Ny artikel Norah4history: Tidig kristendom i Norden

När vi talar om Kristendomens historia i Norden brukar vi normalt börja med Ansgar. Utifrån Ansgarsvitan, skriven av Rimbert omkring 867-70, brukar Sveriges äldre kristendomshistoria berättas. Norges brukar ofta berättas utifrån den förste norske kung som kristnades. Håkon den gode (kung 933-960 e.Kr) brukar i norsk historia vara den som sägs vara den förste kristne norske kungen. I svenska historieböcker nämns oftast Olav Tryggvason (eller som vi svenskar skriver Olof Tryggvason) som kristnades i England och som fick med sig en biskop

Precis som Wikipedias norska artikel berättar (sällan Wikipedia är så sann när man studerar källorna…) så har: Funn under utgravninger av Kaupangen i Skiringssal tilsier at det allerede på 800-tallet ikke bare var kontakt mellom nordmenn og de kristne deler av Europa, men at det fantes en liten kristen befolkning i landet. I alle fall fra 700-tallet av hadde nordmennene støtt på den nye religion som røvere, handelsmenn og leiesoldater, og som innvandrere til Orknøyene og Hebridene, Irland, England og Frankrike Vikingtiden i Norge, no.wikipedia.org

Men den nordiska historiens äldsta kristna inslag börjar inte på 800-talet. Det går längre tillbaka än så. I Tidig kristendom i Norden, Norah4history 3 mars 2013 visar jag på den arkeologiska bildens historiska underlag. Nu har jag i mitt manuskript Den Gotiska Mosaiken källmaterial för goter med nordiska, inte enbart germanska, namn som omtalades av äldre historiker i Europa för att de kristnades redan under 300-talet. Flera av dessa går utifrån övriga uppgifter att historiskt spåra tillbaka till deras hemort ofta i det vi idag kallar norra Bohuslän, andra till östra Sverige söder Mälaren alternativt till en ö (Gotland?) innan den stora ön i norra Oceanen. Ytterligare andra till områden som legat norr om myrarna på väg mot ön i norra Oceanen (Jylland?) Till det återkommer jag senare.

Skälet att jag idag lägger ut detta, är att utan att känna Nordens och norra Europas äldre historia fram till Andra Världskriget, är det mycket svårt att ha den kunskap som krävs för att förstå varför Norge, Danmark, Sverige och Finland valde olika vägar vad gäller sitt lands försvar efter Andra Världskriget. Framtiden går inte att förutse och dagen inte att förklara om man inte känner sin historia.

Read Full Post »

Det tog tid….

I samband med Länsutredningen för vatten- och avloppsfrågor i Bohuslän i slutet av 1930-talet gjordes terrängunderökningar, avvägningar, jordborrningar, inmätningar och analyser som visade på en hel del av de problemområden, för byggnation eller rättare sagt icke samt där det även var olämpligt att dra vatten- och/eller avloppsledningar pga skredrisk… Större delen av den undersökningen var klar 1939. Det har gått lång tid sedan dess. OM man från ansvarigt håll hade gått tillbaka och läst de gamla geologiska undersökningarna, så hade en del av det som nu är aktuellt redan åtgärdats. För övrigt hade man aldrig byggt den delen av E6:an som rasade vid Munkedal. Det sa min far, som var den som gjorde de geologiska undersökningarna redan när man började diskutera den dragningen att där inte bara var stor skredrisk utan att man borde gått in i berget för att säkra vägen.

Så det där med ny teknik. Den nya tekniken bygger på samma tekniska principer som den två på Göteborgs VA-verk tog fram i början av 1950-talet för att genom att skicka signal ner i jorden och få ‘retur’ i form av avvikelser där ledningar var trasiga och/eller där området under jorden hade viss typ av geologiska problem som måste åtgärdas. De två är döda. Den siste, min far, dog för fyra och ett halvt år sedan. Dokumentation av tekniska principen finns i arkiven för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1951-52…..

Riskerar att kana ner i havet, GP 25 juli 2012
Fler farliga områden hittas med ny teknik, GP 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, Expressen 25 juli 2012
Skredrisk längs Bohuskusten, SvD 25 juli 2012

Fler, säkert. Men flertalet av de värsta skredområdena var kända av Länstyrelsen i Göteborg och Bohuslän redan 1940! Skall vi sedan titta på området längs Göta Älv, så finns den utredningen publicerad i korthet i ett av VA-verkets utgivna skrifter från första halvan av 1940-talet. Att man inte hann göra något åt riskerna innan Surte och Götarasen torde till stor del ha berott på bristande pengar under slutet av och efter Andra Världskriget. Men kännedom fanns.

Read Full Post »

Havsörnen har häckat på minst en plats

i Halland och ett flertal ställen i Norra Bohuslän sedan 1970-talet. Nej vi som har vetat om var häckningsplatserna funnits har inte talat om det. Men numera går det att berätta att ett ställe längs gamla vägen från kusten mot Kungsbacka så fanns det ett par som häckade och fick ungar. I Tanums kommun har det funnits två häckningsplatser mig veterligen och 1 i Strömstads kommun. Havsörnarna är granna att se när de breder ut sina vingar och när de som några av dessa havsörnar fått för vana att göra sätter sig på en hög plats eller stolpe nära väg där många djur blir överkörda. De är mycket större än man tror och mycket mycket vackrare.

Havsörnen åter på Västkusten, GP 23 mars 2012
Hemlig havsörn häckar i Halland, Expressen 23 mars 2012
Havsörnen åter på Västkusten, Svd 23 mars 2012
Havsörnen åter på Västkusten, DN 23 mars 2012
Havsörnen åter på Västkusten, Aftonbladet 23 mars 2012

Om du hör mängder av fågelsång som plötsligt tystnar, så titta upp i skyn. Om du har tur, kan du få se en havsörn(ibland ‘bara’ en glada eller hök) som först ryttlar och sedan slår och flyger iväg med en hare eller något annat djur. Roligast hade jag när jag såg ett av havsörnsparen träna sina ungar i att fånga något i flykten på nära håll. Föräldrarna flög över ungarna och släppte något som ungarna skulle fånga. När ungarna missade så dök den som inte släppt föremålet och fångade det under ungarna. Men inte katten har ortsborna haft förtroende för ornitologer. De flesta vill inte ha folk som springer i markerna och tycker som jag att fåglarna får ha sin tillvaro utan alltför mycket störningar. Såg senast havsörn förra sommaren på mycket nära håll(mindre än 30 meter i Tanums kommun). Senast jag såg en havsörn i Halland var försommaren för två år sedan. Nära det boet där ett havsörnspar fick 5 respektive 7 ungar i mitten på 70-talet.

Tillägg 2 maj 3014
Såg ett antal havsörnar förra sommaren. Redan sett två i år. En i Härryda kommun och en inom Göteborgs Kommuns gränser.

Read Full Post »