med sin lärare. Det krävs att arbetsgivare förstår att själva undervisningstiden i sig kräver minst tre fjärde delar så lång tid för förberedelser inför lektion och efterarbete efter lektion. Det är en av de stora bitarna som politiker och allmänhet inte förstår.
Än mindre förstår de att lärare för att kunna fortsätta undervisa år efter år hela tiden måste ha ett antal timmar i veckan för att hålla sig a jour med alternativt vidareutbilda sig inom sina ämnen och/eller i undervisningsmetodik.
Sedan må Sifo i undersökning fått fram att Mindre klasser viktigast skolreform, GP 18 februari 2014
Det handlar inte om kvantitets undervisning utan kvalitetsundervisning. Därför kräver den skolreformen fler ämnes- och stadiebehöriga lärare. Innan de finns på plats är det endast en lappning i ett trasigt lapptäcke! Ämnes- och stadiebehöriga lärare som får den lön deras utbildningsuppdrag och egen lång utbildning för att kunna utföra detta samt också får vettiga arbetsförhållanden kostar. Märkligt att politiker inte inser att det i längden kostar mer att så många tvingas gå på Komvux för att de inte förstått, lärt in eller orkat engagera sig när lärare lärt ut för att eleverna skall lära in! Egentligen borde varje svensk skolelev vara garanterad att han/hon fått utbildning av behöriga lärare som sett till att eleven förstår, alternativt får hjälp som behövs för att kunna förstå, det som skall läras ut i form av kursmål i läroplan!
Mindre klasser viktigast skolreform, Aftonbladet 18 februari 2014
Mindre klasser viktigast skolreform, SvD 18 februari 2014
Det är inte roligt att läsa denna artikel, men viktigt Hälften hoppar av lärarutbildningen, DN 17 februari 2014 Ärligt talat så räcker inte de nya gränserna på 0.5 resultat på högskoleprov! Det krävs mer än så för att utan problem kunna lära in och framför allt klara av att läsa in allt som behövs för att klara de tentor som en blivande lärare MÅSTE klara. Men 0,5 gör i varje fall att färre tvingas eller bara hoppar av för att de inte har den läskunskap och läsförståelse som krävs för att själva lära in det som behövs för att kunna lära ut till elever så att eleverna får en rättvis chans att lära in i sin tur…..
För att få duktiga lärare, så krävs att vi erkänner att barn utvecklas inte linjerätt eller ens enligt Östtysk-betongmodell. Barn skall få utvecklas i sin egen takt. Det är förutsättningen för att vi skall kunna ta till vara hela begåvningsreserven där inte alla kan bli fotbollsproffs än mindre astronomer. Varje barn har rätt att få sin egen styrka stärkt. Inte skiljas ut genom Bokstavsetiketter för det sänker självförtroendet hos barnet. Kanske inte hos de vuxna hemma och i skolan som kan slå sig för bröstet och säga: Det är minsann inte mitt fel Ju fler barn vi slutar hämma, desto fler rasslar igenom skolan som de nyfikna vetgiriga de var när de började 1:a klass. Alla kan inte lära sig läsa samt förstå utan hjälp. Då skall de få den hjälpen utan att någon tittar på plånboken. Alla kan inte bli bäst i historia eller matematik. Men alla har något som går att bygga på inte bara i ett ämne utan i flera. Välutbildade lärare växer inte på träd för att få tillräckligt välutbildade lärare i framtiden krävs hårt arbete och att skolan redan när dessa blivande lärare går i den själva satsar på att stärka i stället för att hämma.
Läs gärna mina funderingar om detta att vi utbildar svenska elever till arbetslöshet. Utbildas till arbetslöshet och vuxendagis, Norah4you 9 januari 2014
Read Full Post »
Norah4you's Weblog 