Vad är Chalmers herr docent

Sämre universitet om privatisering blir av, docent Vincent Hedberg SvD Brännpunkt 12 oktober 2013 Herr docenten har inte gjort sin hemläxa. I sin iver att hitta problem med om Lunds Universitet skulle bli en stiftelse så glömmer han Chalmers.

På vad sätt anser herr docent att Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola är sämre än Kungliga Tekniska Högskolan eller Linköpings Tekniska Högskola (under Linköpings Universitet)??????

Read Full Post »

Rätt forska – men helt fel huvudmän

Ärligt talat, så undrar jag vilken kompetens som de som sitter och beslutar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har. Först och främst är det en fråga som det forskats i sedan 1960-talet även om svenska kommuner och landsting aldrig brytt sig om att lyssna på de forskare som fanns och finns vid Tema Vatten på Linköpings Universitet och på andra ställen. T.ex. gett det lilla anslag som Livsmedelsverket fått till de forskare som publicerats och/eller doktorerat i ämnet Vattenvård sedan 1961……

Johannsen Carl Gustaf, Vattenvård : ett samhällshygieniskt problem i belysning av hygieniska förhållanden vid ett sydsvenskt vattendrag , Avhandling Lunds Universitet 1961
Wigilius, Bo; Isolation, characterization and risk analysis of organic micropollutants in water, Avhandling Linköpings Universitet 1988
Bo Wigilius, Hans Borén, Georg E. Carlberg, Anders Grimvall, Bo V. Lundgren, Roger Sävenhed; Systematic approach to adsorption on XAD-2 resin for the concentration and analysis of trace organics in water below the μg/1 level, Journal of Chromatography A – J CHROMATOGR A , vol. 391, pp. 169-182, 1987
Finns många till men inte på Livsmedelsverket. En del kanske tycker att de nämnda avhandlingarna är gamla. Det tycker inte övriga världen citat ur dem har använts bl.a. i Japan i avhandlingar samt i vetenskapliga artiklar i ämnet senaste tre åren…..
Specialister i ämnet finns för övrigt inom Naturvårdsverket samt på ett antal svenska Länstyrelser….. men det visste väl inte de som ”förstämde” om…..

Miljoner till studie om dricksvatten, GP 9 februari 2013
Miljoner till studie om dricksvatten, SvD 9 februari 2013
Mijoner till studie om dricksvatten, Aftonbladet 9 februari 2013

Miljoner…. för att lösa de viktigaste forskningsproblemen som finns involverade i att större delen av det svenska VA-nätet i storstäderna skulle behöva bytas ut till en kostnad av 10 miljarder per år(!), så är det miljarder som krävs inte att man fortsatt tillåter limning av befintliga rör med plast eller annat material! Inte att forskning bedrives på dagisnivå för det är det när Livsmedelsverket och inte ett universitet får uppdraget. ”Kära politiker” vakna till och skaffa Er grundkunskaper i Naturvetenskap och Miljöfrågor!

Read Full Post »

Vad är Grafenprojektet, grannar till Mossen?

Ibland undrar jag om dagens yngre, själv 63 år, bara snabbläser Metros rubriker. Chalmersprojekt får miljardstöd, Metro 28 januari 2013
En miljard euro – 8,5 miljarder svenska kronor – stod på spel när EU-kommissionen i dag utsåg projekten. Chalmers-projektet är en av vinnarna, berättar EU-kommissionären Neelie Kroes på presskonferensen.

– Vi hoppas på en ”grafen-dal” i Europa, som kan bli vår motsvarighet till Silicon Valley, säger Kroes, som är vice-kommissionär med ansvar för bland annat digitala frågor.

Projektet leds av fysikprofessorn Jari Kinaret. Bland de över 70 universitet, företag och forskningsgrupper som samarbetar i projektet finns svenskt deltagande även från Umeå, Linköping och Stockholm.

– EU:s totala stöd är värt över en miljard euro under en tioårsperiod. Vi talar inte om kaffepengar, om man säger så, säger Kroes.
Missande artikeltexter där och längre artiklar samt reportage i övriga media om den stora forskningsby som är nödvändig för att den till Sverige lagda ledningen av Chalmers forskningsprojekt om Grafen skall kunna utvecklas. Allt detta hade kunnat hända och skapa mängder av jobb i Sverige när Chalmers tog fram det som senare kom att bli flytande kristaller i t.ex. bildskärmar redan tidigt i det forskningsprojektet för mer än 30 år sedan. Då var det ingen som var villig att satsa, svenska och finska företag och svenska staten var inte intresserade. Japanerna fick möjlighet att finansiera och forska tillsammans med Chalmers. Resultatet av det ser vi i vardagen runt världen idag. Där som så många gånger under åren har arbetstillfällen gått Sverige förbi för att det inte satsats på att bygga en forskningsby med avknoppade företag som t.ex. finns i Linköping.

Så klaga inte på att det i dagsläget finns lediga lokaler i byggnaderna på Mossen. De stora summor som kommer att läggas ner på forskningsbyn kommer Göteborg och Chalmers grannar till del inom en snar framtid. Grafen är redan så långt framme.
Förstör inte mer av Mossen, GP 8 februari 2013

Read Full Post »

Hallå Göteborgs Stad och politiker

Hur vore det om Göteborgs Stad anslog en bit mark som lämpligt område att bygga studentbostäder i som ett forskningsprojekt för att ta fram energisnåla bostäder. Läs anslå som utarrenderar på 50 år. Forskningsprojektet borde kunna utnyttja att vi har Chalmers här i Göteborg samt att vi har mycket bra yrkesutbildningar inom byggnation, el o.s.v. Om forskningsprojektet söker tillsammans med t.ex. en stad + ett universitet och yrkesutbildningar på ytterligare ett ställe inom EU samt t.ex. Island, så finns det säkert möjlighet att få ”EU-bidrag” Forskningsprojekt har ju dessutom om det är SGS som får stå som huvudman helt andra uppköpsregler eftersom det är ett forskningsprojekt än vad Göteborgs Stad skulle behöva ha om man hanterade ärendet på det traditionella viset.

Ett forskningsprojektområde syftande till att forska fram ny teknik i samband med byggandet behöver även om det är studentrum/studentlägenheter som byggs inte nödvändigtvis alldeles precis vid kollektivtrafikens knutpunkter, räcker att de befinner sig inom rimligt avstånd från universitet och högskolor samt att det inte är alltför långt till kollektivtrafik. Finns det något sådant område? Ja det gör det om Ni tittar närmare på hur VA-ledningarna drogs redan på 40-talet och hur elledningarna är dragna idag. Det finns en liten men i detta sammanhanget tillräckligt stor del av Änggårdsbergen som skulle kunna komma ifråga utan att inkräkta för mycket på Änggårdsbergen. Titta närmare på ett område mellan Askimsgatans vändplats med linje nästan rakt söderut fram till i höjd där kröken på Röda Stråket går. VA-kartorna som visar verklig dragning inklusive back-upen mellan Sahlgrenska och Järntorget som fortfarande ligger kvar ses bäst på kartor dragna under Andra Världskriget. Kartorna finns/fanns (åtminstone härom året) kvar i VA-verkets arkiv.

Tusen studentrum blir bara 400, GP 15 januari 2013

Read Full Post »

Något att minnas

– Om något händer som man inte väntat sig så blir hjärnan väldigt aktiv. Inlärningshastigheten, minnet och förståelsen kan öka upp till en faktor 10 om man använder sina sinnen, säger han.
Vad är viktigast om man ska lyckas förmedla kunskap?
– Koncentration är en grundförutsättning. Det måste man börja lära barn tidigt och där kan föräldrarna hjälpa till. Det finns elever som inte orkar lyssna mer än en mycket kort tid innan tankarna sticker iväg.
– En annan förutsättning är motivation. Ta reda på den enskilde elevens intressen och använd dem. Eleven måste själv tycka om att lära sig. Annars misslyckas man.
– En tredje sak är minnet. Vi vet sedan 1800-talet att repetition är väldigt minnesförstärkande. Man kan inte intensivläsa ett område under en termin och sedan lämna det. Man måste upprepa saker hela skoltiden.
Han väcker ungas lust för Naturkunskap, GP 17 november 2012

 
Det professor Per-Olof Nilsson, professor och grundforskare i materialfysik, säger är något av det allra allra viktigaste när det gäller inlärning som varje pedagog och även varje förälder bör ta till sig. När jag gick på Lärarhögskolan i Linköping hade vi en didaktiker som visade en Snobben bild och sa Det går inte att lära Snobben, men det går att lära Snobben att lära in. Förutsättningen för att en elev skall kunna lära in är att man arbetar på elevens motivation och egna intressen samt att man utifrån dem hjälper eleven att hitta vägar som t.ex. upprepning, repetition när elevens intresse väl är väckt.

Read Full Post »

Dagens positiva utbildningsnyhet

är att Chalmers ingenjörer inte bara hade kunskap nog utan också vilja och uthållighet att vinna den årliga viktigaste ingenjörstävlingen i världen. De byggde en racerbil som höll måttet och ångan uppe ända in i mål. Vackert Chalmers!

Chalmers-studenter vann racertävling, GP 17 juli 2012
Chalmers byggde bästa racerbilen, Sveriges Radio 17 juli 2012

Read Full Post »

Somliga avslöjar sig själva…..

Efter att läst ett mycket märkligt inlägg i debatten om humaniora – teknik på SvD:s debattsida Mer humaniora blir bara en tempoförlust, SvD 11 juli 2011 där inlägget är en replik till andra inlägg i debatten om Ingenjörsutbildningarna efter att Nina Wormbs, civilingenjör teknisk fysik, docent i teknik- och vetenskapshistoria, KTH tillsammans med Sverker Sörlin, idéhistoriker och författare, professor i miljöhistoria, KTH skrivit sin debattartikel: Ingenjörer bör läsa mer humaniora, SvD Brännpunkt 6 juli 2011 som svar på utspelet från Svenskt Näringsliv om Humanioras mindre viktiga behov av plats i högskole- och universitetsutbildning,
där jag som en av många kommentatorer på tidningens disqussida gör följande inlägg:

”Sedan när handlar framgång, välstånd och utveckling av ett samhälle enbart om att direkt få ett arbete?
Sedan när utgör en civilingenjör som får ett tekniskt arbete en garanti för att industriell utveckling som kommer samhället till del sker?
Sedan när stannar en civilingenjör resten av sitt arbetsliv i laboratorier, test- och forskningsutvecklande miljö utan att avancera till chefspositioner som kräver helt andra kunskaper än teknik för att utveckla såväl personerna på dessa positioner som samhället i stort till framgång och välstånd.

Detta har aldrig skett annat än i tekniska teoristers tankevärld där kunskapen om att för att något är möjligt innebär inte det att det är bästa lösningen, lämplig lösning eller ens ekonomiskt och energimässigt realistisk lösning där samtliga premisser som behövs för varje argument analyserats och befunnits sanna så att argumentet som används i hypoteserna kan leda till en hållbar slutsats.

Utan kunskap om logisk analys, vetenskapsteori, samhällskunskap och historia, står sig teknologen slätt. Både som människa och som utvecklare av välfärd för ett samhälle, ett land och en värld. ”

en svarskommentar till en person som kallade sig Civ_ing och gjorde ett inlägg 20 minuter innan mitt svar, så får jag i min mailbox följande en minut efter mitt inlägg:

”Civ_Ing wrote, in response to Inger E(norah4you) Johansson:

Vacation. Back in office on Aug 1.Will check mail from time to time This e-mail is confidential and intended only for the addressees. If you are not such an addressee, or have reason to believe your address should not have been included, you are hereby notified that you have received this communication in error and that reading it, copying it, or in any way disseminating its contents to any other person, is strictly prohibited. If you have received this e-mail in error, please telephone or e-mail the sender immediately and destroy this copy. The information presented herein is provided in good faith, but no warranty is given or is to be implied regarding its relevance or accuracy. Users must satisfy themselves regarding the suitability and safety of their use of this information ”

Gratulerar Civ_Ing, du har just lyckats bevisa min hypotes att ”kunskapen om att för att något är möjligt innebär inte det att det är bästa lösningen, lämplig lösning eller ens ekonomiskt och energimässigt realistisk lösning där samtliga premisser som behövs för varje argument analyserats och befunnits sanna så att argumentet som används i hypoteserna kan leda till en hållbar slutsats” vilket i sig leder till en enda hållbar slutsats i aktuell diskussion – teknisk kunskap är inte tillräcklig även om den må vara bärande inslag för att åstadkomma industriell utveckling i allmänhet, industriell utveckling av välståndet i samhället eller ens individens förmåga att utan kunskap växa med uppgiften 😛

Bättre än så kan inte behovet av humaniora i alla högskole- och universitetsutbildningar bevisas! Hjärtligt tack från systemprogrammeraren som sadlade om till SO-lärare.
Inger E Johansson (Norah4you)

Read Full Post »