Kunskap krävs för sökande av ny kunskap, kära politiker

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Ska vi utbilda unga till arbetslöshet

och göra dem en björntjänst? Det är vad vi gör när vi först låter dem köra ‘Elevens val’ av gymnasieutbildning oaktat om det på de linjer som väljs finns lediga jobb/hopp om nya jobb i framtiden eller om de för att ‘Alla skall med’ går linjer de drömt om att få jobb i men där jobb inte finns eller där det är ett fåtal som kommer fram till grytorna men de övriga för att de fått läsa de kurser som krävs för högskolebehörighet tvingas studera vidare och sätta sig i stora skulder för kurser på universitet och högskolor som i många fall inte leder till att eleven/eleverna blir mer attraktiva på arbetsmarknaden. Antingen blir de överkvalificerade, vilket låter barockt och också är det när det t.o.m. för de som söker affärsbiträdesjobb ofta efterfrågas erfarenhet som de som inte valt att läsa vidare men känt sig tvingade till det inte har utöver att de absolut inte har rätt utbildning för de jobb som finns.

Någon gång måste Sverige som land lyckas få våra politiker att förstå att ‘Elevens val’ kostar för mycket även i de fall de unga mer eller mindre direkt efter gymnasieexamen, om de nu har klarat sig så långt att de fått den utan att hoppa av, går vidare till Komvux. Kan i och för sig vara så att det kostar mycket att låta de som hoppat av eller skolkat/sovit och inte klarat av gymnasieexamen går på Komvux för att få gymnasieexamen senare. Är också så att det kan upplevas orättvist att de som slitit och släpat för att få sina betyg blir omsprungna när de söker till universitet och högskolor av de som softat. MEN, bland de som hoppar av gymnasiet finns i varje fall en hel del som gett upp för att de känt sig mobbade (observera att det är den som upplever sig som mobbad som har rätt och aldrig de som står vid sidan om) och inte orkat längre. De fallen kan jag i varje fall finna rimliga skäl för att det skall finnas Komvux för. Men de som ‘bara’ vill höja betyg och hoppat av alldeles innan examen för att de insett att deras betyg/linjeval inte räcker. De kostar samhället mycket pengar som skulle sparats om antalet gymnasieutbildningsplatser varit något så när i överenstämmelse med existerande eller förutsett behov av arbetskraft.

Vi har inte råd att utbilda unga till arbetslöshet. Vi har inte råd att tvinga många av dessa att mer eller mindre mot sin vilja studera vidare för att under tiden de söker jobb i varje fall få studielån. CSN är ingen jultomte även om CSN-lån kan tyckas som en möjlighet att överleva och få läsa något ur listan på ‘Elevens val’. Även på Universitet och Högskolor har Sverige lekt jultomte tillräckligt länge. Önskekurserna som inte leder till jobb har ökat drastiskt sedan 1970-talet då Palme fördärvade Universitet och Högskoleutbildningen med Palmes UKAS (som vi kallade det när vi från Göteborg och andra universitet och högskoleorter åkte tåg till Stockholm och protesterade en gång i tiden).

Samtidigt som vi har Rekordhög brist på arbetskraft, GP 23 januari 2013 : Utbildning i allmänhet pekar flera bedömare och politiker ut som den viktigaste åtgärden för att täppa till det stora gapet mellan antalet arbetslösa och arbetsgivarnas behov av personal. Både företag och arbetslösa är nu förlorare.

Gruvarbetare, förskollärare, kockar, sjuksköterskor, läkare, it-personal och civilingenjörer är bara några exempel på yrken där arbetsgivarna letar folk, trots att arbetslösheten bara ökar.

– Det finns för många personer inom vissa utbildningar och för litet intresse för andra utbildningar, säger Håkan Gustavsson, analytiker på Arbetsförmedlingen.

så har vi också Yrkena som har svårast att få jobb, GP 23 januari 2013 :
Matroser
Fotografer
Journalister
Vårdbiträden
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Vaktmästare
Försäljare, fackhandel
Informatörer
Fordonsmontörer
Barnskötare
Truckförare
Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter
Administratörer och sekreterare
Källa: Arbetsförmedlingen (TT)

Som alla kan se finns det ibland dessa yrken både journalist som kräver universitets- och högskoleutbildning och hör och häpna Barnskötare (medan det sägs på andra ställen att det behövs många förskollärare) ….
kanske är det dags att stanna upp ett tag och fundera på varför vi utbildar så många unga till långtidsarbetslöshet eller till inproduktiva universitets och högskolekurser med större och större lån att återbetala,
i stället för att se till att kräva att varje Grundskola precis som på Enhetsskolans tid hade en Yrkesvalslärare senare kallad SYO-konsulent som får tillräckligt med tid för att sätta sig ner med varje elev från 7:an till 9:an så att eleverna får klart för sig inte bara vad de önskar utan också vad deras egna styrkor finns så att de kan få en utkomst i form av inkomst efter utbildning!

PJ Anders Linder på SvD har helt rätt när han säger: Den högre utbildningen är alldeles för viktig för att de nuvarande bristerna ska få fortsätta. Studenterna får med sig för lite ut i yrkeslivet och arbetsgivarna får inte fatt i personer med rätt kompetens. Utan hög kvalitet är det inte högre utbildning, PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida 23 januari 2013

Rätt har också när de säger: Sanningen är att den högre utbildningen i Sverige har allvarliga problem med såväl den akademiska kvaliteten som med förmågan att förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden. Högskolan lider av flera systemfel, SvD Brännpunkt 22 januari 2013

Här är jobben du bör satsa på, Aftonbladet 24 januari 2013

Vi måste sluta upp att tro att alla kan allt. Alla är bra på något. En del är bra inom många områden. Alla är lika värda men olika. Det är viktigt att de som behöver stöd i en eller annan form får det tidigt, redan under första skolåren. Lika viktigt är det att stimulera de som ‘har det lätt’. Det är i den gruppen många avhopp sker för att elever rent ut sagt blir uttråkade och vill synas när de blir understimulerade. Det är däremot inte rätt att utbilda unga till arbetslöshet bara för ‘att’ alla skall med.

Tillägg 15.46…. Låt kvaliten styra anslagen till högskolan, Saco representanter på SvD Brännpunkt 24 januari 2013 låter bra som rubrik, men sedan: …Etableringspengen skulle dessutom kunna leda till att lärosäten undviker att satsa på nya utbildningar och på så sätt ha en konserverande effekt. Vi menar att det i stället är viktigt att lärosäten får vara innovativa och utbilda för framtidens arbetsmarknad och samhälle, utan att riskera att bli en ren leveransorganisation för arbetsgivarna.

Rätta mig om jag har fel, men var i hela fridens namn kan någon hitta ej skattebetalda jobb inom genusutbildningarnas område? OK bara ett exempel men ändå. Det är alldeles för lätt för Universitet och Högskolor som vill profilera sig att satsa på nya utbildningar som inte har kontakt med verkligheten. Varken den verklighet vi känner eller den som går att förutspå för det är inte på Universitet och Högskolor man känner hur marknadsläget och arbetsförändringar ute i verkligheten går. Vore att godta att man sätter upp handen för att se om vinden blåser…..

Read Full Post »

På 1970-talet

hade vi inte ens så stort belopp som vi fick tjäna samtidigt som vi fick studielån utan att betala tillbaka. Men när jag läste på Sociologen fick jag ett tips som hjälpt mig mycket även senare i livet när pengarna varit få i förhållande till vad allt kostar. Vi var ett gäng som gick och åt billig soppa på hamn-/arbetarkaféer eller på billigt ställe. Soppa med bröd finns även på en del kyrkor och andra ställen numera. Inte då. Vi åt billigt månd-torsdag och gick sedan till något ‘finare’ ställe som hade bra och billig dagens på fredagen. Det går att göra idag också. Fast kanske inte varje vecka men veckor när Du läst mycket och är helt slut.

Sedan är det väl mer än jag som under åren haft en burk där man lagt alla växelpengar i samt varje månads början lagt en hundralapp för oförutsedda utgifter. Kom ihåg att det inte är hur mycket du tjänar, utan hur mycket du gör av med som är avgörande. Det är sällan nödvändigt att köpa all studielitteratur eller ens hälften om du är ute i god tid och lånar på UB innan kurserna börjat. Läs kurslitteratur första gången på samma sätt som du läser en roman, det gör att du har förförståelse och förkännedom om var olika saker som kan knyta an till de kaptiel-/sidtexter som kurslitteraturlistan säger du skall ha god kunskap om. Börja alltså läsa i tid. Inte sista veckan före en tenta. Klaga inte att du har mycket att läsa in. Du har numera ofta mindre antal sidor än vad vi hade på 70-talet samt oftast text på svenska eller engelska….

Studenter som klarar kassan, GP Mina pengar 26 augusti 2012

När man läser är det viktigt att ha roligt ibland. Men det bör inte bli varje veckoslut om du skall hinna det du skall läsa. Lägg gärna undan en viss festkassa om du har möjlighet. Men överskrid den inte om det inte är något exeptionellt som skall firas. Man kan ha roligt med studentkompisar utan att det behöver kosta skjortan. Vi fixade ofta spontanfester där de som bjöds in fick ta med dryck även till värdarna och de som bjöd som minst fixade middag, tilltugg och någon vickningsrätt. Man kan göra mycket av lite köttfärs och säsongens grönsaker.

Read Full Post »