Vilken elev vinner på felaktiga betyg?

Det går inte ihop och experterna är eniga: Betygen glider allt längre från verkligheten.

– Lärare utsätts för en relativt stark press från föräldrar. Om det samtidigt finns en uttalad eller outtalad önskan från skolledning och skolchefer att ”sabba nu inte det hela genom att sätta för låga betyg” står läraren rätt ensam, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.Betygens värde urholkas, SvD 26 december 2013

Betygen blir allt mindre sanna, GP 26 december 2013
Betygens värde urholkas, Aftonbladet 26 december 2013

Någonstans ute i verkligheten har det barkat helt åt fanders om en enda person tror att det gynnar en elev om den får ett högre betyg än vad eleven förmår visa att den förstått och kan använda sig av kunskaperna som krävs. Ingen elev gynnas av att släppas igenom som hade den mer kunskaper och förstått dessa, än vad som är fallet i verkligheten.

Har mycket svårt att förstå de lärare som påstår att det är svårt att sätta betyg. Lärandets historia, Johankant.wordpress 20 december 2013
där det t.o.m. i kommentarerna finns en lärare som helt felaktigt fått för sig att betygskriterierna är elitistiska och att elever inte skall kunna uppnå dem. Något så magstarkt har jag aldrig hört talas om. Den lärare som inte klarar av att ge eleverna de baskunskaper och ordkunskap/ordförståelse som krävs i lärarens egna ämnen, beklagar jag. Det kan antingen bero på att elev inte getts det stöd den har rätt till i tidigare årskurs, eller att läraren inte förstått att även om alla barn är lika värda, så är de olika. Det kan krävas lika många verktyg att dela ut i en klass som det finns elever.

Alla lär inte in på samma sätt. Men alla som stimuleras utifrån sina egna starka sidor och/eller sina intresseområden kan nå minimikraven för betygskriteriet för C. Vackert så. Alla kan inte bli Einsteins efterträdare.

Som en äldre lärarinna sa härom året: Vi får vetgiriga nyfikna elever som börjar första klass och släpper ut uttråkade stressade ibland skoltrötta elever från femte klass. Att alla elever inte kan uppnå A är en självklarhet. Lika självklart som att i princip alla elever kan lära sig simma men att därmed inte alla kan bli i Sarah Sjöströmklass och att i stort sett alla kan lära sig sparka fotboll men alla kan inte begäras nå upp till ens Allsvensk elitnivå. Så ‘alla skall med’ innebär inte att det är någon som helst mänsklig rättighet att alla skall kunna få samma betyg. Någon måtta på politisk korrekthet får det allt vara!

Se även min egen bloggartikel Betygskalan enkel, D inte VG, Norah4you 21 september 2013
men jag har ännu svårare att förstå lärare som sätter glädjebetyg. Må vara att den politiskt korrekta andan har ansett att det antingen inte borde finnas betyg eller att alla elever i en klass skall med oavsett vad.

En elev som får högsta eller näst högsta betyg utan att egentligen vara berättigad till betyget, hur tror Du den eleven upplever det när den kommer från Grundskolan över i Gymnasiet och upplever att han/hon har svårt att ens följa med i den takt som krävs där? Blir den eleven uppmuntrad av att ha fått glädjebetyg för att rektor/föräldrar etc förväntat sig att eleverna skall få bra betyg?

En annan elev kan ha kommit in på sin drömlinje på Gymnasiet och till och med gått ut med studentexamen med mer än skapliga betyg. Eleven kan som så många andra kommit in för att läsa en linje på universitet eller högskola och så är det som en vägg finns där. Kunskap som varje elev som kommer till utbildningen SKALL ha fått verktyg till att lära in och som lärare skall ha sett till att eleverna fått med sig den kunskap som motsvarar erhållet betyg visar gång på gång sig saknas.

Träffar ofta unga när jag står och väntar på buss/spårvagn som mår dåligt för att de inte fått det stöd och de betyg de borde fått. Unga som rent ut säger att de hoppar av sin utbildning för att de inte har de kunskaper som ‘lärarna’/’skolan’ antar att de har. Många av dem driver omkring arbetslösa utan att orka ta tag i problemet de själva inte är orsak till men drabbats av. Det tar 12 år att utbilda till ungdomsarbetslöshet, Norah4you 30 mars 2013

Annonser

Read Full Post »

Betygskalan enkel, D inte VG

Tänk att det finns människor, oaktat om de är behöriga lärare eller journalister som inte kan förstå den enklaste betygskalan som Sverige haft någonsin.

Snurren till pedagoger och media får det till: -Den nya betygsskalan med A-F i stället för MVG till IG har resulterat i översättningsproblem, som ger svenska studenter en betydande konkurrensnackdel, säger Katarina Hysén Eineren på Athlete school advisor till DN.
Betyget D, som motsvarar VG enligt den gamla skalan, kan i USA tolkas som underkänt.Nya betyg kan stoppa studier i USA, GP 21 september 2013 Ett D är inte ett gammalt VG eller ens tänkt att ersätta gamla VG. De som går och tror detta saknar ordkunskap och ordförståelse som krävs för att kunna läsa kursplaner i den svenska Grundskolan. Kan de inte detta, då hör de enligt mitt sätt att se det inte hemma i skolans värld. Det gäller undervisare lika väl som elever att det krävs ordkunskap och ordförståelse för att kunna utföra det som krävs samt visa sig ha den kunskapen för att få positioner likväl som betyg!

Nya betyg kan stoppas studier i USA, SvD 21 september 2013
Nya betygen kan sätta stopp för studier i USA, DN 21 september 2013

Nya betyg kan stoppa studier i USA, Aftonbladet 21 september 2013 Ärligt talat, en elev som inte har C i ämne den skall läsa och är berättigad till detta får det inte lättare av att läsa utomlands vid t.ex. amerikanskt universitet. Risken att misslyckas är betydligt större där och ändå stor här i Sverige. Det är ingen Mänsklig Rättighet att få läsa till högre studier. Varken här i Sverige eller för svenska studiemedel utomlands. Bättre att tänka före än efter. Studiemedel ger alltid stora skulder som skall betalas efter studierna.

OK till skillnad från media ger jag inte upp utan skall försöka förklara så att även den dummaste kan förstå:
Vi börjar med F – en elev som inte uppfyller de krav (kursmål) som ställs i ett ämne kan aldrig bli godkänd om läraren är ämnes- och stadiebehörig och förstår vad minimikraven, kursmålen, kräver!

E – när en elev uppfyller de krav (kursmål) som ställs i ett ämne, dvs de minimål som står uttryckta i kursmålet, så blir eleven godkänd genom att få ett E i betyget.

För att förklara D måste jag börja med C.

C – varje ämne skall i kursplanen ha ett antal kunskaps-/färdighets och eller förståelse krav som inkluderar att eleven SKALL uppfylla SAMTLIGA krav som ställs för betyg C i kursplanen. Det inkluderar i normalfallet såväl muntliga som skriftliga delar där eleven SKALL visa inte bara att eleven lärt sig rabbla upp det som står i läroboken utan också FÖRSTÅR och KAN ANVÄNDA sig av de kravkunskaperna. I korta ordalag i t.ex. en debatt i klassrummet kunna argumentera (visa) vad orden i texterna/bilduttrycken i bilderna/innehållet i en film förmedlar/vill förmedla för kunskaper. Endast elev som uppfyller SAMTLIGA dessa kunskaps-/färdighets och eller förståelse krav är berättigad att få betyget C. Saknas en bit är villkoren för att vara berättigad till C inte uppfyllda. C motsvarar gamla VG.

D – när en elev uppfyller samtliga krav för att få godkänt men ett eller flera dock inte samtliga krav för att vara berättigad till betyget D, då skall eleven till skillnad från den gamla betygsskalan veta om att han/hon är på väg mot att uppnå kraven för nästa betygssteg men ännu inte fått tillräcklig förståelse/tillräckligt stöd och/eller inte själv tagit till sig att det inte bara är att kunna utantill. I samtliga de fallen som föreligger ett eller alla utom ett av kraven för nästa betygssteg – då skall eleven få betyget D. D är ingalunda ett VG inte ens ett VG minus utan ett numera existerande mellansteg som talar om att eleven uppfyller mer än de krav som finns för att få E dvs. vara godkänd.

B – när en elev uppfyller samtliga kurskrav för betyget C men ett eller flera dock inte samtliga krav för betyget A, så skall eleven på motsvarande sätt om läraren är ämnes- och stadiebehörig få betyget B. Detta betyg är mer än VG i gamla betygsskalan men absolut inte MVG. Inte ens om det endast är ett av betygskraven för A som eleven ännu inte uppnått.

A – är endast elev som uppfyller samtliga kurskrav för betyg A i ämne få. Inga andra. A motsvarar MVG.

Enkelt uttryckt handlar det om att visa att man förstått, lärt in och kan använda sig av det som ämnes- och stadiebehöriga lärare SKALL ha lärt ut. Det handlar inte om att ‘Alla skall med’ utan om att eleverna upp till C-nivå utan undantag har rätten att få de delar de ännu inte tagit till sig/lärt in förklarade för sig/få nödvändigt stöd för att inte bara kunna uppnå E (gamla G, godkänt) utan också kunna utvecklas och lära in vidare utifrån vars och ens egna förutsättningar.

När det gäller elever med funktionshandikapp oavsett om detta är synligt eller innebär läs- och skrivsvårigheter alternativt svårighet att läsa av skrivna tal (matematiska motsvarigheten till dyslexi för läs och skrivsvårigheter) så har eleven oavsett allt, även om eleven uppfyller kraven för betyget E, godkänt, rätten enligt Skollagen att få den hjälp/stöd som eleven behöver. Kan t.ex handla om att få en text inläst på gammalt band eller inlagt på en CD etc. Kan t.ex. innebära att eleven har extra stöd i form av assistent som hjälper elev som inte klarar av att skriva själv att skriva ner det som eleven ber att få nerskrivet. (Alla skolor har inte röststyrda datorer.) Kan t.ex. handla om att en elev som behöver få en skrivningstext uppläst för sig har rätt att få varje fråga för sig uppläst av någon lärare eller assistent vid skrivningstillfället.

Read Full Post »