Sedelpressen har tagit fart igen

Utan att ha sparat till utsädet får man inget mjöl till ny kaka, men Euroministrarna tycks lita på nästa års utveckling och servera kakan bakad på luft och vatten redan i år…….

Det låter så fint, tror de, när Dijsselbloem säger: – Den makroekonomiska utvecklingen är i linje med prognoserna och pekar mot en återgång till tillväxt nästa år vilket är ett tecken på att anpassningsåtgärderna i Grekland håller på att bära frukt. Eurosommar med puttrande oro, DN 8 juli 2013

Det är bara det, att en återgång till tillväxt i Greklands fall i bästa fall innebär en ökad tillväxt från ett avsevärt sämre läge än vad det skulle varit om Euroländerna låtit bli att låna ut den delen av pengarna som direkt skall gå till att betala ränta på tidigare lån. Greklands regering har levt över sina tillgångar, ja. Det har varit en för stor offentlig sektor i Grekland, vanligt folk har fått stå för skatteintäkter medan de som haft möjlighet pga bättre ekonomi – mycket god ekonomi sluppit undan år efter år andra har fått ut extra månadslöner o.s.v. Det måste självfallet åtgärdas och rättas till.

Men det hade varit bättre för alla parter, inte minst för stabiliteten inom Grekland och andra PIGS-länder som behöver lån om man börjat med att frysa de gamla lånen och avstått från att under ett eller två år begära ränta på dessa samt hjälpt Grekiska regeringen att gå igenom vilka skatteintäkter som varit orimligt låga i förhållande till utgifterna.

Psykologiskt hade det varit bättre att samtidigt se var intäkterna av skatter från de som har möjlighet att betala mer och gjort detta redan innan första lånet än att låta grekiska regeringen ta hela smällen av att man drar ner på hälso- och sjukvård, på polis och att man redan vid första tillfället sänkte pensioner så att många äldre, enligt grekiska bekanta, har mycket svårt att få pengar att räcka till hyra, el och mat för att inte tala om att alla inte hade råd att hålla rimlig inomhustemperatur under grekiska vintern. De starka Euroländerna kan självfallet inte betala för de svagas slarv med att få skatteintäkter och skatteutgifter att gå ihop. Men inte blir det bättre med politisk oro i inte bara ett utan flera Euroländer i Sydeuropa. Eller?
EU-enighet om stöd till Grekland, SvD 8 juli 2013
Klart med nytt stödpaket till Grekland, Sveriges Radio 8 juli 2013
Het sommar i Eurokrisens tecken, GP 8 juli 2013
EU-enighet om stöd till Grekland, Västerbottenskuriren 8 juli 2013
Faran långt ifrån över, DN huvudledare ledarsidan 9 juli 2013

Read Full Post »

Tror Finland har rätt….

Det har finansministern Jutta Urpilainen sagt tidigare och det säger utrikesminister Erkki Tuomioja i dag.

”Öppna inför tanken”
I en intervju med Daily Telegraph säger han att Europas ledare måste förbereda sig på en upplösning av eurozonen.

– Vi måste vara öppna inför tanken på ett uppbrott. Det är inte något som någon, inte ens Sannfinländarna, förespråkar i Finland, men vi måste förbereda oss.
Finland:”Förbered er på euro-upplösning, Expressen 17 augusti 2012
Finland förbereder EMU-kollaps, di.se 17 augusti 2012
Finland förbereder uppbrott från euron, SvD 17 augusti 2012
Finland berett på ett eurouppbrott, DN 17 augusti 2012

Som jag ser det, så finns det ingen annan lösning på finanskrisen än att euron löses upp. Om så inte sker är euron snart en skvalpvaluta och det lär ingen tjäna något på annat än högriskspekulanter. Det krävs också att man i varje land inom EU, inte centralt, ställer krav som åtminstone i Sveriges fall innebär att respektive skattesystem ställs om för att gynna sparande inte subventionera lånande som inte sker till hus (och ev. bil). Dvs att det krävs av bankerna att det finns pant på ett eller annat sätt utöver kontantinsats till minst halva värdet av det som lånas. Spara kan inte i längden vara den som skall betala Slösas extravaganser!

Det går heller inte att hålla på att öka arbetslöshet varken nationellt eller inom hela EU för att klara Euron. Så enkelt är det. Inte heller att utbilda folk in absurdum för jobb som inte finns idag och som inte kommer att kunna betalas på ett eller annat sätt direkt av kunder eller via skatter.

Read Full Post »

Å ränta å ja….

Nej inte jag. Det är många år sedan jag hade ett lån. Reagerade på ränteavdrag redan när jag hade det, först huslån sedan kredit efter skilsmässa och sedan ett mindre lån innan jag inte hade något lån längre.

Det som gjorde mig betänksam var att två personer som hade samma jobb fick ut olika mycket i handen efter skatt om den ene tog ett lån som gav ränteavdrag i sådan storlek att det gick att jämka i förväg och den andra personen höll hårt i penningpungen och sparade till det som den första unnade sig för att det inte fanns några begränsningar i avdraget. Tyckte det var snett att den som satsade lite eller inget på ett dyrt hus och fick göra avdrag som direkt syntes kunde ha råd att ta lån på resor, kapitalvaror och ren konsumtion. Lån som också fick dras av på skatteblanketten och som gav den personen än mera pengar i handen när slutskatten räknats ut. Den som sparade förlorade för när räntan var hög gjorde ränteintäkter som i sig inte var stora ens för de som sparade för att få råd att senare köpa hus, att skatten ökade. Gapet ökade och har inte minskats nämnvärt.

Det kan finnas skäl att tillåta ränteavdrag på hus, men då bör det vara knutet antingen till att lånen på huset skall betalas av på viss tid eller att räntekostnadstak införs. Det kan finnas skäl att utjämna orättvisor i att folk tvingas pendla långa sträckor för att vårt land är avlångt och det är många platser i hela landet, även i södra Sverige, där det inte existerar kollektivtrafik värd namnet så att människor kan komma till och från sina arbetsplatser antingen alls eller som bäst inte i rimlig tid. Så det kan finnas skäl att tillåta ränteavdrag på billån. Men även här borde det väl finnas ett av Skatteverket accepterat ränteavdrags tak? Inte är 30% avdrag för erlagd ränta ett vettigt belopp ens här. Max 20 %. Det skall väl ändå inte vara Spara som skall betala för Slösas liv och leverne?

Sedan borde det bli totalt stopp på rätt för ränteavdrag när räntan inte är knuten till ett lån som har hus eller bil som ‘pant’ för lånet? Köp slit och släng samhället trodde jag i min naivitet vi lämnat långt bakom oss. Men icke. Eller?

”Det är för billigt att låna”, SvD 13 augusti 2012
Ränteavdraget skapar debatt, Neuraths börsblogg SvD 14 augusti 2012

Tillägg 15 augusti Mer skuldsatta än någonsin förr, SvD 15 augusti 2012
Bolåneskulderna ökar bland unga, GP 15 augusti 2012

Read Full Post »

Tom peng pung

Alla har vi sett trollkarlen som ur den uppvisade tomma penningpungen efter att fått ‘låna’ en sedel av någon i publiken lägger ner den i plånboken/börsen uttalar några magiska ord och vips när han öppnar den finns där antingen två sedlar eller en med dubbelt så värdefull sedel eller något helt oväntat. Men trollkarlen i all ära. I verkligheten kan ingen trollkarl i världen göra att Euroländer, eller för den skull något land utanför EU, kan göra motsvarande utan mycket noggranna förberedelser i form av att ha något substansiellt som existerar i verkligheten. För det går inte att dra nya sedlar som har samma substansiella värde som den istoppade sedeln. Inte heller går det i längden att låta sedelpressen gå för högtryck. Finns det inte något substansiellt, handfast eller helt förberedd rekvisita som redan är betald att hosta upp ur penningpungen, så finns det inte.

Sedan kan Euroländerna ha planer på en gemensam bank för EU som skall vara trollkarl nog att kunna rädda alla banker som håller på att gå omkull. Men en trollkarl kan inte göra mycket annat en ge en illusion av något som folk vill tro på om han inte redan köpt trolleritrick, rekvisita och övat noga. Det som nu håller på att hända, är att politiker lurade av någon, oklart vem, fåtts att tro att upprepade trolleritrick ger verkliga pengar av samma värde gång på gång så fort man stoppar ner handen i den höga hatten, förlåt penningpungen. Hur man än vrider och vänder på problemet, så går det inte att betala ut framtida förväntade inkomster eller framtida vinster i en kommande konjunkturuppgång.

Varje tid måste lösa sina utgifter så att de står i proportion till inkomsterna. Varje lands regering måste se till att intäktssidan i form av skatter och avgifter inte överskrids. Det är inte rätt att låta de som är sjuka, pensionerade eller arbetslösa vara de som får betala stora delen av den icke existerande kakan som EU kräver av Grekland. Det är heller inte rätt att de länder vars regeringar gjort av med mer pengar än de haft och mer än vad de i en rimlig närhet i tid kan tänkas få in, skall kräva att länder som skött sin ekonomi skall betala för de som slarvat. Har ett land lovat och genomfört för stora kostsamma reformer, så får man börja att dra ner i den ändan.

Tom peng pung är tom tills man fyller den med verkliga pengar.

Fortsatt fall på börsen, GP 26 juni 2012
Marknaden vill se mer stödpengar, SvD 26 juni 2012 Tja ha stödpengar…. fint skall vi ha’t men var skall vi ta’t? Låtsaspengar eller inflationsnedvärderade pengar som inte har samma värde som samma sedel en gång hade?

”Än finns inget slut på skuldkrisen i sikte och att dela skulderna mellan fler länder kan vara direkt farligt. ECB: Inget slut på krisen i sikte – Weidmann (OMS), SvD 27 juni 2012

Att dela skulden är i grunden samma sak som att kräva att länder med ordnad ekonomi skall få sin egen ekonomi raserad och sin befolkning att bära kostnaden för andra länders slöseri och ovarsamhet med sina tillgångar. Inget att rekommendera för då är det endast en sak som är säker. En eventuell uppgång i konjunkturen kräver att något eller några länder får ökade intäkter av ökad produktion och ökad produktion är inte rimlig utan ökad efterfrågan. Med mindre tillgångar och pengar i handen frågar folk inte efter annat än det nödvändiga. Uppgången skjuts längre och längre in i framtiden.

Äldsta banken söker stöd, DN 26 juni 2012 Ja Italien sålde tidigare i månaden ut tillgångar för att klara sina banker. Italien säljer statliga tillgångar, di.se 15 juni 2012 hur långt det räcker och om även Italien i förlängningen kommer att behöva ‘låna’ pengar annat än på den öppna marknaden Dyrare när Italien lånar, di.se 26 juni 2012
Cyperns nödlån uppgår till över halva landets ekonomi, DN 26 juni 2012 Så sällar sig Cypern till Grekland och Spanien som redan begärt lån av övriga EU-länderna. En efter en ställer de sig på rad troende (?) att trollkarlens hatt är omätligt djup döljande okända skatter. Men tom peng pung är tom.

Read Full Post »

Eurobygget har krakelerat

Men egentligen var det inget annat att vänta när man från ledande politikerhåll i Europa trott sig kunna lägga takpannor på ett tak som inte har bärande balkar i huset under sig.

Ja, jag röstade nej först till EU och sedan till Euro. Skall inte säga ‘vad var det’ o.s.v. för jag förstår så innerligt väl önskan som fanns från vissa håll att skapa Europas Förenta Stater. För egen del kastade jag de funderingarna i sjön långt innan Sverige gick med i EU. Redan på 70-talet såg jag i det som växte fram till EG som blev EU alldeles för stora skillnader i ekonomier och basnäringar för att utifrån Europas historia sett över de senaste 700 åren få det till en lämplig kandidat för någon annan form än rent handelsmässig sammanslutning. Ja, Hansan hade sina avigsidor, men sett ur stimulanssynpunkt, så var stapelstäder där handel med utlandet fick ske på andra villkor än i övriga delar av enskilda länder en av många saker som förde Europa framåt mot modernare tider. När industrialiseringen kom, började i England, så spred sig den som ringar över vattnet. Men så har vi haft alla dessa krig där det egentligen bara varit vackra ord på fredsavtal där vinnaren formulerat refrängen som gett Europa fred med hjälp av Förenta Staterna de senaste 100 åren.

Det stora problemet som Europa har är att länderna har så skilda basnäringar att när det ena landet fortfarande stött sig på jordbrukssamhället och det andra stått kvar med bägge fötterna i industrisamhället som det såg ut direkt efter Andra Världskriget, så har andra länder pinnat iväg in i Kunskapssamhället, IT-samhället, oavsett om man som Sverige klarade sig utan krig eller om man som Tyskland förlorade kriget. När det då funnits socialistiska regeringar som inte haft detta dilemma klart för sig eller inte velat se utan satsat pengar som inte funnits substantiellt värde för på ‘reformer’ och ‘välstånd’ så har sedelpressen om inte gått för högtryck i varje fall inte fått tillräcklig hjälp av intäkter i form av skatter och avgifter för att täcka de allt ökande kostnaderna som främst krisländer som Grekland, Spanien, Portugal och Italien dragit på sig. Skälen till de ökade kostnaderna kan ha varierat. Utan skatteintäkter och avgifter som väger upp hjälper det inte.

Nu finns det vänsternissar som går och tror att ‘bara’ de ‘rikaste’ betalar mer skatt, så löser sig allt. Det kan vara så när det gäller länder som har låg skattemoral och dålig kontroll av att folk betalar in den skatt de skall. Annars har EU-bygget gjort att fler och fler har hamnat i mittfållan ekonomiskt vilket gör att det är i de normala lönelägena som mer skatt behöver komma in för att göra skillnad. Eller så får länderna precis som Sverige gjort rätta mun efter matsäcken. Alla drömmar om välstånd kräver att det blir fart på ekonomin utan att det substantiella värdet urholkas, dvs det behöver öka inom rimliga gränser. Nolltillväxt kan låta bra som slagord för en del. I verkligheten krävs det en tillväxt men en tillväxt där länderna är beredda att omdefiniera vad som skall räknas som tillväxt och vad som ‘bara’ är något där man äter upp nästa års sådd med mindre skörd nästa års höst. Man kan inte trycka upp pengar i all evinnerlighet om det inte finns substantiellt värde som täcker som minst pappret och tryckkostnaderna…..

Krycka till lytta spanska banker, GP 9 juni 2012
Spanien begär nödlån, Di.se 9 juni 2012
Kommentar: Spanien behöver sannolikt mer pengar, di.se 9 juni 2012 Tänk det tror jag också. Men som di gamle sa: Fint skall vi ha’t men var skall vi ta’t….
Stödlånet kommer att svida rejält i Madrid, SvD 9 juni 2012 Tro det. Troligen blir det tyvärr som det blev i Grekland. De som är gamla, pensionärer, och de som är sjuka eller arbetslösa är de som märker mest av alla de inskränkningar som sker. Finns inte mycket val men någon framförhållning borde i varje fall ett land som Spanien ha haft…
Spanien begär nödlån till banker, DN 9 juni 2012
”Och Euroländerna uppges ha accepterat Spaniens begäran om nödlån. Och på en fråga om tidsfristen för att ta mot och betala igen pengarna svarar Luis de Guindos enligt El Pais:

– Det enda jag kan säga är att beloppet ska ha en bred säkerhetsmarginal, ett tillräckligt högt belopp, det kommer du se i uttalandet från eurogruppen som inte kommer att lämna minsta kryphål för tvivel.

Enligt Financial Times är euroländernas finansministrar beredda att bidra med upp till 100 miljarder euro. Spanien ansöker om stort nödlån, Aftonbladet 9 juni 2012 Det må vara så att jag bara läst ekonomi på lägre nivåer, men jag måste erkänna att jag har svårt med de som lovar att ge bort något de själva inte har 🙂

Read Full Post »

Oroligt i Europa

Det handlar inte bara om Greklandskrisen eller om protesterna i Spanien som verkar trappas upp. Det handlar inte bara om Eurons vara eller inte vara. Det handlar inte heller, tror jag, om EU-s vara eller inte vara. Det är något annat som ligger och sjuder, så som jag uppfattar det.

Själv började jag reagera när jag för två år sedan upptäckte att vänsternissarnas barn åter började göra sig mer och mer hörda i media. Att högerkrafter, då menar jag yttersta högern till höger även om Sverigedemokraterna, börjat höras från slutet av 1990-talet var mer väntat efter att varbölden som sprack när Balkankrigen ledde till folkmord (min uppfattning) och nya landsgränser. På Balkan fanns och finns fortfarande än i dag rester av något som går tillbaka till Medeltidens religionsstriders uppkomst. Dvs de strider som fanns där bär i sig enligt mitt förmenande fortfarande in i vår tid stora orosmoment pga saker som aldrig klarats upp så att parterna kan gå vidare i livet sida vid sida.

Sedan kom ekonomiska krisen. Den recession som nu råder i Europa gör allt mer osäkert och instabilt. Inte bara EU eller inte ens ‘bara’ Greklandskrisen och den ökade arbetslösheten samt ökade fattigdomen i Grekland, Spanien, Portugal m.fl. länder. Upplever på sätt och vis att det är skönt att jag inte är 19 år och på väg ut i arbetslivets globaliserade värld. Vi var rädda för kärnvapenkriget. Nu finns det mycket mer att vara orolig för.

Bomb mot skattekontor i Grekland, GP 14 maj 2012
Bakslagen fortsätter i greksamtalen, GP 14 maj 2012
CDU gör katastrofval i NRW, GP 13 maj 2012
Spaniens ”upprörda” inleder protest, GP 13 maj 2012
Andra dagen av spansk massprotest, GP 13 maj 2012
Angela Merkels CDU gör nytt katastrofval, Expressen 13 maj 2012
Bomb mot skattekontor i Grekland, SvD 14 maj 2012
Andra dagen av spansk massprotest, SvD 13 maj 2012
CDU gör katastrofval i NRW, SvD 13 maj 2012
Bomb mot skattekontor i Grekland, DN 14 maj 2012
Sittprotest mot grekiska nynazister, DN 13 maj 2012
Ryssar utmanar Putin med promenad, SvD 13 maj 2012 visar att oron finns även i öst.

Sedan har vi de andra oroshärdarna: Övervakare i Syrien: Minst 23 döda på söndagen, DN 13 maj 2012
MR-rapport: Israel river EU-projekt, SvD 14 maj 2012
MR-rapport, Israel river EU-projekt, DN 14 maj 2012

Det är oerhört viktigt att göra klart att ALLA måste oavsett vad man anser i Israel-Palestinafrågan förstå att skilja mellan staten Israels agerande och vad personer med judisk tro står för samt Västbanken och Palestinas styrande å andra sidan inte är samma sak som vad människor som har muslimsk tro står för. Vi lever alla på en och samma planet. De som drabbas av den långvariga konflikten måste oavsett om de vill eller inte acceptera de av FN och internationella samfundet godkända gränserna. Någon annan början på en lösning finns inte. Alla människor har rätt till att leva utan hot, våld och krig. Oavsett när var hur och vilka.

Alla dessa oroshärdar som finns påverkar inte bara EU utan också oss här i Sverige. Sverige är extremt exportberoende. Det krävs att det finns kunder i andra länder som vill köpa våra varor i tillräcklig omfattning för att vi skall kunna få exportintäkter nog att trygga vår egen framtid. Den som inte känner sin historia har svårt att förutspå sin framtid.

Tillägg 10.10 Spanska banker ökar lånen hos ECB, di.se 14 maj 2012 Jag undrar bara hur länge det tar innan även banker och politiker inser att man inte bara kan trycka upp nya pengar och låna ut. Det går sällan bra när någon bakar bröd på nästa års sådd….

Read Full Post »

Kunskap, vad är det?

Man kan fråga sig vad svenskar under 50 år tror vara kunskap när man läser artikelkommentarerna till Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD 1 april 2012

Det finns t.o.m. de som tycker att det räcker med nätet och att slå på Wikipedia 🙂 😦 😛 !!! Jo jag ljuger inte. Läs kommentarerna.

Nu är det så med Wikipedia att den som uppslagsverk inte alls är mycket att hänga i julgranen. Den går att använda som första referens för helt okunniga och som tips om vilka källor de som är intresserad kan gå vidare med. Dvs den går att använda som en ledtråd till sanningen men har t.o.m. lägre källvärde än de Isländska sagornas berättelser om något som hände långt borta i en annan tid och där berättelsen berättar något någon sagt eller gjort någonstans någon gång……

Se även Kunskap växer inte på träd och går inte att plocka, Norah4you 26 mars 2012

Read Full Post »

Kunskap växer inte på träd och går inte att plocka

Universitets- och högskolestudier bygger på att den studerande själv i de allra flesta ämnen, och på de stora flertalet linjer utanför läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer och några få andra undantag, är medveten om att det handlar om att lära in större delen av den obligatoriska kurslitteraturen inte att läraren skall lära ut allt. Inte ens på de linjer som läkarutbildning, vidareutbildning av sköterskor, teknologer m.m. är det så att de studerande inte själva har att läsa in mellan 250 och 1000 sidor text per studievecka när det är teori som skall läsas in!

Flumskolan på 70-talet när lärare i flanellbyxor, som numera kanske används som mysbyxor på landet eller i sovrummet, satte sig på katedern i Grundskolan och frågade eleverna vad de vill lära sig. Vad vi fick var curlingföräldrarna som trodde att de skulle curla sina barn till bättre möjligheter och framtid men som inte själva lärt sig läsa in mer än möjligtvis 3 läxor per dag i skolan och sällan mer än 3-4 sidor. Långt från den skola vi hade innan där läxor kunde vara upp till 10 sidor långa eller där hela tal, inte bara fråga och svar, skulle räknas hemma för minst 10 ibland 15-20 uppgifter. För hand, inte på miniräknare.

Dessa curlingföräldrars barn har glidit genom skolsystemet utan att lära sig studieteknik värd namnet.
Läs gärna: Studier, tips med mera, Norah4you och glöm inte bort att i de flesta utbildningar krävs att du kan läsa avancerad engelska, ofta skapligt med tyska och lite franska eller spanska. För många av de som läser över C-nivå i ett ämne på ‘vanliga’ universitet underlättar det om de kan läsa latin utöver dessa språk.

Utbildningen till ekonom håller inte måttet, SvD opinion 26 mars 2012

När jag läste matematik i slutet av 60-talet, så hade vi 3 dagar då vi hade undervisning. Dvs 2 dagar vi hade 3-4 akademiska timmar och en dag då vi hade en doktorand som hjälpte oss med de tal vi hade problem med. När jag läste historia i på 90-talet, så hade vi oftast mindre än 10 timmars ‘undervisning’ och något pass där vi i mindre grupp skulle redovisa/diskutera ett antal utdelade texter utöver de som fanns på den obligatoriska bokförteckningen. Att läsa vid universitet är att läsa det mesta på kammaren!

Tillägg 1 april 2012 Vi måste sluta nedvärdera kunskap, SvD Opinion 1 april 2012 Så sant som det är sagt

Read Full Post »

Somliga avslöjar sig själva…..

Efter att läst ett mycket märkligt inlägg i debatten om humaniora – teknik på SvD:s debattsida Mer humaniora blir bara en tempoförlust, SvD 11 juli 2011 där inlägget är en replik till andra inlägg i debatten om Ingenjörsutbildningarna efter att Nina Wormbs, civilingenjör teknisk fysik, docent i teknik- och vetenskapshistoria, KTH tillsammans med Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare, professor i miljöhistoria, KTH skrivit sin debattartikel: Ingenjörer bör läsa mer humaniora, SvD Brännpunkt 6 juli 2011 som svar på utspelet från Svenskt Näringsliv om Humanioras mindre viktiga behov av plats i högskole- och universitetsutbildning,
där jag som en av många kommentatorer på tidningens disqussida gör följande inlägg:

”Sedan när handlar framgång, välstånd och utveckling av ett samhälle enbart om att direkt få ett arbete?
Sedan när utgör en civilingenjör som får ett tekniskt arbete en garanti för att industriell utveckling som kommer samhället till del sker?
Sedan när stannar en civilingenjör resten av sitt arbetsliv i laboratorier, test- och forskningsutvecklande miljö utan att avancera till chefspositioner som kräver helt andra kunskaper än teknik för att utveckla såväl personerna på dessa positioner som samhället i stort till framgång och välstånd.

Detta har aldrig skett annat än i tekniska teoristers tankevärld där kunskapen om att för att något är möjligt innebär inte det att det är bästa lösningen, lämplig lösning eller ens ekonomiskt och energimässigt realistisk lösning där samtliga premisser som behövs för varje argument analyserats och befunnits sanna så att argumentet som används i hypoteserna kan leda till en hållbar slutsats.

Utan kunskap om logisk analys, vetenskapsteori, samhällskunskap och historia, står sig teknologen slätt. Både som människa och som utvecklare av välfärd för ett samhälle, ett land och en värld. ”

en svarskommentar till en person som kallade sig Civ_ing och gjorde ett inlägg 20 minuter innan mitt svar, så får jag i min mailbox följande en minut efter mitt inlägg:

”Civ_Ing wrote, in response to Inger E(norah4you) Johansson:

Vacation. Back in office on Aug 1.Will check mail from time to time This e-mail is confidential and intended only for the addressees. If you are not such an addressee, or have reason to believe your address should not have been included, you are hereby notified that you have received this communication in error and that reading it, copying it, or in any way disseminating its contents to any other person, is strictly prohibited. If you have received this e-mail in error, please telephone or e-mail the sender immediately and destroy this copy. The information presented herein is provided in good faith, but no warranty is given or is to be implied regarding its relevance or accuracy. Users must satisfy themselves regarding the suitability and safety of their use of this information ”

Gratulerar Civ_Ing, du har just lyckats bevisa min hypotes att ”kunskapen om att för att något är möjligt innebär inte det att det är bästa lösningen, lämplig lösning eller ens ekonomiskt och energimässigt realistisk lösning där samtliga premisser som behövs för varje argument analyserats och befunnits sanna så att argumentet som används i hypoteserna kan leda till en hållbar slutsats” vilket i sig leder till en enda hållbar slutsats i aktuell diskussion – teknisk kunskap är inte tillräcklig även om den må vara bärande inslag för att åstadkomma industriell utveckling i allmänhet, industriell utveckling av välståndet i samhället eller ens individens förmåga att utan kunskap växa med uppgiften 😛

Bättre än så kan inte behovet av humaniora i alla högskole- och universitetsutbildningar bevisas! Hjärtligt tack från systemprogrammeraren som sadlade om till SO-lärare.
Inger E Johansson (Norah4you)

Read Full Post »

Ekonomi och Humanekologi

har mycket gemensamt. När ekonomin är i balans, så är förutsättningarna för framtiden störst precis som när människan samspelar med naturen för att uppnå det bästa samhället som är möjligt.

Anders Borg skriver i dagens GP: ”Vi har också gradvis betalat av på statsskulden, både genom ett högt sparande och genom amorteringar tack vare de intäkter vi fick från försäljningar av statligt ägda bolag som verkar på konkurrensutsatta marknader. Det är klokt att inte använda engångsintäkter för att finansiera permanenta utgiftsökningar eller skattesänkningar. ”
Vi kan inte leva över våra tillgångar, GP debatt 3 januari 2011

Det är så sant som det är sagt. Den bonde som på medeltiden eller så sent som under 1900-talets början tvingades ta det sista utsädet samt blanda bark i mjölet för att mätta sin familj, den bonden hade inget att så ut när våren kom och fick heller inga skördar det året.

Humanekologi? se Humanekologi, Norah4you 28 december 2010

Read Full Post »