Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Betygskriterier för Grundskolan’

Ska katten lära råttan hur man jagar hund eller vad är det frågan om Fridolin? Det krävs kunskap för att kunna lära ut kunskap så att någon, oavsett kön ålder och kultur, får verktygen som behövs för att lära in! Kunskap krävs för sökande av ny kunskap Alla kan ju inte komma in på höga politiska poster utan erfarenhet och utan utbildning halkande sig fram på ena efter andra bananskalet. 🙂 Alla människor är lika värda men en del tycks tro sig mera värda än andra…

Fridolin: Betyg är inte lösningen på allt i skolan, Utbildningsminister Fridolin i SvD intervju 3 april 2015 Säger han som kom in på bananskal och trodde att en Folkhögskollärare hade lika bra kunskap hur Barn och Ungdomar lär in som en Grundskollärare. Detta trots att karln gång på gång visat att han inte läst in eller lärt sig förstå, undrar vilket?, vad som står i Betygskriterier, Läroplaner och Skollag. Det är tillåtet att vara dum i Sverige, dumt visa det även om man är politiker!

Se även: Självgodhet, arrogans – S-MP regerigen i nötskal

Read Full Post »

Mycket viktig debattartikel i Dagens Nyheter ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån” på DN Debatt 26 februari 2015:
Att skolans problem är allmänt kända beror bland annat på Pisastudierna. De visar att svenska elevers kunskapsnivå faller. För universitetens och högskolornas del finns ingen motsvarighet till Pisa, men vi har anledning att misstänka att det är illa ställt också vid de högre lärosätena.

Den misstanken har tre grunder. För det första förefaller detta vara en allmän uppfattning bland stora grupper av universitetslärare och akademiska forskare, som flera av oss i vårt dagliga arbete kommer i kontakt med.

För det andra har elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen sjunkit.
….

För det tredje vet vi att en genomsnittsstudent, med viss variation, inte behöver lägga särskilt mycket tid och engagemang för att få ut sin examen – kanske inte ens halvtid. Enligt en rapport från 2011 från Högskoleverket lägger mindre än en tredjedel av studenterna ner 40 timmar eller mer i veckan på sina studier, och inom humaniora är genomsnittet bara drygt 20 timmar, trots att de officiellt studerar på heltid. Liknande siffror har publicerats under flera år av Studentbarometern. ”Universitetsreform behövs för att höja kunskapsnivån”, Anders Björnsson publicist och historiker, Patrik Engellau styrelseordförande Den Nya Välfärden, Inger Enkvist professor i spanska Lunds universitet, Magnus Henrekson, professor och vd ­Institutet för Näringslivsforskning, Jonas Nycander professor vid Meteorologiska institutionen Stockholms universitet, Gösta Walin professor emeritus i oceanografi Göteborgs universitet; på DN Debatt 26 februari 2015

Bakgrund. Socialdemokraternas politisering av Svenska skolan
Det började med Grundskolans införande, fortsatte med Palmes UKAS, kunskapsförfallet skedde från två håll på samma gång.

* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.

* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna

* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna

– VI som läste i slutet på 60-talet och på 70-talet behövde större delen av terminen MER än 36 timmar att läsa in och bearbeta de texter som vi skulle gå igenom, allt från 200-400 sidor ofta på främmande språk, engelska, danska eller tyska, som vi skulle vara FÄRDIGA att ta upp på seminarier. Seminarier som ofta bestod av 2 x45 minuter. D.v.s. 1,5 klocktimma. Seminarier hade vi inte varje vecka och föreläsningarna var endast till för att vi skulle få djupare perspektiv på de texter som vi utöver de som var till seminarierna skulle behärska vid tentatillfället. Föreläsningar på universitet har i historisk tid, dvs från det universiteten startade och fram till PUKAS; Palmes UKAS, då flummen började skölja över universiteten i Sverige i mitten av 70-talet, ALDRIG varit till för att lära in på samma sätt som på gymnasiet.Högskola och universitet är inte gymnasium, Norah4you 2009/01/12

Utdrag ur viktig bloggartikel:
Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa stilnivå, använda ord på rätt sätt och hitta ”den röda tråden” i skrivandet. Lektorerna berättar om studenter som inte kan skilja mellan tal- och skriftspråk, inte tillgodogöra sig skriven text, inte begripa frågeställningar i tentamenssammanhang, inte formulera begripliga svar. De kan inte stava och de använder ett ”svengelskt” pidginspråk.

Studenterna själva har fått uttala sig i radions Studio ett. De är medvetna om problemen och även klara över orsakerna. Dessa nittiotalister efterlyser en svenskundervisning där grammatik prioriteras, där faktakunskaper nöts in och där lärarna vågar ställa krav på dem att arbeta även med ”tråkiga” uppgifter. GP kommenterar detta på ledarsidan 22 mars 2013. Läsa vidare utan att kunna läsa? I artikeln ifrågasätts hur studenter som kunskapsmässigt befinner sig på en trettonårings nivå över huvud taget har lyckats ta sig in på högskolan.”Snällebetyg”, Harkling – en lärares perspektiv på samhälle, skola, 11 januari 2015

Säger allt om varför kunskapsinlärning, kunskapssökande och kunskapsutlärande kräver väl utbildade behöriga lärare från första klass i Grundskolan hela vägen upp genom gymnasiet. Det handlar inte om antalet studenter som får ”Högskolebehörighet”, inte om antalet studenter som kommer in på Universitet och Högskola utan om antalet studenter som klarar av högre examina på Universitet/Högskola samt om att dessa studenters examina måste vara relavanta för den arbetsmarknad som finns alternativt för den arbetsmarknad som utifrån teknisk utveckling förutsägs vara på väg.
Allt annat är snömos som låter elever ta priset i form av stora studieskulder utan att vara anställningsbara. Stora ekonomiska skulder som tynger ner mångas psykosociala självkänsla/livsglädje.

Se även: Ska vi utbilda unga till arbetslöshet, Norah4you 2013/01/24

Read Full Post »

Snällebetyg löser inga ungdomsproblem. Inte lättare komma in på samt klara av högre utbildningar – tvärt om….
Men måttet måste väl ändå anses rågat när en rektor på en skola kommenterar att elever fått betyg i ämnen de inte läst med – Jag får ta på mig detta. Jag har inte varit tydlig nog med att eleverna inte ska ha betyg om de inte läst ämnena, säger skolans rektor till tidningen.Fick betyg – i ämnen de inte läst, Aftonbladet 15 januari 2015

Fick betyg i ämnen de inte läst, GP 15 januari 2015

som jag skrev på twitter:

https://twitter.com/IngerNorah4you/status/555568891842555904

Skolhistoria Sverige fakta:
Palmes tid som Skolminister och Statsminister fördärvade svensk utbildningsväsende:
* Vilket parti införde Grundskolan?
Socialdemokraterna.
……
* Före Grundskolans införande krävdes det i princip att läraren var adjunkt för att få undervisa på högstadiet. Vilka stoppade detta?
Socialdemokraterna
* Vilket parti drev igenom kvalitetsförsämringen på universiten som vi på 70-talet kallade Palmes-UKAS?
Socialdemokraterna
‘ Fram till 1985 fanns det lågstadie- och mellanstadielärarutbildning…… Vilket parti lade förslaget som Riksdagen tog 1985 om gemensam utbildning för hela Grundskolan?
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna skyldiga till skolans förfall, Norah4you 3 december 2013

harkling

Betygen har stötts och blötts under många år. ”Snällebetyg är en björntjänst” konstaterar GP i en ledare 16 november 2011. Skolinspektionen har under tre år rättat ca 35 000 nationella prov i svenska, engelska och matematik och kommit fram till att lärarna varit alltför generösa i sin betygssättning. En uppföljning i Utbildningsradions program Skolfront visar att lärarna känner press att sätta ”snälla” betyg, inte bara från elever och föräldrar, utan också från skolledningen. Då är motivet att inte ge skolan dåligt rykte.
Situationen har lett till larmrapportering från universiteten om att studenterna saknar adekvata grundkunskaper och därför inte klarar studier på akademisk nivå. Under 2012 upprördes man över svenska elevers sjunkande matematikkunskaper. 2013 kommer nästa signal.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5433085

Ellen Mattson skriver i en krönika i GP om nio universitetslektorer som reagerat över att deras studenter inte behärskar svenska språket. Det handlar om fundamentala färdigheter som att kunna skapa sammanhängande meningar, anpassa…

View original post 249 fler ord

Read Full Post »