För världsfreden viktig symbolisk handling

Skrivit det förr och skriver det igen: I politik handlar det inte alltid om att ha rätt, utan om att handla rätt.

EU-kommissionen och EU-parlamentet har alltför ofta under senare år sett bort när de som drabbats av ett uppenbart brott mot Mänskliga Rättigheter dessa brott varit orsakade av verkliga högerfötter. Ofta högerfötter som trots sina nutida positioner om man skrapar på ytan av deras egen eller deras gruppers historia verkligen varit högerfötter i ordets verkliga bemärkelse. Skuggorna av samarbete som en del Europeiska politikers partiers historia och ibland även enskilda politikers egen bakgrund, skuggor med mörk dold agenda som går tillbaka till verkliga neonazistiska och fascistiska grupperingar i t.ex. Ukraina, Ungern och tyvärr till viss del även i Baltikum. Allt är inte så enkelt som många av de som idag i sann Orwellsk 1984-anda försöker skriva om Mellankrigstidens och Andra Världskrigets historia….

Det finns mycket att tillägga ur historisk synvinkel. Men som sagt i politik handlar det inte alltid om att ha rätt utan att handla rätt.

Två av Europas ”stora” lyckades med det senare även om det säkerligen utifrån var och en av deras länders bakgrundshistoria har varit mycket svårt att å ena sidan göra sitt bästa att göra upp med sina egna länders svarta historia, samtidigt som de har gått en balansgång för att handla så gott de ansett sig kunna utifrån den inre politiska situationen som råder i dagsläget i länderna. Allt är inte som media, påtrycknings-/intressegrupper och demonstranter av ena eller andra färgen försöker måla verklighetsbilden. Varje färg har ett stort antal nyanser som ibland ligger mycket nära helt annan färg. På paletten likaväl som i politiska verkligheten.

De två jag tänker på är Tyska Förbundskanslern Angela Merkel samt Ryske Presidenten Vladimir Putin. De viktiga symboliska handlingarna är, utan inbördes värdering/placering:

* Angela Merkel: protest mot den ryska Ukraina-politiken uteblev den tyska förbundskanslern Angela Merkel från segerfesten i Moskva på 70-årsdagen av det andra världskrigets slut.

Samtidigt var det den sovjetiska Röda armén som befriade Berlin 1945. Dessförinnan hade den tyska krigsmakten åren innan åsamkat sovjetrepublikerna enorma lidanden.

Merkel valde därför att komma till Moskva en dag efter segerfesten för att tillsammans med den ryske presidenten lägga en krans på den okände soldatens grav i Moskva.Merkel möter Putin i Moskva, DN 10 maj 2015

Trots de stora politiska problemen som råder i dagens Tyskland. Ofta talas det tyst om dem här i Sverige. Så valde Angela Merkel att göra den för Världsfreden mycket viktiga handlingen – att markera att Tyskland av idag erkänner Nazitysklands förskräckliga handlingar som drabbade dåvarande Sovjetunionen mer än något annat land. (Att Sovjetunionen till råga på allt hade Stalin som under många år fortsatte att fördärva för sina egna och andra är viktigt att minnas, men inte här inte nu och inte blanda äpplen och päron till en intetsägande gröt!)

* Vladimir Putin; Rysslands president Vladimir Putin tackade Rysslands allierade under andra världskriget för att de hjälpte till att krossa Nazityskland.Putin tackade de Allierade, osterbottenstidning.fi 9 maj 2015 Symboliskt viktig handling för det var tillsammans inte Västmakterna eller Sovjetunionen var för sig besegrade Nazityskland. Se även Det var tillsammans Västmakterna och Sovjetunionen

Att sedan svenska media, inklusive Expressen, lyckats misslyckas att se de viktiga handlingarna pga sin egen subjektiva värdering av ”mitt barn och andras ungar” precis som EU-kommissionen och EU-parlamentet gjort senaste åren, det må så vara. Det lär inte råda någon brist på ryssar som tar genuint illa upp över att inga västledare kommit denna dag till Moskva. Detta är en oerhört viktig dag i den ryska kalendern.

I en mätning svarade 44 procent av ryssarna att den egna födelsedagen var årets viktigaste. Hela 42 procent sa däremot den 9 maj, segerdagen.

Men visst var det ändå rätt av Obama, Hollande & Co att bojkotta. Konflikten i Ukraina och den ryska inblandningen där har djupt förgiftat relationerna.

Och glöm inte att det var just Ukraina och Vitryssland – nationer som då ingick i Sovjetunionen – som led svårast i andra världskriget.Tragisk men skrämmande uppvisning av Putin, Mats Larssons krönika Expressen 9 maj 2015
Skrämmande dålig historisk kunskap. Det var INTE Ukraina och Vitryssland som led värst – även om detta talats mest om här i Sverige. Värst led dåvarande Leninggradborna och Moskvaborna tillsammans med ett stort antal av varierande nationaliteter som utan att själva vara kommunister eller nazister hamnade i historiska mörkret i och kring de Baltiska Staterna. Allt i historien är inte svart eller vitt. Det finns minst 100 varianter av gråmurriga färger däremellan.

Omkring 16.000 soldater marscherade under lördagsförmiddagen i perfekta kolonner över Röda torget under det största firandet av Segerdagen i Ryssland sedan Sovjetunionens sammanbrott.

Bland det massiva ryska militäruppbådet marscherade även soldater från Kina, Indien, Serbien, Mongoliet och flera forna Sovjetstater.

Dessutom marscherade över 300.000 personer genom Moskva med bilder på släktingar som stupat under andra världskrigets strider.Putin firar med enorm krigsparad i Moskva, SvT 9 maj 2015

Följande siffror kommer från Wikipedia, men är i stort sett samma som de officiella siffrorna som internationellt erkända forskare kommit fram till:

De länder som drabbades med störst antal dödsoffer

Sovjetunionen 28 100 000
Kina 20 000 000
Polen 5 600 000
Tyskland 4 600 000
Jugoslavien 1 027 000
Frankrike 567 000
Italien 455 000
Storbritannien 452 000
USA 418 000

Siffror vi här i EU bör hålla i minnet innan vi brölar för mycket mot sättet som dagens Ryssland valt att fira segern över Nazityskland. Märkligast är dock att vi här i Västeuropa helt tycks ha glömt bort alla de människor som dog i det område vi idag kallar Kina. Och ja, Kina såg INTE ut på samma sätt före Andra Världskriget som idag. Det såg Japanska aggretionen från 1937 till atombomberna i Hiroshima och Nagasaki till utöver att Mao Tse Tung sedan skapade det kommunistiska Kina. Men även det är en annan historia som bör berättas separat.

Read Full Post »

Det var tillsammans, Västmakterna och Sovjetunionen

lyckades besegra Hitler. Allt annat är ren och skär myt. Under senare år har det i historiska avhandlingar, artiklar i vetenskapliga journaler samt i media diskuterats vem som gjorde den avgörande insatsen. Feltänk från början till slut.

Vilket land som led mest är lättare att svara på – varje land led på sitt sätt men i antal döda människor samt förstörda jordar, gårdar, byar och städer utsatta för svält, så var det Sovjetunionen. Vad vi i väst ofta glömmer bort, är att det var först när Nazityskland gick till angrepp på Sovjetunionen som det blev möjligt att få andrum i väst. På samma sätt var en av de verkliga nyckelögonblicken Japans attack mot Pearl Habor samt Nazitysklands försök att ge sig på USA (något som ofta glömts bort i den allmänna historielöshetsröran som präglat som minst Sverige sedan Andra Världskrigets slut…. Se även Det var en gång ett land som trodde sig vara för mer än alla andra. Det var så Sverige framställdes i skolböcker från Andra Världskriget fram till 1976… Socialdemokraterna tågade då som senare och även idag Upp till kamp emot kvalen men att en hel del av dessa kval hade S som ursprung talades det tyst om. Det skälldes främst på USA och så där i efterhand även på Tyskland. Sverige har aldrig gjort upp med sin Mellankrigshistoria; inte med sin Andra Världskrigets historia och absolut inte med dubbelspelet då Olof Palme tågade i demonstration krävande att USA skulle ut ur Vietnam. se vidare i länken ovan.

eller rättare sagt så har våra historieboks författare i sin snäva sfär till skillnad från Norge, England och Sovjetunionen sällan eller aldrig gjort upp med Sveriges Andra Världskrigets historia. Än mindre har de en aning om att den utveckling som skett av EU efter Maastricht mer och mer liknar den utveckling som Hitler diskuterade med Mussolini….

Sovjetunionens personförluster speciellt i kamp mot de tartarer som fanns på Krim dit de kom först under 1100-talet, och varför Stalin förflyttade tartarerna, har i princip tigits ihjäl inte bara Sverige utan i stor del av EU-länderna. Speciellt i Ungern och bland högerfötter som överlevde ofta i samarbete med vänsternissar till vänster om dåvarande Kommunistpartiet. Historieskrivningen är skev i hela Europa utom i Norge och England. Möjligen kan Danmark räknas in för de gjorde mer motstånd och har gjort upp mer än vad vi ens sett antydan om i övriga EU-länderna.

Utan samarbetet mellan USA-England och Sovjetunionen, så hade världen sett helt annorlunda ut. Men det som ofta glöms bort är att det var i Sverige första kravet på Nazityskland att stämpla ”J” i judars pass fördes fram. Schweiz anslöt sig. Sveriges och speciellt Socialdemokraternas mörka historia FÅR INTE GLÖMMAS och absolut inte som det skett under senare ”korrigerande” av äldre kartmaterial som omritats på SO-rummet döljas! Socialdemokraternas mörka historia

Utan samarbetet mellan USA och Sovjetunionen, så hade inte fartyg kunnat eskorterats till Murmansk med militära lastbilar i den utsträckning som Sovjetunionen behövde. Observera att nutida historieskrivning ofta glömmer bort att det i ett land där människor svultit ihjäl när de inte pinats och plågats och där landet tvingats tillgripa den döda jordens taktik, så är det självfallet orimligt att kunna ha haft tillräckligt med fabriker som får leverans av råvaror och delar för att i längden kunna tillverka terränggående lastbilar samt lastbilar för tyngre transporter. Sovjetunionen gjord mycket bra ändå även om också de var i behov av Västhjälp precis som Västallierade på alla fronter var i starkt behov av Sovjetunionen.

Sedan kom det kalla kriget. Efterdyningarna av den misstron som bl.a. kom att ställa till det i Berlin och det som blev Östtyskland kan vara svåra att förstå om man inte tar med att Västeuropa fick Marshallhjälp för återuppbyggnad samtidigt som ett större antal höga Nazister med hjälp av allehanda lyckades fly till Sydamerika. Andra hade kunskaper som USA och England behövde rent tekniskt och ”omskolades”? eller bytte sida. Som vi sjöng på 60-talet i Tom Lehrer låten: I learnt to speak Chinese say Werner von Braun

Vi behöver heller inte gå längre än till hamnen här i Göteborg. Utan samarbete mellan Kommunister och Liberaler, samarbete som var godkänt av ÖB och svenska regeringen, så hade inte kohandeln med permittenttrafiken i utbyte mot rätt att exportera kullager ut från Göteborgs hamn kunnat komma till stånd. Det är på tiden att nuvarande Socialdemokratiske Statsminister Stefan Löfvén kliver ner från sin höga hästsadel. Han är ingen Caesar och absolut ingen bra politiker. Men han har chansen att göra upp med sitt partis dubbelspel före under och efter Andra Världskriget.

Först när alla länderna gjort upp med sitt förflutna, först då går det att tala om ett Europa som kan se framtid i fred an.

Mytbildning om kriget växande problem, SvD 3 maj 2015 OM det bara varit i nuvarande Ryssland som har ett akut behov av att få sina många folkgrupper att känna sig stolta över sitt fädernesland, så hade mytbildningen varit obehaglig men försvarlig. Vilket skäl har Socialdemokraterna till att låta mytbildningen om Mellankrigsåren och Andra Världskriget vara helt snedvriden i förhållande till verklighet och svensk militärhistoria? Ta ansvar för egna handlingar innan glåpord och fula epitet kastas på andra!

Men om dagens Aftonbladets ledarartikel skall tas på allvar – så har historiska okunskapen kombinerad med Socialdemokraternas raserande av kunskapsskolan nått nya höjder….. Nationalismen som låtsas vara socialism, Daniel Swedins ledarkrönika Aftonbladet 4 maj 2015 Förvisso illa att sådant förekommer MEN inte bättre när Socialister glömmer bort att de var de som började! Läs och läs om och om igen:

1920-1936 Skallmätning, rasbiologi och steriliseringslag
Fredagen den 13 maj 1921 fattade riksdagen utan omröstning beslut att upprätta ett Statens institut för rasbiologi…… Motion väcktes i Riksdagen av ledande politiker bland dem socialdemokraten Hjalmar Branting och högerns Arvid Lindman. Upprättandet av det rasbiologiska institutet hade starkast möjliga politiska stöd.
…….
1936 blev Gunnar Dahlberg chef för institutet. Samma år blev Dahlberg också professor i rasbiologi vid Uppsala universitet. Under Dahlberg ledning ändrades institutets inriktning mot en mindre rasbiologisk grundsyn till att mer inrikta sig på vad man ansåg var en samhällsnyttig ärftlighetsforskning för att stärka folkhälsan, vilket kom att bidra till steriliseringslagen. Dessa tankar hämtades bland annat ifrån makarna Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan. I linje med dessa idéer propagerade Dahlberg 1936 i Sveriges radio för nyttan av att sterilisera utvecklingsstörda, se tvångssterilisering.
Det var en gång ett land som

Klarar man inte i Sverige och EU ut den verklighet som rådde i efterdyningarna av Första Världskriget, så lär man ha ännu svårare att klara ut vad som hände vid Andra Världskrigets slut och varför.

Dags att göra upp med det förflutna. På alla sidor här i Europa. Utan det ingen varaktig fred i sikte vid horisonten!

Read Full Post »

EU-bossen VILL tydligen bli av med Sverige

För något annat sätt att tolka EU-bossens hemliga hotbrev, finns inte. I en demokrati, så har alla människor och alla deltagande delar av ett land eller en Union lika rättigheter och lika skyldigheter. Det är ingalunda så att det existerar ett enda demokratiskt och giltigt argument för att Sveriges särart inte skall respekteras. Någon utbildning i demokratifrågan borde även ledande EU-politiker ha!

EU-bossens hemliga hotbrev om snuset, Expressen 13 december 2012

Försök bara dra Sverige inför EU-domstolen i snusfrågan. Då har EU själva bäddat för mer än snuskrig. Sverige har lika stora rättigheter att exportera sina egna produkter som något annat EU-land som t.ex. exporterar cigaretter, vin eller andra varor. Att från högsta ledningen önska bevisa att man inte vet vad demokrati är och handlar om, det tyder på kunskapsbrist eller arrogans.

Se även: Elefanten i porslinsfabriken, Norah4you 13 december 2012 samt These boots are made for walking, Norah4you 10 december 2012

Read Full Post »

Elefanten i porslinsfabriken

Tyvärr är inte drömmar verklighet. Samtidigt verkar det som om många idag inte har klart för sig riktigt vilka två drömmar som låg bakom det som kom att bli EU. Kanske dags att återgå till det som de flesta om de var närvarande själsligt och inte bara kroppsligt skulle ha lärt in när de gick i 9:an på högstadiet förr i tiden, dvs fram till 1985….

Vi tar det från början. Bakgrunden är inte riktigt den som många tror, dvs att EU från början skulle vara ett fredsprojekt. Så var inte fallet och bakgrunden är att den första drömmen, den om en samordnad marknad i Europa, började redan under mellankrigstiden.

Nu skall jag ställa till rätta en hel del av de missförstånd som finns där många, även sentida historiker, går och tror att Kol och Stålunionen EKSG-fördrag av 18 april 1951 skulle vara det som påstås i Wikipedia såväl som i många av skolböckerna från senaste åren, dvs början till dagens EU. Så är inte fallet.

Allt började med att Italiens Mussolini som länge stödde de flesta ländernas protester mot Hitlers brytande av Versaillesfreden. Det var bara det att Mussolini själv, diktator som han var och sättande Italiens utvidgning till stormakt främst occuperade det vi nu kallar Etiopien 1935. När Italien ockuperade Abessinien (nuvarande Etiopien) 1935, stämplade Nationernas Förbund Italien som angripare och införde ekonomiska sanktioner mot landet. Italien fick hjälp av Tyskland och ett samarbete påbörjades mellan de båda länderna. Hösten 1936 myntade Mussolini begreppet ”axeln Berlin-Rom”. Italien lämnade Nationernas Förbund och Mussolini gav Hitler sitt fulla stöd.
Stålpakten, ur levandehistoria.se

Citatet är en del i det som alla elever senare skall ha fått tillgång till att läsa, men där förmodligen inte ens lärarna som ofta inte längre är ämnes- och stadiebehöriga än mindre skrivit C- eller D-uppsatser i Historia förstår vad det betydde….
för det är där och då när Italien började närma sig Tyskland för att de slutligen år 1939 kom att bilda Stålpakten.
Den 22 maj 1939 ingick Tyskland och Italien en ömsesidig allians, den så kallade Stålpakten. Om ett av länderna hamnade i krig, skulle det andra landet omedelbart sluta upp som bundsförvant med militär hjälp. Stålpakten, ur levandehistoria.se

Det fanns andra bitar i deras samarbete som kom att få betydelse långt in i nutid. De två, Hitler och Mussolini senare med Japans kejsare och med Stalin i Sovjetunionen tänkte sig dela upp världen mellan sig så att de fick ‘livsrum’, vad det nu är för något, samtidigt som de fick tryggat sin egen ekonomiska framtid…. Så det började inte med ett fredsprojekt. Utan upplockande av en gammal idé om att om länder gick samman, så fick de en bra grund för egen ekonomisk tillväxt.

Så hade vi alla fasor under Andra Världskriget. Inte bara judar utan slaver och de som då kallades zigenare och andra som speciellt tyskarna ansåg inte vara lika mycket människor som de som var riktiga ‘arier’. Vilket är en paradox utöver att det var en mänsklig katastrof. Paradoxen består i att det inte finns något land på denna jord som haft fler invandringar från alla håll under historiens gång som tyskarna haft…. Hitler vände sig mot Stalin och blev i slutänden besegrat av Västmakterna + Sovjetunionen.

Det är här den andra grundstenen för EU kom att läggas i och med att Stalin fortfarande ville ha den utökade makt och det utökade territorie som han ‘skapat’ under krigets slutskede. Västvärlden kom att bli rädd för kommunistiskt övertag. Inte minst pga de ‘övergångar’ till kommunism som setts under slutskedet och alldeles efter Andra Världskriget. Ett av de länder var som var mest oroligt var Frankrike. Frankrike hade å ena sidan haft flera hundra tusen män och kvinnor i motståndsrörelsen mot nazisterna. Män och kvinnor vi i Sverige aldrig hör talas om som offrade sina liv och sina familjer för att Europa skulle bli fritt från nazisterna. Det var bara det, att stor del av dessa var kommunister. Samtidigt fanns det i Frankrike som i många andra länder medlöpare till nazisterna och en kyrklig strid mellan liberala protestantiska präster som hjälpt motståndsrörelsen under Andra Världskriget och en och annan katolsk präst som i enlighet med månghundraåriga personliga strider med protestanter i Frankrike antingen sett mellan ögonen eller åtminstone inte hjälpt motståndsrörelsen. Finns en hel del att läsa för de som kan läsa franska. Tyvärr är inte mycket översatt till svenska.

Frankrike som hade lidit svårt under Första och Andra Världskrigen önskade sig fred och möjlighet att fortsatt hålla ihop landet. De Gaulle var en samlande kraft. Så långt så gott. Det var bara det som alla vet att Frankrike hade haft revolutioner förr och fruktade detta samtidigt som man snabbt ville komma på benen ekonomiskt. Det skar mer i fransmän än i några andra nationsgrupper att de behövt hjälp av USA för att besegra Hitler och att de behövde ekonomisk hjälp för att bygga upp landet. Den månghundraåriga striden som i USA kallas Frihetskriget, frihet från såväl engelsmän som fransmän (i norr mot Kanada och i Kanada speciellt i Quebecområdet) är inte helt glömt i Frankrike. Därav en hel del händelser som ledde fram till att Frankrike, liksom Luxenburg, Belgien och Nederländerna, de länder som drabbats hårdast i Väst och som absolut inte önskade någon form av kommunism, de anslöt sig tillsammans med Tyskland som försökte bygga upp sitt land bortom Marshallhjälpen från USA och Italien som alltid både innan det blev ett samlat land 1861 tyckt om att vara självständiga utan att behöva ta emot hjälp. Gammal historia kastar långa skuggor.

Det är där den tredje grundstenen ligger. Ett antal industrialister, ledande industrimän i Tyskland, Italien, Frankrike och USA hade innan Andra Världskrigets utbrott minst två sammanträffanden där de inför vad de befarade skulle bli en finansiell kris i följderna av ett eventuellt krig diskuterade hur de skulle trygga sina ‘egna’ industriers fortlevnad. Delar av det som nu förs fram som förslag till en Bankunion hämtar sina rötter här. Så långt ifrån fredstänkande som tänkas kan.

Männen, för det var män, är sedan länge borta. Många av industrierna också. De som tror på en osynlig Världsregering har fastnat i de tiderna. Nu är nu och något helt annat även om det fortfarande finns politiker, inte så mycket ekonomer eller industriledare, som när de hittade (hur skall jag låta vara osagt för det vet jag inte) de gamla ideérna om gemensam bankväsende tagit upp dem igen. Politiker är politiker och inte specialister på någonting annat än möjligen det de har akademisk utbildning för.

Bankunionen är så fel som tänkas kan. Den liksom hela EU-byggnaden har börjat med att EU lade ett tak på ett hus vars bärande balkar aldrig kommit upp än mindre hade man gjutit en solid grund för balkarna att stå på. Bankunionen är som att sätta en flott skorsten ovanpå detta tak som ligger över ett allt annat än gediget husbygge. Fuskbygge skulle byggnadsinspektörer här i Sverige kallat det om vi ritat upp. Förutsättningen för ett Europas Förenta Stater är en dröm utan verklighetsförankring. Man bygger inte en hållbar utveckling om man inte börjar underifrån.

EU-enighet om banktillsyn, GP 13 december 2012
Bankunion bra för Sverige, GP-s ledarsida 12 december 2012 NEJ vi skall hållas oss så långt utanför Bankunionen som tänkas kan. Drömmar är drömmar och utan verklighetsförankring bär det i diket!
EU-enighet om banktillsyn, Expressen 13 december 2012
EU-enighet om banktillsyn, SvD 13 december 2012
– Vi får göra förnyade bedömningar när man kan se effekterna av det här. Min bedömning är att det kommer att dröja, och jag kan inte se att vi under överskådlig tid kan gå in i bankunionen, säger Borg. EU-enighet om banktillsyn, DN 13 december 2012 Den överskådliga framtiden innebär tyvärr för Bankunionens del att man utsätter EU-s euroländer för experiment med konstlat tillförda pengar som kommer från sedelpress och inte produktion. Man kan inte i längden räkna med nästa års goda skörd om man fortsätter att äta utsädet när krubban är tom på årets skörd. Sannolikheten existerar inte enligt mitt sätt att se på saken efter analys, att detta skulle bli något som hjälper Euroländerna på längre sikt. Tvärt om. Men vi vanliga har som vanligt i EU inte mycket att säga till om…. 😉
EU-enighet om banktillsyn, Aftonbladet 13 december 2012
EU-länderna eniga om gemensam banktillsyn, Sveriges Radio 13 december 2012
EU-enigt om banktillsyn, di.se 13 december 2012

Därmed inte sagt att inte det behövs kontroll av bankernas agerande. Det behövs det. Men att lägga den kontrollen i händerna på Europeiska Centralbanken, det är som att sätta räven att räkna hönsen. Räven vill utifrån sin position ha kontroll. Men vilken kontroll och effekterna ute i leden? Där har politikerna som vill skriva historia alldeles för dålig kunskap om såväl vanlig som Europeisk ekonomisk historia….. 😛

Read Full Post »