Kan Lambertz sitta kvar

som domare i Högsta Domstolen när han inte accepterar svenska Grundlagar och Sveriges Rikes Lagar som gör klart att en person som är frikänd är att betrakta som oskyldig? Lambertz är ett bra exempel på varför Sverige behöver en Författningsdomstol där samtliga domare utöver att de skall vara jurister läst som minst till D-nivå i ämnet Samhällskunskap samt C eller D-nivå i ämnet Historia. Vi kan väl ändå inte ha jurister på höga poster som försöker pådyvla folk sin egen uppfattning när domstol efter resning fattat sina beslut? Om vi kan det, så innebär det att alldeles för många aldrig hade förmånen att ha ämnes- och stadiebehöriga Samhällskunskapslärare när de gick i skolan.

GW sågas i mejl: ”Är han helt frisk?”, Expressen 19 september 2012
Juridisk expert: Kastar en skugga över domarkåren, SvD 19 september 2012
Lamertzmejl får kritik, SvD 19 september 2012
Sluta klös fast dig i svagisen, Lambertz; Kulturchefsbloggen på SvD 19 september 2012
Lambertz i mejl om Quick: Våra ”fakta” är pulveriserade, Aftonbladet 19 september 2012

Tillägg 17.55 Guillou: ”Går ut och skämmer ut sig igen”, Expressen 19 september 2012 Ack om det vore så väl att karln BARA skämde ut sig själv. Han skämmer inte bara ut hela domarkåren genom att agera så frågetecken samlas om kunskaper saknas i svensk Grundlag och lagar. Han skämmer ut hela svenska rättsystemet!
Lambertz mejlade med åklagare och polis, GP 19 september 2012
Lambertz intellektuella haveri, Oisín Cantwells kolumn Aftonbladet 19 september 2012

Read Full Post »

Författningsdomstol nästa?

OM det är så att domaren inte varit jävig i det aktuella fallet,
vilket för mig och många andra förefaller konstigt givet att Rättegångsbalkens 4 kapitel tolkats rätt utifrån praxis,
SÅ borde det förhållandet att lagen som förefaller solklar men då inte är det,
vara skäl nog för att vi som bor i Sverige skulle kunna få det många begärt, en författningsdomstol som kan ta upp denna sortens frågeställningar objektivt!

Rättegångsbalken 4 kapitel:

13 § Domare är jävig att handlägga mål:
1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;
2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;
3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;
4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;
5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;
6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;
7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;
8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;
9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller
10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet. Lag (1993:348).
Rättegångsbalken

Aftonbladet
DN
SvD
GP

Read Full Post »